Tillsammans med Nollvision Cancer, Prevention barnfetma och Reform Society arrangerade Swelife ett seminarium i Almedalen på temat prevention.
Moderator, tidigare socialminister Göran Hägglund, inledde med att säga att seminariet var en av höjdpunkterna för honom i programmet. Och sedan följde talarna i rask takt.
Swelifes portföljansvariga, Ebba Carbonnier, inledde med några reflektioner kring prevention. Världshälsoorganisation WHO beräknar att förtidig död i många fall kan förebyggas: minst 80 procent av all hjärtkärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes samt minst var tredje cancerfall går att undvika. För tidig död kan delvis motverkas genom att på ett effektivt sätt förändra riskbeteenden: ohälsosam kost, att inte röra på sig tillräckligt, att bruka tobak och ett överdrivet bruk av alkohol. Samtidigt satsar hälso- och sjukvården enbart tre procent av sin budget på förebyggande åtgärder.
Ebba Carbonnier jämförde med grundskolan:
– 1842 började vi med folkskola i Sverige. Vi måste kanske införa en grundhälsa?
Hälsoekonomin bakom fetma
Katarina Steen Carlsson, forskare i hälsoekonomi vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och Lunds universitet, presenterade sin rapport Current and future costs of obesity in Sweden.
Varannan svensk lever med övervikt eller fetma. I studien beräknades kostnaderna för obesitas (det medicinska ordet för fetma) till drygt tjugofem miljarder kronor år 2016. Det motsvarar en årlig kostnad för varje person med obesitas om 22 000 kronor. För övervikt var kostnaden tjugotre miljarder kronor, eller 9 000 kronor för varje överviktig svensk.
– Halva den vuxna befolkningen genererar kostnader för det som är så viktigt att förebygga, inte minst i barn- och ungdomsåldern, sa Katarina Steen Carlsson.
– Ett viktigt resultat av studien var att 80 procent av kostnaderna för övervikt och obesitas var just kostnader som kom från förtida död, sjukfrånvaro eller att man helt lämnar arbetsmarknaden på grund av nedsatt hälsa. Tjugo av de tjugofem miljarderna som fetma kostar handlar om produktionsbortfall – det är inte hälso- och sjukvårdens kostnad. Kostnaderna för fetma landar inte i sjukvården, utan den landar i andra delar av samhället.
Katarina Steen Carlsson lyfte också vikten av preventiva insatser som är ekonomiskt försvarbara.
Negativa utvecklingen drabbar hela västvärlden
Näste talare, Anders Ekholm från Institutet för framtidsstudier, var inne på samma spår:
– Det här är spännande frågor att räkna på, inledde han. All prevention är inte bra. Man kan bränna mycket stålar på dålig prevention.
Anders Ekholm pekade på att den negativa utvecklingen inom exempelvis barnfetma och psykisk och barnfetma inte är unikt i Sverige, utan något som drabbar hela västvärlden. Några saker är gemensamt mellan västländerna: teknologi, den globala matindustrin, värderingar, för att nämna några.
– Det finns något underliggande större som rullar här som vi inte kan sätta fingret på.
Goda preventionsexemplet: tandhälsa
Sverige har ett gott exempel inom prevention: tandhälsa.
– När tandhälsan var som bäst, i mitten av åttiotalet, hade majoriteten sina tänder kvar. Det var ett väldigt stringent arbete med prevention för att förbättra tandhälsan. Vi såg problemet och vidtog åtgärder, bland annat med den famösa fluortanten. Vi gjorde preventioner på varje individ, screening på varje individ i skolan, vi gjorde kampanjer. Och vi fick otroligt goda resultat.
En av anledningarna till att prevention av exempelvis psykisk ohälsa och barnfetma inte är i ropet, menar Anders Ekholm beror på att mer fokus är på individens eget ansvar istället för större samhällsinsatser.
Vi klarar inte tid och risker – det är här och nu!
– Det har inte så mycket med utbildning att göra, för vi är tröga [som människor]. Vi kan inte hantera tid. Våra hjärnor är inte programmerade för att hantera tid och risker, utan vi kan inte hantera här och nu. Står det en påse chips här, gäller det att den ska ätas nu!
Screening görs redan i dag på barnavårdscentralen och i skolan, så data finns. Men åtgärderna saknas. Framtidens fluortant, ja, det blir livs-, mat- och rörelsecoachen, spår Anders Ekholm.
– Men eftersom prevention är dyrt kan vi inte ge den här mattanten till alla utan vi måste börja prata om precisionsprevention. Det handlar om genetik, vanor och familjen och omgivningen.
