Hjärtsvikt leder till dålig syresättning och lågt blodtryck med risk för att vitala organ som hjärna och njurar inte får tillräcklig blod och orsaka hastig död.

Den nya molekylen Supernitro (PDNO), som är baserad på en kroppsegen substans, sänker trycket i lungorna och skulle därigenom kunna rädda många liv. Redan i början av 2019 kan kliniska försök vara igång.

Hjärtsvikt och död som en följd av akut pulmonell hypertension kan till exempel uppstå av en propp i lungan, vid större brännskador eller blodförgiftning. Men trycket i lungorna ökar också nästan alltid efter större operationer, när patienten legat i hjärt-lungmaskin.

Stort kliniskt problem

– Det här är ett stort kliniskt problem och det är kroppens eget försvar som ställer till det genom att frisätta inflammatoriska mediatorer i samband med till exempel stor kirurgi. På IVA-kliniker drabbas omkring 40 procent av patienterna av förhöjt tryck i lungkretsloppet och man vet idag att högt tryck i lungkretsloppet medför en ökad risk att dö i sviterna av sin sjukdom, säger Charlotte Edenius.

Hon är läkare och forskare vid Karolinska institutet och har 20 års erfarenhet som forsknings- och utvecklingschef inom läkemedelsindustrin. Idag är hon anlitad för att driva FoU-verksamheten i Attgeno AB, som nu inlett prekliniska säkerhetsstudier med molekylen PDNO – Supernitro – baserad på kväveoxid (nitric oxide, NO) kopplad till en bärarmolekyl.

– Substansen ges intravenöst och går direkt till hjärtats högerkammare och till lungorna. Där frisätter den kväveoxid som får kärlen att vidga sig. Då orkar hjärtat pumpa, hålla blodtrycket uppe och syresätta alla vitala organ, förklarar Charlotte Edenius.

Ger lokal och mätbar effekt

Dagens metod för att försöka häva det dödliga övertrycket i lungorna är att inhalera kväveoxid i form av NO-gas, eller något annat kärlvidgande läkemedel.

– Inandade läkemedel ger en viss effekt, men är ofta inte tillräckligt effektiva, eftersom de inte alltid når hela vägen ut till relevanta lungkärl. Vår molekyl går via blodet till lungorna och sänker trycket i lungkretsloppet genom att lokalt vidga blodkärlen. Därigenom undviks de biverkningar som karaktäriserar andra intravenösa behandlingsmetoder, bland annat blodtrycksfall i systemkretsloppet, som kan vara ödesdigert för den kritiskt sjuka patienten. Effekten av vår molekyl är också lätt att mäta och man kan snabbt och enkelt öka eller minska effekten genom att justera infusionshastigheten, säger Charlotte Edenius.

Välkänd funktion med låg riskprofil

Genom stödet från Swelife genomför nu Attgeno tillsammans med Swetox en preklinisk säkerhetsutvärdering i djur, vilket är ett krav innan man får börja testa ett nytt potentiellt läkemedel på människa. Inom cirka tre år kan de första kliniska försöken på patienter vara klara.

– Jag har väldigt goda förhoppningar. Vi möter ett stort kliniskt behov med en molekyl vars farmakologiskt aktiva del är välkänd och redan i kliniskt bruk som inhalerat läkemedel. Även bärarmolekylen är välkänd och används som tillsats i läkemedel och livsmedel. Detta gör att de terapeutiska möjligheterna är stora, medan riskprofilen är låg, sammanfattar Charlotte Edenius.

Uppdaterad: 2018-03-21

Text: Jörgen Olsson

For a competitive life science ecosystem in Sweden

With support from: