Utveckling av småmolekylära immunmodulerande cancerläkemedel med mebendazol som modell

Vanligt ”maskmedel” kan bromsa cancer

Det var en kombination av slump och systematiskt letande som gjorde att onkologiprofessor Peter Nygren 2013 och Uppsalateamet upptäckte att mebendazol, kallat MBZ, som länge använts vid maskinfektioner, också har en kraftig effekt mot mag- och tarmcancer.

– Ett stort test hade visat att MBZ ser ut att aktivera immunförsvaret. Jag gav det till en av mina patienter, där vi hade slut på andra behandlingsalternativ. Efter sex veckor hade tumören minskat drastiskt.

Idag finns inte tillräckligt effektiva läkemedel mot de stora cancersjukdomarna. Överlevnadstiden för mag- och tarmcancer är sex månader till två år med bästa tillgängliga behandling.

– Det är ett dåligt behandlingsresultat. Så att MBZ triggar kroppens immunförsvar att angripa cancern var en ny och mycket intressant upptäckt, säger Peter Nygren.

Fördubblad effekt

Tillsammans med teamet jobbar han nu på två spår. Det första är att utveckla dagens MBZ för behandling av tumörer. Det andra är att utveckla liknande men bättre molekyler, så kallade analoger:

– Vi vill få fram molekyler med ännu starkare effekt på immunförsvaret och även förbättra dem i andra avseenden, till exempel hur de tas upp från tarmen.

44 nya molekyler har konstruerats och så här långt är fyra av dem intressanta. Den bästa har en dubbelt så stark effekt som MBZ.

– Vi kommer att göra ytterligare 50 molekyler för att till slut ha kanske åtta-tio att välja bland. Det sker nu under 2017. Parallellt förbereder vi kliniskt test med en MBZ-variant som tas upp bättre och vi räknar med patienter kan prova medicinen under det första kvartalet 2018.

Applicerbart på annan cancer?

Behovet av ett nytt läkemedel är enormt och marknaden därför lysande.

– Det är dessutom fullt möjligt att det här fungerar lika bra på bröst- och lungcancer. Till skillnad från konkurrenterna, som också siktar på att behandla cancer via immunförsvaret, blir vårt läkemedel en tablett eller kapsel. De andra ges via dropp och är dyra att tillverka.

Om fem år hoppas Peter Nygren att han och kollegorna i Repos Pharma har utvecklat MBZ till en godkänd cancerbehandling.

– Eller, i bästa fall, så är vi nära ett godkänt och ännu bättre läkemedel med någon av våra analoger. Men vi behöver mer stöd just för analogdelen; det är kostsamt att tillverka molekyler och vi måste ha ett tillräckligt stort underlag för att kunna välja ut den absolut mest intressanta att gå vidare med.

Uppdaterad: 2017-06-19

Text: Jörgen Olsson

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn