Hej, Eva Sjökvist Saers!

Hej, Eva Sjökvist Saers!

I våras valdes till stora delar ny styrelse och en ny styrelseordförande till Swelife. För att lära känna ledamöterna lite bättre, kommer vi att presentera dem genom korta intervjuer på Swelifes hemsida. Vi börjar med vår nya styrelseordförande, Eva Sjökvist Saers, som är styrelseaktiv inom life science och har tidigare bland annat varit vd för APL.  Eva har varit ledamot i Swelifes styrelse sedan programmet startade.

Varför engagerar du dig i Swelife?

Life science är ett oerhört spännande och viktigt ekosystem av olika aktörer som gemensamt verkar för en bättre hälsa. Det som fick mig att engagera mig 2014 i det som blev Swelife, var att det var ett strategiskt innovationsområde där man till att börja med förde samman hälso- och sjukvård, akademi och industri att arbeta med en gemensam vision. Utlysningar skulle leda till nationellt skalbara lösningar och aktörer från olika delar av life science behövde samverka för att få stöd. Kombinationen av life science, strategi, innovation och samverkan var för mig attraktivt att engagera mig i.

Ett etablerat ekosystem

Idag är life science som ekosystem mer etablerat, en nationell life science-strategi finns utarbetad och innovation ses som en självklar del i all utveckling. Det finns otroligt mycket spännande forskning som pågår, kunskapen ökar exponentiellt och utvecklingen av nya behandlingar testas och vidareutvecklas. Inte minst inom onkologi har utvecklingen gått framåt. Personalized medicine ger fantastiska möjligheter. För att få bästa utväxling behöver vi förstå och analysera den data som skapas och förstå vad som behöver göras för att dra maximal nytta av potentialen inom precisionsmedicin.

Swelife är nu mer etablerat och nämns som en viktig möjliggörare. Swelife är också unikt i och med att det sammanför så många olika aktörer inom life science. Vi driver strategiska projekt som främst bidrar till förändrade arbetssätt eller förbättrade forsknings- och utvecklingsmöjligheter för många parter. Swelife bidrar också med finansiering av innovationsprojekt, som möjliggör för bolag att ta nästa steg i utvecklingen och som också attraherar investerare.

Nära dialog

Vi bidrar aktivt till den nationella life science-strategin som utarbetats av life science-kontoret, under ledning av Jenni Nordborg. Vi har en nära dialog med life science-kontoret och ett stort nätverk av aktörer, såväl i Sverige som internationellt. När vi nu har ett life sciencekontor på Regeringskansliet med involvering från tre departement och en nationell life science strategi är på plats – då är det viktigt att aktörer och intressenter inom life science krokar arm i ekosystemet och verkligen agerar. Här kan Swelife spela en viktig roll som facilitator för att accelerera innovation och samverkan – från idé till samhällsnytta.

Jag gillar också att Swelife har etablerat modellen Frisk-Risk-Sjuk, där vi kan notera att 97% av kostnaderna inom hälso- och sjukvården satsas inom Risk och Sjuk. Om vi kan skjuta mer satsningar till Frisk-Risk, för att skapa verktyg för tidig upptäckt och prevention så är mycket vunnet. Därför är tex initiativet Prevention Barnfetma, med visionen ”noll fetma vid skolstart 2030”, som skapat mycket engagemang, spännande och mycket viktigt.

Vad ser du som största utmaningen för Swelife?

Alla verksamheter har utmaningar, men med det också stora möjligheter. Swelife har utarbetat en strategi, som starkt bidrar till den nationella life science-strategin. Det som är utmanande är att göra rätt prioriteringar och att målmedvetet identifiera de hinder som av olika skäl – till exempel ekonomiska, juridiska, tekniska – gör det svårt att få till kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade lösningar. Det gäller att vi nu gemensamt går från ord i ett strategidokument till handling genom att skapa konkreta handlingsplaner med tydliga leverabler, mätetal och ansvariga för framdrift samt att tydliggöra vilka resurser och investeringar som behöver göras. Utifrån dessa planer genomför vi aktiviteter, följer upp och korrigerar/kompletterar för att nå långsiktigt hållbara resultat.

En hel värld påverkas nu och under lång tid framöver av konsekvenserna av covid-19. Riskscenariet (eller mardrömsscenariet) med en världsomspännande pandemi har blivit verklighet och alla påverkas – några mer och andra mindre – men alla påverkas. Både kort- såväl som långsiktigt. Det gör att Swelife i dialog med våra intressenter behöver diskutera och besluta vad vi behöver prioritera för att säkerställa långsiktig och hållbar tillväxt för life science.

Hur ser du på life science roll under corona-pandemin?

Det ekosystem som benämns life science – med olika aktörer inom tex hälso- och sjukvård, forskning och utveckling inom akademi och industri, tillhandahållande av diagnostik, behandling, läkemedel och medicinteknik mfl  – som inte alltid är så bra på att paketera den samhälls- och individnytta vi bidrar med – har i och med covid-19 fått stor uppmärksamhet och gemene man har oerhörda förväntningar på aktörerna i detta ekosystem. Man förväntar sig effektiva behandlingar, diagnostik, vacciner och läkemedel – och det snabbt! Denna uppmärksamhet ska vi nyttja klokt för att säkerställa att satsningar och investeringar görs inom detta viktiga område – både i det korta, mer akuta perspektivet, men också långsiktigt.

Konsekvenserna av covid-19 är utmanande och även om målet och strategin ligger fast för Swelife så kommer vi att behöva prioritera vad som ska göras på kort och lång sikt. Samtidigt som det finns många utmaningar av mer akut karaktär är det viktigt att vi målmedvetet och långsiktigt stärker förutsättningarna för tillgång till nya innovativa behandlingar, läkemedel och medicinteknik.

Stor tilltro till life science

Även om det som covid-19 nu medför och kan ses som medaljens baksida, så finns också en framsida där gemene man, beslutsfattare och politiker just i denna kris sätter stor tilltro till att aktörerna inom life science ska kunna lösa detta. I det korta perspektivet så drar hälso- och sjukvården ett tungt lass men det förväntas också att forskning inom diagnostik, vacciner och behandling snabbt ska bidra med verktyg som ska ge effekt mot detta virus men också ska ge bättre skydd mot tänkbara kommande pandemier. Det är viktigt att vi inom life science med en gemensam röst beskriver vilka satsningar som behöver göras för att stärka svensk life science.

Just nu är det ”business as UNusual” – och frågan är vad det ”nya business as usual” kommer att bli. Vilka lärdomar drar vi av det vi nu går igenom? Hur kommer vår riskhantering att se ut framgent? Hur förbereder vi oss för kommande kriser? Går vi mot fortsatt globalisering eller blir vi mer regionala i vårt sätt att agera och verka? Ett som är säkert är att life science bygger på att vi TILLSAMMANS fortsätter att verka i ekosystemet, i Sverige och internationellt, där alla vitala delar behövs för att vi ska åstadkomma en hälsa i världsklass. Kanske kommer vi också att utmana vad ”hälsa i världsklass” innebär, då våra perspektiv troligtvis påverkas av vad vi nu går igenom maa covid-19. Jag ser fram emot att föra den dialogen vidare inom Swelife, med life sciencekontoret och alla våra intressenter.