Anders Ekholm avslutade med en provokativ vision där all data delas i realtid så att insatser kan sättas in omedelbart. Integriteten, då?
– Frågan är om integritet så som vi idag uppfattar den, verkligen är möjligt, i en värld av närmast oändliga datamängder som flödar från alla våra aktiviteter och kroppar, avslutade Anders Ekholm.
Prevention viktigt – men preventionsmiljard …?
Sedan följde en debatt mellan politikerna Anders W Jonsson (C), Camilla Waltersson Grönvall (M) och Lars Stjernkvist (S). Alla tre var överens om att prevention var viktigt.
– Hos oss politiker som jobbar med dessa frågor har det börjat tränga igenom, men finansutskottet borde ha stått här! Vi måste göra insatser här och nu, sa Camilla Waltersson Grönvall.
Lars Stjernkvist berättade att han brottades med frågor kring prevention i sin roll som kommunpolitiker. Allt är överens, men ändå går det så trögt:
– Konsten är ju att hitta ett sätt för att kvalitetssäkra de tidiga insatserna, och hitta en modell där vi kan använda den där miljarden där vi vet att den ger effekt.
”Befolkningen driver på utvecklingen”
Anders W Jonsson röt ifrån: Vi är ju duktiga på förebyggande insatser i Sverige! Se exempelvis på arbetet på mödra- och barnavårdscentralerna. Rökningen minskar, och många har koll på sin hälsa genom smarta appar:
– Befolkningen driver på den här utvecklingen. Men vi måste göra smarta saker. Detta måste baseras på forskning – vilka metoder är effektiva, och de ska vi göra.
Primärvården är viktig inom det förebyggande hälsoarbetet, menade han, och här finns en god möjlighet till att arbeta smart och effektivt.
Camilla Waltersson Grönvall lyfte att vi behöver arbeta både nationellt och kommunalt på ett annat sätt, att ha med hälsoperspektivet när exempelvis detaljplaner läggs.
Ekonomiska incitament behövs
Lars Stjernkvist menar att det behövs ekonomiska incitament, men också mer kunskap. Att som politiker ställa krav på underlag som beskriver effekterna på längre perspektiv. Han berättade om hur de i Norrköping reserverade en pott med pengar för idéer som kunde bevisa att de ledde både till mänskliga och ekonomiska vinster. För, som han sa, om de bara satsat på goda, förebyggande idéer utan några krav på effekt, hade ”Norrköping varit världens lyckligaste kommun. Ett kort ögonblick, för sedan hade vi varit ruinerade”! Men genom att ställa krav fick de fram några idéer som hade mycket god effekt.
– I det här fallet måste man lägga politisk prestige vid sidan, utan vi måste jobba tillsammans, sa Camilla Waltersson Grönvall.
Hennes parti vill ha en nationell, hälsofrämjande strategi, med ersättningssystemen som kopplas till krav på uppföljning och utvärdering.
Forskning – men också utforskande
– Vi måste forska mer, men ibland får det också bli lite trial and error, sa Camilla Waltersson Grönvall. Vi kan inte vänta för länge. Där vi ser att det finns en viss evidens, men också ser behov att utveckla, får vi jobba as we go along.
– Vi styr upp det med lag, förordning och föreskrift, sa Anders W Jonsson. Det måste finnas evidens bakom preventionen, precis som all annan sjukvård, annars hamnar vi helt snett. Vi styr det med generella statsbidrag. Det är fel att säga att det ska vara exempelvis procent av budgeten [som ska gå till preventiva åtgärder], utan metoden ska styra.
– Det är ju inte så att vi ska finansiera exempelvis all elevhälsa via den där miljarden eller de där procenten, replikerade Lars Stjernkvist. Men jag är helt övertygad om att vi skulle kunna driva på utvecklingsarbetet med dem. Det vi vet funkar ska såklart vara i den ordinarie verksamheten, men det som är svårt i en kommun är att utveckla nya metoder. Ska vi få fart på utvecklingsarbetet krävs det pengar och ett krav från staten att mäta effekten av insatserna.
Sockerskatt, någon?
Från publiken kom en fråga om att använda skatter som en metod för prevention. Här var Lars Stjernkvist mer positiv, medan Camilla Waltersson Grönvall och Anders W Jonsson var skeptiska, även om Jonsson var öppen för skatt på sötade drycker:
– Skatten på sötade drycker leder direkt till att bryggerierna minskar sockerhalten. Det tycker vi att man borde prova. Den nyttiga maten är billig. Priskänsligheten i konsumentledet är inte jättestort, utan däremot går det att påverka producenterna.
Foto: Kristin Blom och Maria Bergenheim