System för övervakning av syrgasbehandling inom neonatalvård

Så räddas både liv och syn hos för tidigt födda

En svensk uppfinning kan lösa en av de riktigt stora utmaningarna inom vården av för tidigt födda barn: att hela tiden ge exakt rätt mängd syrgas. I den lilla kroppen, med sina sköra och ännu inte fullt utvecklade organ, är balansen hårfin.

– För mycket syrgas orsakar svåra ögonskador, för lite ökar risken för hjärnskador och död, säger Kenneth Danehorn, civilingenjör inom teknisk fysik och elektroteknik vid LiTH i Linköping.

Det finns en optimal nivå, men för att hålla den krävs kontinuerlig och exakt mätning av två olika värden: mättnadsgrad av bunden syrgas samt syrgastryck. Det är idag inte möjligt, bland annat beroende på att man inte kan ta blodprov så ofta som behövs – barnets blodmängd är för liten och infektionsrisken för stor.

Syrgastrycket avgör

– Syre kan bindas till blodet på två olika sätt. Antingen till de röda blodkropparna, som kan binda vardera fyra syrgasmolekyler. Det värdet kallas mättnadsgrad. Även blodplasman binder syre, vilket anges som syrgastryck. Det är framför allt syrgastrycket som styr syrgasutbytet mellan det arteriella blodet och de celler som kräver syre.

Är trycket för lågt får vitala organ för låg syretillförsel. Är det för högt blir syrgastillförseln för hög, vilket ger skador på ögonen.

– När man under 60-talet började med syrgasbehandling fick alla för tidigt födda barn 100 procent syrgas – och samtliga blev blinda, säger Kenneth Danehorn.

Sensor hittar optimal nivå

Nu finns en lösning. Kenneth och hans team har tagit fram en sensor, som via en millimetertunn kateter förs in i en av navelartärerna och in till nedåtgående aorta, alltså stora kroppspulsådern.

– Genom sensorn kan vi kontinuerligt övervara det centrala syrgastrycket och hitta den optimala nivån för syrgastillförsel.

En treårig verifikationsfas är avklarad, kliniskt samarbete är etablerat med Karolinska universitetssjukhuset och patentansökningar är inskickade. Sedan april 2017 pågår den formella produktutvecklingen som ska leda fram till en CE-märkt produkt.

Etablering – och vidareutveckling

– I Europa finns ungefär 80 000 barn årligen i vår patientgrupp och i USA finns lika många. Globalt är det oerhört många fler barn, men bara en liten del av dem får avancerad intensivvård. Vår styrka är skalbarheten – kan vi etablera oss inom neonatalvård kan vi expandera till allmän intensivvård, säger Kenneth Danehorn, som tror att produkten inom fem år finns på den europeiska marknaden och är på väg till USA.

– Swelifes stöd har inneburit att vi har kunnat göra de tekniska verifieringarna inklusive ett nödvändigt djurförsök, men inte minst har det gjort oss investeringsbara. Vi har fått pengar från EU för produktutvecklingen och bildat ett konsortium med en tysk katetertillverkare. På sikt ser jag oss som ett svenskt medtechföretag med många anställda där vi hela tiden vidareutvecklar tekniken för nya tillämpningar tillsammans med andra forskargrupper.

Text: Jörgen Olsson

Uppdaterad: 2017-12-06

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn