Hej, Päivi Östling!

Hej, Päivi Östling!

En annan ledamot i Swelifes styrelse är Päivi Östling. Hon är biträdande professor och co-principal investigator i en forskargrupp på SciLife Lab (Science for Life Laboratory).

Varför engagerar du dig i Swelife?

Jag blev jätteglad när jag fick frågan om att vara med i Swelifes styrelse. Jag flyttade till Sverige för fyra år sedan, och tycker att jag har börjat känna till Science for Life Laboratory,  då mera specifikt Solna-campuset samt Karolinska Institutet där jag jobbar. Däremot  saknar ett forum för att lära mig nationellt mera om life science i Sverige, och Swelife utgör ju en perfekt portal för det här. Förutom att jag får lära mig av de andra experterna som deltar, erbjuder Swelife en möjlighet till fördjupade strategiska diskussioner med många olika infallsvinklar, samt en möjlighet att hjälpa till att bra projekt och innovationer faktiskt kan bli av. Att göra en skillnad helt enkelt.

Varför är det viktigt med precisionsmedicin?

Precisionsmedicin jobbar med nya molekylära metoder för att hitta rätt vård och rätt patient vid rätt tid. Inom en snar framtid hoppas jag att man kan basera vårdbeslut på en ökad mängd molekylärt data, då i första ledet baserat på genomsekvensering. Genommedicin har nyligen blivit en del av cancervården,  men för att få en djupare bild av  sjukdomen och för att noggrant kunna skräddarsy behandlingen, behövs flera nivåer av data. Vi kan i dag samla information om hur genomet uttrycks i fenotypen, via transkriptomik samt proteomik. Det är metoder som kan berätta viktig information om exempelvis nivåer av målproteiner för läkemedel.

Förutom att studera enbart tumören, är det även viktigt att veta vilka olika celltyper som finns i patientens blodomlopp och hur dessa påverkas av behandling. I dag kan vi mäta olika celltyper direkt, men också följa DNA som cirkulerar i blodomloppet och som härstammar från tumören. När vi undersöker både sjukdomsvävnad och förändringar i blodomloppet kan vi få en bred uppfattning om sjukdomen som helhet.

Vad tycker du är allra mest spännande just nu?

Den teknologiska framfart som gjort precisionsmedicin möjligt, behöver nu tas till kliniska prövningar för att vi ska lära oss vilken relevans dessa profiler kan ha vid diagnos och behandlingsbeslut. Detta är svårt att göra i traditionella prövningar, som ofta jämför stora patientkohorter med varandra, eftersom patienter har väldigt individuella profiler på molekylär nivå. Dessutom kan den molekylära informationen bidra med att helt nya behandlingar kan komma att beaktas. Tyvärr är såna nya behandlingar, med redan godkända läkemedel, ofta svåra att genomföra i praktiken eftersom läkemedlet bara har godkänts för en specifik tumörtyp.

För att råda bot på dessa två utmaningar har börjat använda så kallade adaptive re-purposing trials. I sådana prövningar bildas små grupper av patienter (ett 10-tal) enligt en molekylärprofil som testas med ett lämpligt läkemedel för just den profilen. Responsdata från behandlingen samlas in under en 16-veckorsperiod, varefter man avgör ifall den nya behandlingen haft önskad effekt för patientgruppen med den specifika molekylära profilen. Om nytta kan observeras utökas patientgruppen, medan om nytta inte kan ses, stängs den gruppen ner från flera patienter. På detta vis kan man anpassa och lära sig hur molekyläraprofiler kan vara till nytta för patienter som annars är svåra att behandla.

Eftersom behandlingen görs inom en klinisk prövning kan behandlingen komma att göras med ett läkemedel som inte är godkänt för just den indikationen (re-purposing). Utmaningen här blir då att få fram de olika läkemedlen för en klinisk prövning när det kan handla om tio eller kanske hundra olika mediciner. Lyckade exempel på såna försök har nyligen publicerats och ett av de första exemplen från utförda adaptive re-purposing-prövningar kommer från Holland. Där startade redan 2016 (DRUP, Van der Velden et al., Nature September 30th, volume 574, 127–131, 2019) en studie där hel-genomsekvensering används för att matcha patienter till behandlingsgrupper.

Att få jobba på SciLifeLab, som är en världsunik infrastruktur för molekylära metoder, samt att försöka hitta vägar att kunna få dem till klinisk nytta, är vad som enligt mig är mest spännande just nu. Att få jobba med alla duktiga forskare och kliniska kolleger för att planera prospektiva systemmedicin studier samt kliniska prövningar som matchar grupper av patienter till behandling enligt sina molekylärprofiler.

Vi behöver fortsätta detta täta samarbete för att kunna utföra testerna,  sammanföra och förstå resultaten och hitta bästa sätt som resultaten kan komma till nytta för patienten. I Solna har jag lyckan att jobba med en bred expertis kring olika laborationsmetoder, deras resultatanalyser, insamling av olika typer av data men även deras kliniska tolkningar och eventuell implementation runt samma bord. Vi hoppas att vårt arbete kommer att komma cancerpatienter till nytta, speciellt i fall där behandling enligt rådande standarder är svår eller omöjlig.


Vad är detta?

I våras valdes till stora delar ny styrelse och en ny styrelseordförande till Swelife. För att lära känna ledamöterna lite bättre, kommer vi att presentera dem genom korta intervjuer på Swelifes hemsida.