Bioterapeutika för accelererad sårläkning hos diabetespatienter

Ny genmodifierad bakterie ”lurar” kroppen att läka kroniska sår

Genmodifierade mjölksyrabakterier snabbar på läkningen av sår hos diabetespatienter. Bara i Europa kan sex miljoner människor få hjälp av innovationen – till en bråkdel av kostnaden för andra biologiska läkemedel.

– Lactobacillerna producerar ett protein som får kroppen att tro att såret är större än vad det är, och växlar upp läkningsprocessen, säger Evelina Vågesjö, doktor i fysiologi och specialist på immunologi vid Uppsala universitet.

Projektet befinner sig i slutet av den prekliniska fasen. Nu väntar en stor studie på minigrisar, samt produktion av en första storskalig batch av bakterierna. Förhoppningen är att påbörja de första försöken på friska frivilliga före årsskiftet 2017/18.

Diabetiker drabbas av försämrad cirkulation, vilket gör sår svårläkta och ofta kroniska.

– Minst 18 procent av alla diabetiker har minst ett sår som inte läker. Samtidigt är sårvård generellt underprioriterat i den här gruppen. Patienter får om de har tur vård av multidisciplinära team, men patientens primära sjukdom är ju inte såret. En ny behandling som faktiskt fungerar kan spara väldigt stora pengar i vården, säger Evelina Vågesjö.

Bra alternativ saknas

Mjölksyrabakterierna förses med en gen som får dem att producera ett humant protein som ”lurar” kroppens immunförsvar att det rör sig om ett betydligt större sår.

– I dag finns inga läkemedelsalternativ. Det finns idag olika typer av förband men det har varit svårt att visa klinisk effekt. I sen utvecklingsfas finns några biologiska läkemedelskandidater, tillväxtfaktorer, men de har väldigt tight terapeutiskt fönster och några program har lagts ned. Framför allt blir det väldigt dyra läkemedel som behöver administreras oftare än såren normalt läggs om.

De sårläkande bakterierna frystorkas, väcks till liv med vatten och appliceras på såret:

– Tekniken blir inte dosberoende på klassiskt vis. Den färdiga produkten kommer att vara enkel att använda i den vanliga vården och kosta ungefär en tiondel av vad andra biologiska läkemedel idag gör, säger Evelina Vågesjö.

Taggat team vill vidare

I hennes team finns även kompetens inom immunofysiologi, mikrobiologi, ledningserfarenhet från läkemedelsbolag och medicintekniska bolag samt medicinsk expertis inom vård av akuta sårskador. Dessutom är bl a tre seniora regulatoriska experter knutna till utvecklingsarbetet och en ytterligare mikrobiolog är anställd. Totalt betalar projektet tolv personer.

Två gånger har Evelina Vågesjös projekt fått anslag från Swelife.

– Swelife har verkligen tittat på innehållet i projektet och sett möjligheterna. Vi har också fått mycket hjälp med att träffa rådgivare. Vi söker nu vidare finansiering och är väldigt taggade. Nyligen har vi bolagiserat projektet – det heter Ilya Pharma efter Ilya Mechnikov som fick Nobelpriset 1908 för viktiga upptäckter kring vårt immunförsvar. Han anses även vara probiotikans fader.

Texten uppdaterad 17-04-03

Text: Jörgen Olsson

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn