mathias ekman lilian wikstrlm

“Det blir lättare för nästa bolag för att man visat att det funkat”

I och med att Swelife går in i sin Etapp 3, har programmet vässat sin strategi. Insatserna fokuseras nu på fyra områden. Vi har pratat med personer i Swelifes styrelse om de olika områdena. I den här artikeln ger Lilian Wikström, vd på KI Innovation, och Mathias Ekman, affärsutvecklare hälso- och sjukvård på Microsoft, sina tankar kring insatsområdet Effektivare utveckling av innovationer.

Lilian Wikström träffar i sitt jobb som vd på KI Innovation många som är alldeles i början av sin företagarbana, och de allra flesta kanske mer identifierar sig som medicinsk forskare än som entreprenör. Mathias Ekman arbetar med innovationer på Microsoft och har ett digitaliseringsperspektiv. Trots de olika utgångspunkterna ser de båda att det behövs en kulturförändring för att få fler och mer effektivt utvecklade innovationer inom life science i Sverige. 

– Det skulle behövas fler incitament inom den akademiska världen för att öka intresset hos forskarna och få dem att tänka på vilken nytta ens forskning skulle kunna ha, säger Lilian Wikström. Att man tar en titt på forskningsresultaten med samhällsnytta i tankarna. Vi behöver få bort en del av den stigma som är förknippad med kommersialisering. Inom hälso- och sjukvården är det en större nöt att knäcka, eftersom det fortfarande finns en uppfattning om att det handlar om att göra pengar på någon annans ohälsa istället för att se det som verktyg för att förbättra människors hälsa. Hela diskussionen behöver lyftas – incitament och premiering – för då tror jag att man skulle kunna få ut mer.

Nätverk för att snabbare skala upp

– Det finns en risk att ingen vågar prata om den här frågeställningen: Hur skapar vi en produkt som kan användas? säger Mathias Ekman. Vi behöver få till nätverken som har fokus att snabbare skapa de skalbara produkterna. Det finns ett litet stigma här, för man hamnar i en struktur där alla tycker att det känns fult att starta bolag.

– Vi stöter på forskare, kliniker, som upplever misstroende från kollegor och ledning för att de vill kommersialisera ett bra verktyg, säger Lilian Wikström.

– Medan det på andra marknader är självklart för en forskare eller läkare att ha ett bolag, säger Mathias Ekman.

Uppmuntra risktagande kultur

Lilian Wikström refererar till McKinsey-rapporten Can European biotechs achieve greater scale in a fragmented landscape? som kom tidigare i år och handlar om biotech-utvecklingen i Europa. Ett råd som rapporten ger för att skapa en starkare utveckling än i dag, är att uppmuntra en risktagande kultur för att på så sätt underlätta tidig tillväxt och snabba framgångar.

–  I en risktagande kultur vågar man satsa och öka hastigheten, säger hon. Försiktigheten blir förlamande.

Så – hur gör man det? Hur skapar vi den kulturförändring som behövs?

– Jag tror mycket på att lyfta goda exempel, säger Lilian Wikström. Skapa lokala hjältar som får stöd och uppmuntran från sin ledning. Det kan handla om att rektor överlämnar en blombukett på någon högtid för årets innovatör, att man lyfter in dem i universitetet eller regionens kommunikation som goda exempel och där får en officiell uppmuntran och ett godkännande.

Kompetenslyft om digitalisering på riktigt

Det kan behövas ett kompetenslyft, funderar Mathias Ekman. Inte någon hurtig starta-eget-kurs för läkare, utan kring hur digitalisering och IT på riktigt kan bidra till kommersialiserbara produkter och tjänster även inom life science och hälsa. 

– Jag tror att vi ska börja tänka på vad är det för kompetenser som behövs för att ta nästa steg, fortsätter Mathias Ekman. Jämför med EdTech-rörelsen som finns – och samtidigt har vi en lärarkår som har svårt att sätta på Zoom. Vi hänger inte med i strukturförändringar. Vi ska inte underskatta att det behövs nya kompetenser om vi vill att det här ska vara en framtidsbransch, men jag är övertygad om att stora värden kommer att skapas av de som finns i systemet.

En del av grundutbildningen

Det är mycket som ska in i grundutbildningen av forskare och läkare, men Lilian Wikström tänker att det ändå kan vara en väg:

– Att få in något moment i grundutbildningen av forskare och läkare där man får ett nytt perspektiv. Kliniker har inte med sig att innovation och entreprenörskap är deras uppgift, utan att det är ”andra” som sysslar med sådant. Jag tror att studenterna är vår stora tillgång. De har ju växt upp i den digitala världen på ett annat sätt än jag gjort. 

