Genomic Medicine Sweden-projektet fick nationell spridning genom Swelife

Swelife finansierade 2017 en förstudie, Genomic Medicine Sweden (GMS), som koordinerar och utvecklar förutsättningarna för att Sverige ska kunna ligga i framkant inom precisionsmedicin. I våras beviljades projektet ett startbidrag av Vinnova, med möjlighet till ett större genomförandebidrag. Vi ringde upp projektledaren, professor Richard Rosenquist Brandell.

Genomic Medicine Sweden-projektet syftar till att bygga en ny typ av infrastruktur som möjliggör världsledande diagnostik och precisionsmedicin i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan sju landsting och sju universitet med medicinska fakulteter.

I första hand fokuserar projektet på patienter med ovanliga ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar, men det kommer även att utökas till andra områden, som komplexa sjukdomar (se faktaruta).

Nationellt initiativ som startades lokalt

Forskarna, som startade projektet, var delvis redan organiserade och samarbetade inom SciLifeLabs plattform för utveckling av diagnostik. De ville få till ett nationellt initiativ för en gemensam infrastruktur för precisionsmedicin.

– Vi ville få in den nya sekvenseringsteknologin i sjukvården över hela landet, säger Richard Rosenquist Brandell. Swelife tyckte att detta var i linje med vad de ville satsa på. Vi som startade projektet jobbade inom SciLifeLab, och det var där vi började diskutera: Är det inte lika bra att vi jobbar över hela landet? Vi fick rådet att söka Swelife-medel, för att få stämpeln som ett nationellt och strategiskt projekt.

Att GMS-projektet blev nationellt gjorde det ännu starkare, eftersom man då kan använda populationsbaserade data från en ännu vidare grupp med människor, och på så sätt lära sig mer, än om det hade fortsatt vara ett regionalt initiativ. Den breda diagnostiken har även gjort projektet intressant för företag.

– Sedan vi sa att vi ville göra projektet över hela landet, märker vi ett större intresse från företagen.

Förstudien förankrade projektet

Förstudien, som Swelife finansierade, är en bra grund för det fortsatta arbetet. Redan under ansökningstiden hade projektet kontakt med programkontoret, och ansökan gnuggades noga.

– Vi fick många kommentarer att bemöta, och det slutade med en tjugofem sidor lång ansökan! Det var bra med förstudien, för den gjorde att vi kunde förankra GMS-projektet nationellt. Det är en förstudie som verkligen kunde ta oss vidare till nästa nivå och innebar att Genomic Medicine Sweden blev ”på riktigt”.

Stöd från Vinnova

Genom stödet i våras från Vinnova har projektet nu kunnat gå vidare. Man har samma styrgrupp som Biobank Sverige, vilket ger goda förutsättningar för samarbete.

– GMS har en möjlighet att göra skillnad i vården eftersom vi levererar diagnostik från dag ett. Sverige har bra biobanker, bra genomik och bra kvalitetsregister, och det ger oss också stora möjligheter att dela data, vilket kommer göra oss konkurrenskraftiga internationellt.

Den nya ansökan till Vinnova rör ett större belopp: 38,8 miljoner fram till december 2020. Med det kan projektet genomföras på bred front, precis som det var tänkt.

– Nu har vi en organisation och formerar oss under året, så vid årsskiftet är vi nog igång.

Fakta

Vad är precisionsmedicin?

Målet med precisionsmedicin – eller skräddarsydd medicin – är att utveckla behandlings- och uppföljningsstrategier anpassade för individen. För att det ska fungera är det grundläggande att man känner till hur patienternas DNA-sekvens ser ut.

Genomik är därför viktigt, och det används alltmer som diagnostisk metod inom sjukvården.

Vad är genomik?

Genomik är storskalig analys av arvsmassan.

Vad är komplexa sjukdomar?

Komplexa sjukdomar är vissa folksjukdomar med ärftlig bakgrund, som exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa psykiatriska sjukdomar.

Kort om komplexa sjukdomar (på engelska) 

GMS-projektet

Här kan du läsa mer om projektet