Utveckling av en ny diagnostisk och prognostisk biomarkörpanel i blod vid pankreascancer

Nya markörer för skräddarsydd behandling

Ett helt nytt och mycket detaljerat test för pankreascancer kan se dagens ljus om bara två år.

– Cancer i bukspottskörteln är på väg att segla upp som den näst vanligaste orsaken till död i cancer. Problemen är flera: Hur ska vi sätta en korrekt diagnos och prognostisera sjukdomsförloppet samt stratifiera val av behandling och prediktera svar på denna? Hur ska vi i förlängningen kunna åstadkomma en mer riktad behandling än vad som finns idag?

Roland Andersson, professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus, är på väg att räta ut frågetecknen. Tillsammans med sitt team är han på väg att skapa ett nytt test för pankreastumörer.

– Det har saknats genombrott på de här punkterna, men det menar jag att vi är nära nu. I första hand vad avser diagnostik och prognos/prediktion samt stadieindelning. Vi talar alltså om inte en tumörform utan flera undergrupper, med helt olika utfall och därmed olika behov av terapi, säger han.

Nytt test ger avgörande kunskap

– Det är tumörens biologi som styr hur det kommer att gå för patienten. Ju mer kunskap vi kan få om tumörens beteende, det vill säga hur just den specifika tumören kommer att sprida sig, ju tidigare kan vi även börja skräddarsy en mer riktad behandling. Cancer i bukspottkörteln är aldrig ”snäll”, men den kan vara varierande i sin aggressivivitet och ett mer omfattande test kan hjälpa oss att använda de behandlingar som finns på ett smartare sätt. Nu behandlas alla patienter i princip på samma sätt: där det är möjligt med kirurgisk resektion och i övrigt med cellgiftsbehandling. Det kirurgiska ingreppet i sig är stort och förlänger liv men är inte så ofta botande.

Drabbar slumpmässigt

En stor utmaning är när och hos vilka man ska börja leta, för att om möjligt hitta cancern ”i tid”.

– Fem till tio procent av de drabbade har den ärftligt. Diabetes typ 2 är en riskgrupp, men med förhållandevis låg risk. Den stora majoriteten bara råkar få den. Vi kommer givetvis att titta på riskgrupperna, men målet är ett prognostiskt test för alla med kliniskt eller röntgenmässigt misstänkt pankreascancer.

Ny, patenterad histon

Vid cancersjukdom kan tumören ”läcka” cellfritt DNA, så kallade histoner. Roland Andersson och hans team har hittat en ny histon som de patenterat och den är nu en del i arbetet med att ta fram ett prognostiskt test – en biomarkörpanel på cirka fem-sex markörer. Arbetet med diagnosverktyget är bolagiserat och heter Reccan Diagnostics.

– Vi har ett fantastiskt material i form av biobanksmaterial från blod och cancervävnad från patienter med bukspottkörtelcancer. Nu söker vi efter ytterligare någon parameter och vi ska validera histonet i en större kohort, jämte andra nya biomarkörer i såväl vävnad som blod. Jag tror att vi kan ha en prototyp ute för test i vävnad och blod inom två år, säger Roland Andersson.

Både diagnostik och prognos

Finansieringen från Swelife har varit mycket viktig, framhåller han:

– Swelife gick in och stöttade oss på stadiet när vi hade hittat ett par nya markörer. Tack vare det har vi kunnat arbeta vidare och är snart i mål med att ha fem-sex stycken markörer i en panel som både ger diagnostik och prognos och samtidigt information om stratifiering inför behandling och svar på denna.

Uppdaterad: 2017-11-15

Text: Jörgen Olsson

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn