Utveckling av ett terapeutiskt vaccin mot genital herpes simplex virus 2 infektion

Nytänkande ger hopp om lindring

Genital herpes är en mycket plågsam sjukdom, som ofta smittar även när den drabbade inte har symptom. 500 miljoner människor lider och med 20 miljoner nysmittade per år räknas sjukdomen som epidemisk. Någon bot finns inte – men ett svenskt forskarteam arbetar med att ta fram ett terapeutiskt vaccin:

– Vi arbetar enligt en helt ny princip och har fått mycket goda resultat, säger projektledaren Jan-Åke Liljeqvist.

Det finns två varianter av herpes simplex virus. HSV 1 ger så kallad munherpes, som är mycket vanligt och som vi får i barndomen. Den genitala varianten HSV 2 ger symptom i form av smärtsamma blåsor och sår på och kring könsorganen. Hos minst 20 procent av de drabbade aktiveras viruset flera gånger i månaden.

Tvärt om-tänk gav resultat

– De båda virusen har 50 procents genetisk likhet. Och tittar man på proteinerna på virusets hölje, så är nio av tio typgemensamma, säger Jan-Åke Liljeqvist.

Alla försök hittills att ta fram ett vaccin har utgått från de nio proteiner som virusen har gemensamt. Samtliga försök har misslyckats.

– Vi har producerat ett typspecifikt vaccin, som alltså utgår från det tionde proteinet. Det heter gG-2 och det har jag jobbat med sedan 1995 och även disputerat på, berättar Jan-Åke Liljeqvist.

Patentsökt metod

Man kan aldrig bli av med viruset om man en gång fått det. Det teamet arbetar med är därför ett terapeutiskt vaccin, alltså ett som både lindrar symptomen och minskar smittsamheten.

– Vårt mål är att nå en minskning av smittsamhet med 75 procent. Vi har fått väldigt goda resultat i möss och avser att gå vidare och få godkännande för att påbörja kliniska försök.

Ett tiotal vaccinprojekt, alla baserade på de typgemensamma proteinerna, har lagts ner genom åren. Ett aktuellt vaccin kunde visa 55 procents reduktion av symptom och smittsamhet, men bara till en början. Efter ett år var effekten borta.

– Vår lösning är bättre eftersom vi har ett typspecifikt protein. Proteinet är väldigt svårt att producera, men vi har lyckats och metoden är nu patentsökt, säger Jan-Åke Liljeqvist.

Kapital behövs

Nu söker man kapital för att kunna gå vidare.

– Genom att arbeta på ett sätt som ingen tänkt på tidigare, alltså att använda oss av det som skiljer virustyperna åt i stället för av det som förenar dem, så menar jag att vi har ett unikt koncept med mycket goda förutsättningar att lyckas.

Stödet från Swelife har varit ovärderligt, säger Jan-Åke Liljeqvist:

– I och med att Swelife gick in så bidrog Västra Götalandsregionen med lika mycket. Vi har också haft stor nytta av den Hands-on-coachning Swelife erbjuder.

Uppdaterad: 2017-10-20

Text: Jörgen Olsson

 

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn