3H3R: Brobygge vill lösa vårdens informationspropp

Svensk sjukvård är världsbäst på att dokumentera – men informationen fastnar i omoderna IT-strukturer och forskning och patienter blir lidande. Så hur digitaliserar vi hälso- och sjukvårdens dokumentation för hela samhällets bästa? I juni presenterar Swelife sitt förslag.

”Från öar av data till en gemensam värld av kunskap” är underrubriken för SWElifes utredning 3Helix3R som Patrik Georgii-Hemming är projektledare för. Vad betyder liknelsen?

– Det är en bild av vad vi vill bidra till: en ny nationell IT-struktur som låter patientdata användas till det som det kan och ska vara: ett strategiskt verktyg för en effektiv hälso- och sjukvård och för medicinsk forskning, säger Patrik Georgii-Hemming, som till vardags är läkare vid Karolinska Institutet.

Bakgrunden är att sjukvården sedan många år går mot en ökad specialisering, vilket lett till fragmentering och en stuprörsliknande organisation. Idag strävar sjukvården efter att bli mer processorienterad och bättre följa patienternas flöde genom vården.

– Det lyckas vi inte med utan att först göra samma sak med hälso- och sjukvårdens data- och informationssystem, säger Patrik Georgii-Hemming.

SWElifes utredning, kallad 3Helix3R, ska bidra med kunskap och råd inför upphandling av vårdens data- och informationssystem. Arbetet sjösattes under hösten 2015 eftersom landets tre största landsting då började förbereda en upphandling av ett gemensamt, modernt informationssystem. Idag är två landsting kvar i projektet: Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting.

– De står inför en miljardinvestering. Vårt mål är de ska beställa ett system som är öppet och flexibelt och som stödjer både sjukvård och forskning. Vi bidrar med råd och stöd till de som ska göra upphandlingen i form av know-how till kravspecifikationen. Tyvärr har många tidigare upphandlingar landat i slutna lösningar som inte motsvarat användarnas behov. Där får vi inte hamna igen, säger Patrik Georgii-Hemming.

De senaste månaderna har Patrik Georgii-Hemming och SWElifes styrelseordförande Martin Ingvar i rollen som projektägare arbetat hårt med att driva arbetet framåt. De för samtal med en mängd nationella intressenter för att kunna presentera ett förslag före sommaren.

– Det går framåt. Nu är alla överens om det bakomliggande problemet och vad målbilden är. Utmaningen är att skapa enighet om hur vi ska ta oss dit. Vi kommer att peka på behovet av ledningsstyrning, det vill säga att höja beställarnas kompetens inom IT och informationshantering, liksom behovet att säkra ett gemensamt språk för informationen, så kallad semantisk interoperabilitet. Saknas den delen så blir den delade informationen bara just delad, inte begriplig och nyttogörande, säger Patrik Georgii-Hemming.

Att transformera informationsstrukturen inom hälso- och sjukvården i hela Sverige är i sig ett jättearbete. Ändå är målet för utredningen ytterst att även inkludera akademin och näringslivet.

– Det finns många studier som visat att den tid det i genomsnitt tar innan forskningsresultat kan skapa patientnytta i vården är – hör och häpna! – hela 17 år. Vi har helt enkelt inte råd med isolerade öar av data.