Tidig diagnos av bukspottkörtelcancer implementering av biomarkörer i en klinisk miljö

Så ska näst dödligaste cancern hittas i tid

På ett tidigt stadie är cancer i bukspottkörteln botbar med kirurgi. Men i det stadiet ger cancern inga symptom och är idag därför svår att diagnosticera. Det här projektet siktar på att kunna avslöja cancern mycket tidigt genom ett enkelt blodprov.

– När cancer i bukspottkörteln väl ger symptom i senare stadier går det ofta inte längre att operera. Någon botande medicin finns inte och den drabbade avlider vanligen inom några månader, säger Ulrika Axelsson, PhD.

Hon koordinerar ett forskningsprojekt som genom ett enkelt blodprov mycket tidigt avslöjar cancern.

Bukspottkörtelcancer är en ovanlig cancerform. Bara ett par procent av befolkningen drabbas, men i och med att den inte ger symtom i de tidiga stadierna och därför inte diagnosticeras i tid är dödligheten mycket hög.

– Om inget görs kommer den år 2030 att vara den cancerform som skördar näst flest liv. Femårsöverlevnaden är i dag klart under tio procent, säger Ulrika Axelsson.

Kan screena riskgrupper

Forskargruppen har inom ramen för det Swelife-finansierade projektet validerat en biomarkörssignatur för diagnos av bukspottkörtelcancer.

– Signaturen består av mellan 25 och 30 olika markörer. I och med att vi använder en hel panel av markörer blir noggrannheten mycket stor. Vi har visat på 96 procents sensitivitet och specificitet i stadie 1 och 2, då cancern fortfarande går att behandla. Och eftersom det bara behövs ett blodprov kan metoden användas för att screena kända riskgrupper, till exempel personer som har den här cancern i släkten, säger Ulrika Axelsson.

Saknar konkurrenter

Projektet där man analyserar efter ärftlighetskriteriet har nu släppts över till teamets industriella partner, Immunovia, som utvecklat den patenterade IMMRay-teknologin som mäter alla markörerna på en gång. Prospektiva studier har startats vid flera medicinska center i USA. I dagsläget saknas konkurrens.

– Det finns ingenting på marknaden. Forskare tittar på andra metoder att hitta bukspottkörtelcancer tidigt, men ingen är i närheten av det vi har.

Metoden vidareutvecklas

Parallellt med de kliniska studierna arbetar teamet på Lunds universitet vidare. Man har i dagarna, via Swelife, sökt fortsatt finansiering för att utveckla metoden för fler riskgrupper.

– En stor riskgrupp är till exempel personer som får en diabetesdiagnos efter att de fyllt 50 år, säger Ulrika Axelsson.

Hon lyfter Swelifes roll så här långt i projektet – och inte bara när det gäller finansieringen:

– Vi har fått mycket input från Swelife. De gör väldigt viktiga insatser som ökar kontakterna mellan akademi och industri och gör det lättare för båda att först hitta samarbeten och sedan nå ut och göra nytta.

Uppdaterad: 2017-09-04

Text: Jörgen Olsson

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn