Nytt projekt verifierar serologitester

Nytt projekt verifierar serologitester

Under sommaren har ett nytt strategiskt projekt startat med syfte att verifiera kommersiella serologitester av antikroppar mot SARS-CoV-2. Det är forskaren Anna Fogdell-Hahn och hennes team på Karolinska Institutet som ligger bakom.

Forskargruppen studerar immunologiska reaktioner mot kroppens egen vävnad – så kallade autoimmuna sjukdomar som exempelvis multipel skleros (MS). De har lång erfarenhet av att titta på hur immunsystemet kan reagera mot injicerade läkemedel och hur det bildar antikroppar mot läkemedlet, en oönskad effekt som stör behandlingen av autoimmuna sjukdomar. De är också intresserade av att undersöka hur virusinfektioner skulle kunna leda till att autoimmuna sjukdomar uppstå. Den kapacitet och kunskap som finns på Fogdell-Hahns labb gjorde att de kunnat ställa om resurser för att hjälpa till att bekämpa pandemin.

Kunskap om antikroppar viktig

Att mäta om en individ har antikroppar mot SARS-CoV-2 genom serologitester är en viktig del i bekämpningen av pandemin, och det finns nu flera olika typer av tester. Men vilka fungerar bäst? I projektet undersöker forskarna hur väl de befintliga antikroppstesterna som finns på marknaden som verkligen funkar. Forskargruppen bidrar med en oberoende verifiering av redan befintliga metoder i jämförelse med den metod som utvecklats av Sophia Hober och Peter Nilsson på SciLife/KTH.

Målsättningen är att bygga upp ett batteri av prover som även ska kunna användas för att på ett effektivt sätt kunna ge den oberoende bedömningen av sensitivitet och specificitet som krävs för att testerna skall godkännas.

Många utmaningar

Att arbeta med serologitester mitt i en pandemi har sina utmaningar, och i början var det mycket som saknades.

– Det finns ingen golden standard, berättar Anna Fogdell-Hahn, så det finns inget att jämföra testerna med för att veta om de är bra eller dåliga.

Det är också svårt att få tag i positiva kontrollprover, alltså prover från individer som redan haft COVID-19. Fast det är också svårt att få tillgång till negativa kontrollprover, alltså blodprover från individer som inte har haft COVID-19. Men det hade Anna tillgång till.

– Negativa kontrollprover som är lagrade i biobank före 2019 är svåra att få tag i, men vi har cirka tjugotusen prover sedan 2003, säger Anna. Labb-kapacitet var också ett problem i början av pandemin, och det är inte många som har det logistikflödet som krävs och som vi har som i flera år har kompletterat rutinlabbet på sjukhuset med ADA-analyser. Så vi anmälde oss till Folkhälsomyndigheten som ett labb som har den kapaciteten.

Projektet är i full gång och kommer att pågå till juni nästa år.

Mer om projektet.


Foto: Fusion Medical Animation på Unsplash