Folksjukdomen diabetes har traditionellt delats in i två undergrupper – Typ 1 och Typ 2 – men forskning från Lunds universitet visar att det snarare kan handla om fem undergrupper.
Swelife har varit med och finansierat ett projekt, ANDIS/ANDiU, som kartlägger alla nya diabetiker i Skåne och Uppsala län. Tack vare kartläggningen skulle fler diabetiker kunna få mer individanpassad rådgivning och behandling, baserat på vilken av de fem undergrupperna man tillhör. Swelife har finansierat att kartläggningen tillgängliggörs för fler.
– Sättet att behandla diabetes är fortfarande till stor del att alla nya diabetiker får samma typ av läkemedel, säger Anders Rosengren, läkare och professor vid Göteborgs universitet. Men vissa patienter behöver framför allt livsstilsstöd, medan andra behöver en viss typ av läkemedelsbehandling utifrån just deras sjukdomsbild. Här har ANDIS varit ett pionjärprojekt för det har varit ett verktyg för hur vi kan klassificera och behandla stora patientgrupper.
Personanpassad behandling
Som en del i att personanpassa behandlingen har ett digitalt hälsoverktyg, Livsstilsverktyget, utvecklats och börjat spridas inom vården, och det har fått ett gott mottagande. Nu är målet att nå ut på bred front och att fler regioner börjar använda verktyget.
– Det vi behöver nu är att visa i vilken grad det här påverkar sjukdomsutvecklingen, säger Anders Rosengren. Här har vi gjort ett stort framsteg. Vi har nämligen visat att det finns en grupp av diabetespatienter som har lätt övervikt och ökad insulinresistens som har en extra stor effekt av livsstilsbehandling.
Tar till sig kunskap på ett personligt sätt
Det är genom en webbsida och en app, Livstilsverktyget.se, som man har kunnat studera skillnaden mellan grupperna.
– Den fungerar så att vi ger en mängd tips och metoder om mat och motion och hur man kan hantera stress, ensamhet, dygnsrytm och liknande. Framför allt får man reflektera över hur man kan få in detta i sin vardag. Det visar sig att det ger effekt att reflektera över exempelvis vad i mitt liv som är viktigt för att jag ska börja motionera mer, eftersom människor då tar in kunskapen på ett personligt sätt och blir motiverade.
Genom ANDIS/ANDiU-databasen kan behandlade läkare tydligare få syn på den här gruppen patienter och ge dem en mer träffsäker behandling.
– Det som är spännande är att de som använder Livsstilsverktyget får lika god effekt som om de använt blodsockersänkande läkemedel. Man ser en effekt av det i hela diabetespopulationen, men den här undergruppen i ANDIS/ANDiU har extra hög effekt. Det gör att man kan se vilka personer som är extra betjänta av få livsstilsstöd.
Just nu genomför Anders Rosengren och hans team också en läkemedelsstudie som undersöker vilka läkemedel som har mest effekt beroende på undergrupp. På så sätt kan ANDIS/ANDiU-verktyget komma till nytta ytterligare och göras tillgängligt för fler.
Utmaning att implementera forskning
Att det är svårt att implementera forskning i vården är något Anders Rosengren lärt sig av projektet, och här ser han en missad möjlighet för Sverige:
– Jag har förstått hur fragmenterat det är att navigera i terrängen av landsting och nationell kunskapsstyrning. Det är svårt att komma rätt i den lokala, regionala och nationella nivån så att ett forskningsprojekt kan komma till klinisk nytta. Det finns inget strömlinjeformat sätt att nå ut med den här typen av ny forskning. Innovationer stannar för att man inte har tid och kraft att ta det hela vägen. Här har vi ett intressant forskningsprojekt, hur får vi detta ut i kliniken? Det här behöver Sverige bli bättre på.
Fakta om ANDIS och ANDiU
ANDIS betyder Alla Nya Diabetiker i Skåne och är ett regionalt forskningsprojekt med målsättning från 2008 registrera alla nya fall av diabetes i Skåne. Även Uppsala län är med i projektet genom ANDiU, Alla Nya Diabetiker i Uppsala län. Tillsammans finns nu mer än 20 000 diabetiker i registret.
Anders Rosengren om Swelife
– Jag tycker att det har varit bra att vara med i Swelife. Ni har bidragit med era kunskaper och varit lyhörda och flexibla för vad vi behöver.