systemtransformation för en jämlik hälsostart barn ben foto ben wicks

Dags för en systemtransformation för en jämlik hälsostart i livet

Ett drygt halvår efter start har det nationella initiativet Prevention Barnfetma tagit fram en omfattande kartläggning av nuläget och skapat en stabil grund för kommande steg i arbetet. Visionen för det 10-åriga projektet är noll barnfetma vid skolstart 2030 och att alla barn får en jämlik hälsostart i livet. Vägen dit är en övergripande systemtransformation.

Tidiga insatser kan göra stor skillnad för att förebygga ohälsa i vuxen ålder, och det finns en samsyn kring att det är bra att förebygga att barn alls kommer att leva med övervikt eller fetma – med de följdsjukdomar som kan uppstå när de är vuxna.

Men i dag saknas en enhetlig bild av vilka insatser som faktiskt är effektiva för att förebygga barnfetma. Dessutom finns det ingen aktör som tydligt äger ansvaret för denna fråga. Eftersom orsakerna är så komplexa behövs både ett brett samarbete mellan många olika aktörer och nya arbetssätt. Prevention Barnfetma är ett nationellt projekt med fokus på förebyggande hälsoinsatser och en systemtransformation, för att göra rätt från början och åtgärda rotorsaker och inte symtom.

Första fokus: nuläge

I projektet bidrar både regioner, kommuner, myndigheter, näringsliv och ideell sektor. Hitintills har mycket av arbetet inom Prevention Barnfetma fokuserat på att få en tydlig bild av nuläget. Inom arbetspaketet Best practice har tidigare initiativ kartlagts för att ta reda på vad som faktiskt fungerar, medan arbetspaketet Mätning, Uppföljning och Datahantering arbetat för att skapa en enhetlig struktur för terminologi och mätning. Arbetspaketet Incitament, Ersättningsmodeller och Affärsmodeller undersöker hur förebyggande hälsoarbete kan bli en ekonomiskt hållbar affär.

 I nästa steg handlar arbetet om att – i samarbete mellan en bredd av aktörer – testa och utvärdera de metoder som bedöms ha störst potential att göra skillnad.

– Vi har redan från start sett att det finns ett stort intresse för arbetet och projektet har 24 formella parter från individer och patientföreträdare, hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv, där lösningarna är nationellt skalbara. Ytterligare ett 40-tal organisationer följer arbetet. Projektet är även efterfrågat i flera nationella och internationella sammanhang, berättar Ebba Carbonnier, portföljansvarig nationellt skalbara lösningar hos Swelife och ledare för arbetspaket 1 Nationell koordinering.

Många innovationsaspekter

Under 2021 genomförs en Grand Challenge där företag, organisationer eller grupper av individer bjuds in att som team ta sig an samhällsutmaningen barnfetma. De team som tar fram de lösningar som bedöms ha störst potential får sedan stöd att utveckla sina idéer hela vägen till färdiga koncept som kan skalas upp och marknadsintroduceras.

– Innovationsaspekterna är många i detta projekt i och med våra goda förutsättningar i Sverige avseende vår innovationskapacitet, vår dataspelindustri och vår hälsodata. Vi ser att Sveriges nästa stora exportvara kan bli Addictive Health Applications, säger Ebba Carbonnier.

Läs reportagen om arbetspaketen

Arbetspaket 2 Best practice: “Många goda initiativ, men få varaktiga resultat”

Arbetspaket 3 Grand Challenge: “Sveriges första Grand Challenge fokuserar på prevention av barnfetma”

Arbetspaket 4 Mätning, Uppföljning och Datahantering: “En gemensam räls för mätning, uppföljning och datahantering”

Arbetspaket 5 Incitatement, ersättningsmodeller och affärsmodeller: “Många har uppdraget, men ingen har huvudansvaret”

Fakta fetma hos barn

Relaterade länkar om systemtransformation för en jämlik hälsostart

Fler berättelser
Förebyggande hälsa – på väg mot en samhällsnyttig marknad?