Men det finns en annan anledning till att det kan vara svårt att på ett effektivt sätt få fram nya innovationer som kommer många till nytta, och det är det splittrade innovationsstödet, menar Lilian Wikström.

– Sverige är känt som en innovationsnation, säger hon. Vi ligger högt upp i rankinglistor, vi har innovationsstöd som andra tittar på. Dock är det ganska komplext. Finansieringen är uppsnuttad på små potter som är belagda med olika deadlines och bestämmelser om vad man får använda pengarna till, ansökningar och rapporteringar, vilket gör att det tungarbetat och svåröverblickbart. Det finns mycket pengar i systemet, men de borde paketeras på ett bättre sätt.  Det är hela snurran som tar mycket mental kraft. Man skulle finansiera upp infrastrukturen för innovationsstöd ordentligt och satsa på färre men större projekt.

Goda exempel finns

De goda exempel som finns, vad kan vi lära av dem? Mathias Ekman tar företaget Lexplore som exempel. Det startade som ett forskningsprojekt på Karolinska institutet för att identifiera barn med läs- och skrivsvårigheter. Nu används det för att stödja läsutveckling för alla barn.

–  I Stockholms stad valde man att inte bara titta på just de här barnen [med läs- och skrivsvårigheter] och då riskera att skapa ett stigma, utan använda det på alla barnen, istället för att snäva in det som man kanske tänkte från början.

Ett annat gott exempel är StratiPath, som arbetar med AI och bröstcancer, och även det ett företag med ursprung på Karolinska Institutet.

– Det finns väldigt bra exempel där svensk innovation ligger i framkant och där vi utnyttjar strukturer som finns, säger Mathias Ekman. Det är i framkant nu, men vad är det man gör i systemen så att man fortsätter vara där? Jag är fascinerad av StratiPath som inte bara tänker att vi ska göra det vi i dag gör manuellt runt vävnadsprover digitalt. Sverige ligger i framkant gällande digitaliseringen av patologi och frågan de ställer sig är om vi kan använda AI så att det bidrar till något mer och som verkligen förbättrar vården. Det är det där gränslandet som är så spännande. Inte bara digitalisera för att det blir ettor och nollor, utan skapa möjligheter för nya värden och förbättrad diagnostik.

Innovationskontoren viktiga

Ingen kan allt, och här spelar exempelvis innovationskontor en viktig roll för att matcha kompetenser.

– It takes a village to raise a child, säger Lilian Wikström. Inga av forskarna i Lexplore och StratiPath var rutinerade entreprenörer, utan det var forskare som tittat djupsinnigt på sina resultat. Vi har kunnat koppla ihop dem med duktiga personer som kan hjälpa dem med affärsplan och liknande, industriella partner som Microsoft. Vi pratar så mycket om nätverk, men det  behövs verkligen många olika kompetenser. Det skapar en pay it forward-kultur som man brukar säga karakteriserar effektiva innovationsmiljöer, där man inte bara tänker på what’s in it for me.  

– På samma sätt är det tack vare första samarbetet med en framgångsrik startup som  folk har börjat se oss, säger Mathias Ekman. Tack vare att de var duktiga på att ta tillvara på stödet, så lyfter det ju hela globala Microsoft. För så klart ska man hjälpa ett svenskt företag när det gick så bra förra gången. När det går bra så blir det en dominoeffekt. Det blir lättare för nästa bolag för att man visat att det funkat.

Lyft blicken

Att lyfta blicken och inte bara se sitt eget skrivbord kan bidra till framgång.

– Det finns också stora vinster om man kan jobba mer nationellt, säger Lilian Wikström. Där vi inkubatorer gemensamt kan glädjas åt nationella framgångar och stötta varandra över de regionala gränserna.

Det som kanske kan upplevas som dåligt i Sverige, kan vändas till en fördel.

– Vi har ett skattefinansierat vårdsystem som i många fall upplevs som något negativt, säger Mathias Ekman. Men inom hälso- och sjukvården kommer andra länder att ha ett större förtroende för produkter och tjänster som är framtagna i ett jämlikt och transparent perspektiv, något som vi i Norden står för. Den här typen av digitalisering för med sig en del av samhällsvärderingarna in i matematiken och våra framtida AI-modeller. Tankesättet att vi via skattsedeln valt att riskdela i Sverige borde kunna användas id dialogen hur hälsodata delas och används för en jämlikvård. Vi får inte glömma bort det där. Det är så lätt att prata illa om vårt system, men när man jämför med de andra systemen ser man att det här är något som kan blir en nyckelkomponent.

Läs mer

I våras intervjuade vi fyra personer ur life science-ekosystemet som gav sina tankar om insatsområdena.

Här kan du läsa intervjun med Jennie Ekbeck, vd på Umeå Biotech Incubator, som gav sina tankar kring insatsområdet Effektivare utveckling av innovationer.