Renaparin för att förbättra njurtransplantation hos patienter med kronisk njursjukdom

Ny läkemedelskandidat hindrar inflammation och trombosbildning

Med en ny molekyl, baserad på ett klassiskt och beprövat läkemedel, hoppas en grupp forskare och företaget Corline Biomedical AB drastiskt kunna förbättra resultaten vid njurtransplantationer.

– Renaparin läker de kärlskador som annars gör att kroppen inte tar emot det nya organet på ett bra sätt, säger Peetra Magnusson, forskningsledare i projektet.

Så fort man tar ut ett organ ur en donator, till och med strax före denna tidpunkt, startar en så kallad ischemisk process. Den innebär att organet drabbas av syrebrist, vilket bland annat leder till skador på kärlväggarna.

– Är den nya njurens kärlväggar skadade kan det trigga mottagarens immunförsvar och leda till inflammation, trombosbildning och försämrad njurfunktion. Beroende på var i världen transplantationen genomförs varierar problembilden, men upp till 40 procent av alla njurtansplanterade drabbas och måste tillbaka till dialys i mellan 10 och 14 dagar. I värsta fall måste man söka upp en ny donator och göra om operationen, säger Peetra Magnusson.

Unik molekyl

Corlines uppfinning är en stor molekyl, baserad på det etablerade läkemedlet Heparin som är väldokumenterat och länge har använts för att minska risken för blodpropp.

– Men i stället för att tillföra läkemedlet till mottagarens kropp tillför vi molekylen till njuren via preservationsvätskan som den ligger i. Molekylen fäster genom sin speciella design automatiskt vid de skadade ställena på kärlväggarna och behåller där sin ursprungliga läkemedelsfunktion: att minska koagulering och inflammation, säger Henrik Nittmar, vd på Corline.

Corline är, vad han vet, ensamma om sin lösning:

– Det finns ett antal andra projekt som konkurrerar, men de behandlar symptomen som uppstår hos mottagaren av transplantatet. Vi menar att vår lösning är bättre, eftersom vi förhindrar att problemet uppstår genom att förbättra statusen på njuren som transplanteras. Dessutom sker behandlingen utanför kroppen, vilket är mycket säkrare för patienten. Att det hela är baserat på ett existerande läkemedel gör vägen till praktisk användning kortare.

I klinik 2018

Nu är man på väg in i kliniska försök. Under 2018 ska en grupp på 18 patienter delta i en studie där hälften behandlas med den nya molekylen Renaparin och resten utgör kontrollgrupp.

– Vi har beviljats 23 miljoner kronor från EU-kommissionens program Horizon 2020 till de kliniska studierna och nyligen fått pengar i Swelifes Accelerator-utlysning för att utveckla metoden att även användas vid lungtransplantation. Det vi ser på sikt är en helt ny plattformsteknologi för organtransplantation.

De data som projektet genererat kommer att publiceras under början av 2018.

En kvalitetsstämpel

Den ursprungliga finansieringen från Swelife var en viktig utvärderingssignal till andra investerare, menar Henrik Nittmar:

– Swelife är en kvalitetsstämpel som gör att fler vågar gå med. Idag är vi ett publikt bolag och har tagit in mer än 50 miljoner kronor genom emissioner.

På fem års sikt ser han två utvecklingsvägar för projektet:

– Vi vill ta det här åtminstone genom klinisk fas 2 och först därefter licensiera ut det. Alternativet är att vi driver projektet genom fas 3 i egen regi och själva lanserar läkemedlet.

Uppdaterad 2017-11-15

Text: Jörgen Olsson

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn