”Upplägget stimulerar privata aktörer att ta lite större risk”

Lars H Bruzelius leder SWElifes strategiska projekt för att Life Science-projekt ska kunna finansieras i en tidig fas.

Vad grundar sig projektet i?

– Utmaningen i Sverige idag är att vi har mycket information om patienterna, men den är uppdelad i många små databaser som inte till fullo kommunicerar med varandra och då har den inget värde. Intresset för att släppa informationen fri är begränsat så vi måste skapa en incitamentskultur att dela med sig. Då uppstår frågor om vem äger informationen, och så vidare, och de stora och svåra aspekterna hoppas vi att eHälsomyndigheten eller någon annan myndighet hjälper till med.

– Dessutom behöver läkare idag lägga mycket tid på att följa med i utvecklingen, de behöver it-stöd för att sålla i informationen och för att ta så bra beslut som möjligt

Vad är målet med projektet?

– Vinnovas uppdrag är tydligt, vi ska framtidsäkra verksamheten och vara innovativa. Och det innovativa ska implementeras, då tillförs värde. Mängden data som skapas växer exponentiellt, samtidigt som datorkraften per krona ökar i rasande takt. Därför ska vi akta oss för att ”köpa in” något som redan är gammalt när vi beställer det.

– Just nu gör vi en kartläggning, och den ska göras bra för att den aktiva fasen ska bli bra. Vi träffar människor med olika perspektiv från vården, myndigheter, företag, organisationer och lyssnar in. Alla tittar framåt för att säkerställa morgondagens informationsmiljö. Vi kommer att ha pilotprojekt där vi testar hypoteser. Målbilden är att kunna sponsra den vårdinformationsmiljö vi vill uppmuntra. Det stora ansvaret för att implementera innovationen faller på landstingen. Vi kan vara katalysatorn som möjliggör förändring och visar vägen.

Vad leder detta till i praktiken?

– För 15 år kunde en biomarkör ge information om vilken behandling som var lämplig. Nu ser man allt fler, och behandlingarna blir allt mer avancerade. För att verkligen kunna ge den skräddarsydda vården måste det finnas ett gränssnitt som översätter all information, att hitta sätt att göra den kliniskt användbar så att informationen kommer patienten till nytta. Klinisk informatik ska bidra med verktyg som läkaren och patienter frågar efter. Med bättre beslutsstöd och algoritmer blir behandlingen mer träffsäker och skapar ett stort värde för samhället.

 Forskningen gynnas också av detta, är det ännu fler?

– IT inom vården kan också handla om hur patienter kan bli mer delaktiga i sin vård. Vi vet att delaktiga patienter svarar bättre på behandling. Det handlar exempelvis om att ha mer kontakt med vården från hemmet och att kunna lämna och ta emot information. Det kan också spara oerhört mycket resurser för vården och samhället i stort.