Spårbara fördelar efter nya biobanksrutiner

Snabbare, billigare och med full spårbarhet. När hanteringen av forskningsprover följer en fast rutin, från provtagning till nedfrysning, öppnar sig nya möjligheter att utveckla framtidens sjukvård. Följ med på en tur längs biobankslinan vid Linköpings universitetssjukhus – ett av hittills 17 svenska sjukhus där biobanksarbetet nu integreras i sjukvården.

Linköpingsbon Simon Fuller lämnar blod till Scapisstudien.

På en brits på Linköpings universitet ligger femtioårige Simon Fuller. Han är kärnfrisk, vad han vet. Idag ska han lämna 14 rör blod som om bara ett par timmar kommer att ligga tryggt förvarade i Linköpings biobanksfacilitets fryshotell. Den dag som Simons bidrag checkas ut därifrån är det för att ingå i en forskningsstudie med siktet ställt på att göra Sverige friskare. 

Under de närmaste timmarna ska Simons prover tas om hand i flera steg enligt en strikt rutin. Det gör proverna fullt jämförbara och spårbara vilket i sin tur optimerar dem för forskning. Och utöver högre kvalité blir forskningen dessutom både enklare och billigare.

Den forskningsfrämjande rutinen kallas sjukvårdsintegrerad biobankning, tillämpas av Linköpings universitetssjukhus sedan hösten 2016 men även på en rad andra svenska sjukhus. Här i Linköping har rutinen sjösatts med Scapis, en nationell storskalig forskningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Simon Fuller är en av hittills 2 740 Linköpingsbor som bidrar med sitt blod till studien.

Alla prover registreras vid ankomst till Klinisk Kemi. Tidsaspekten är central.

Tiden styr kvalitén

Men nu är det bråttom, proverna får inte bli liggande för länge. Evelin Bertilsson-Fröjd, sjuksköterskan som stuckit Simon i armen, märker varje provrör med en unik digitalt läsbar etikett och registrerar alla data om provtagningen i en e-remiss. Därefter skickar hon iväg rören med en transport genom universitetssjukhusets korridorer, där nästa anhalt är ankomstregistreringen på avdelningen för Klinisk kemi. Vi skyndar efter i sällskap med vår guide, Lena Thunell, föreståndare för Linköpings biobanksfacilitet.

– Till registreringen kommer rören antingen med persontransport eller med sjukhusets rörtransport. Tidpunkten registreras, precis som vid provtagningen. Just tidsaspekten är något av det mest avgörande för provkvalitén så tidsangivelserna måste vara fullt spårbara vid sjukvårdsintegrerad biobankning, berättar Lena Thunell.

Aragorn pipetterar

Biomedicinsk analytiker Sanna Fredriksson samarbetar med alikvoteringsroboten ”Aragorn”.

De registrerade proverna landar snart hos Sanna Fredriksson, biomedicinsk analytiker. Efter att ha centrifugerat rören så att plasman och de röda blodkropparna skiktar sig låter hon roboten Aragorn ta över jobbet. 

– Vi har döpt alla våra maskiner och utrymmen efter personer och platser i Sagan om ringen. Den här nya alikvoteringsroboten som vi började använda i höstas fick heta Aragorn, förklarar hon och pekar på en bild på den danske skådespelaren Mads Mikkelsen som pryder investeringen. 

Enligt Lena Thunell är roboten en av nycklarna till att integrera biobankning i sjukvårdsarbetet i större skala.

– Roboten skannar etiketterna på rören, känner av volymen i vart och ett och kan därefter sköta pipetteringen när vätskan från varje större rör ska delas upp mellan tolv små. En robot gör inga mänskliga misstag och är dessutom snabbare. De moment per så kallat primärrör som förr sammantaget tog 30 minuter tar idag tre när man har fördelen av storskalighet, berättar Lena, som vet fler fördelar:

Minskade förslitningsskador är en av fördelarna med en robot som sköter pipetteringen när vätskan från varje större rör ska delas upp mellan tolv små.

– Dessutom ger roboten fysisk avlastning. Att man får förslitningsskador av att pipettera kan låta snudd på som ett skämt, men det är en högst påtaglig realitet för alla som arbetar på ett lab.

Spårar även missar

Men viktigast av allt, poängterar Lena Thunell, är att robotens arbete höjer spårbarheten och därmed kvalitén. Den ökar inte bara tack vare roboten, utan även genom övergången från analog remiss till e-remiss och genom IT-systemet som binder ihop kedjan.

En oväntad fördel är att även eventuella missar kan bli användbara: de avvikelser som förr kunde misstänkas ge kvalitetssänkande skillnader blir idag ett väldokumenterat jämförelsematerial med bevisvärde. 

– Så länge avvikelserna är kända och spårbara kan vi ha nytta av dem.

Scapis-proverna är alltså de första vid Linköpings universitetssjukhus som hanteras enligt det standardiserade arbetsflödet. Ett 50-tal studier hanteras helt manuellt varje år och där leder forskarnas olika önskemål till att prover från olika studier sällan kan jämföras, om någon skulle vilja göra det.

– Men innan året är slut kommer fler studier ha gått över till att hantera sina prover enligt den här modellen, säger Lena Thunell. Vi förbereder vårt IT-system för att ta emot fler och vi för en dialog med flera studier som är intresserade.

Iskallt hotell

Fryshotellet förvarar hundratusentals prover i åttio-gradig kyla.

Vi lämnar Klinisk kemi och letar oss ner ett par våningar till sista steget i biobankslinan: Linköpings biobanksfacilitets fryshotell som togs i bruk så sent som 2016. En rad stora frysar utgör hotellets enda inredning i ett annars kalt och grått rum. Här härbärgeras hundratusentals prover i åttio-gradig kyla.

– Proverna kan ligga nerfrysta i decennier, men det är inte temperaturen i frysen som avgör hur länge ett prov håller måttet utan snarare hur hanteringen före nedfrysningen sett ut, berättar Lena Thunell.

Halvvägs till forskningsstart

Redan ett par timmar efter att Simon Fuller lämnat sjukhuset ligger hans prover i Linköpings biobanksfacilitets fryshotell. När kommer den information som hans blod innehåller börja bidra till nya forskningsrön om hur vi förebygger och behandlar hjärt- och kärlsjukdomar?

– Scapis-studien arbetar fortfarande enbart med provinsamling. Målet är att 5 000 slumpmässigt utvalda Linköpingsbor mellan 50 och 65 år ska delta i studien, och härom dagen firade vi att vi kommit halvvägs dit. Vi ser fram emot forskarnas första uttag från fryshotellet och de forskningsresultat som arbetet ska ge, säger Lena Thunell.

Lena Thunell, föreståndare för Linköpings biobanksfacilitet

Hon märker hur intresset för att arbeta sjukvårdsintegrerat med biobankning ökar.

– För forskaren är just spårbarheten guld värd. Många arbetar med lokala register i excelark och har prover spridda i olika frysar. När vi berättar om hur vi arbetar systematiskt och kvalitetssäkrat vaknar deras intresse. 

Text: Sara Bernstrup Nilsson

Foto: Fredrik Schlyter

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn