Sedan årsskiftet finansierar Swelife ett projekt, Nationell ATMP-koordinering, som är en förstudie för att just koordinera ATMP-satsningar i Sverige.
Avancerade terapiläkemedel, ATMP, baseras på celler, vävnader eller gener. Utvecklingen inom ATMP går snabbt och den internationella konkurrensen hård. För att vara med i matchen har Sverige genom åren haft flera olika satsningar på cell- och genterapier.
Under 2000-talet kom flera EU-direktiv för att reglera kvalitet och säkerhet för celler och vävnader som används vid behandling av människor. Då fick regionerna i Sverige ett statligt stöd för att arbeta med detta, och ett nationellt projekt bildades för att samordna detta. År 2010 gick projektet över till SKR och Vävnadsrådet bildades.
Flera satsningar som samverkat
Nästan tio år senare kom projektet CAMP (Centre for Advanced Medicinal Products) igång med medel från Vinnova, och ungefär samtidigt finansierade Swelife en ATMP-satsning, Swelife ATMP. Man beslöt sig för att samverka under flaggen ATMP Sweden. Likaledes Vinnova-finansierade satsningen ATMP 2030 startade 2019. Det finns även andra initiativ i området, exempelvis CCRM Nordic, Swecarnet och OligoNova.
Men i år kommer flera satsningar att avslutas, framför allt CAMP och ATMP 2030. Här finns det en risk för att mycket av det goda arbete som lagts ner sprids för vinden.
– Då togs det ett initiativ ifrån Lunds universitet för att diskutera en nationell samverkansstruktur, berättar professor Mikael Wiberg som är styrelseordförande för CAMP och projektledare för det nya Swelife-projektet. Det var ibland ganska heta diskussioner under 2023. Hur skulle den här strukturen organiseras?
Finansierar administrativ samordnare
Man kom fram till att det skulle bildas en styrgrupp och en samordningsgrupp. Och det är här Swelife-projektet kommer in. Med pengarna från Swelife kan man finansiera en administrativ samordnare och de fysiska möten som behövs för att få samverkansstrukturen på plats. Det gäller att få till en långsiktig och hållbar organisering och finansiering – helst före 2024 när CAMP och ATMP 2030 stänger.
Styrgruppen är nu formerad. Den består av två representanter från vardera akademien, universitetssjukvårdsregionerna, näringslivet och en patientföreträdare. Nu arbetar man med att prioritera arbetet så att man gör rätt saker. Man utreder också finansiering och organisering.
För det finns verkligen utmaningar kvar att lösa, säger Mikael Wiberg:
– Det är delning av hälsodata och samverkansformer. Men också den långsiktiga finansieringen är en huvudfråga, för det går ju inte att leva på projektmedel.
ATMP-satsningar ska koordineras
Sveriges infrastruktur för ATMP är god, menar Mikael Wiberg, och refererar till satsningar som gjordes i Samband med Vävnadsdirektivet och CCRM Nordic. Men hur ska man få terapierna till patient på ett hållbart sätt?
– Vi måste hitta samverkansformer mellan industri och den offentliga sektorn därför att ATMP skiljer sig från övriga läkemedel. Det är ju inte ett piller i en burk utan varje ATMP kommer ju skilja sig från den andra eftersom det baseras på donerad mänsklig vävnad. Vi måste hitta utvecklingsmöjligheter för när vi kan använda offentlig sektor och dess infrastruktur och när industrin måste ta över. Det måste utvecklas långsiktiga avtal kring risktagande och finansiering.
2024 är ett ödesår för ATMP, fortsätter Mikael Winberg:
– Det händer så mycket runt om i världen nu. Utvecklingspotentialen är enorm. Om vi tittar på andra länder så har ju ATMP-introduktionen i hälso- och sjukvården varit mycket större. Vi måste bita ihop och lösa de här frågorna. Det kommer att kosta pengar för vi kommer aldrig kunna undanhålla patienternas behandlingsalternativ.