elisabeth

”Det finns mycket som gynnar”

I och med att Swelife går in i sin Etapp 3, har programmet vässat sin strategi. Insatserna fokuseras nu på fyra områden. Vi har pratat med personer i Swelifes styrelse om de olika områdena. I den här artikeln ger Elisabeth Björk sina tankar kring insatsområdet Innovativa, företagsinitierade kliniska studier.

Elisabeth Björk är globalt ansvarig för utvecklingen av AstraZenecas läkemedel inom hjärta–kärl-området, och så är hon vetenskapligt ansvarig för företagets anläggning i Göteborg. Hon har en gedigen forskarbakgrund, både från universitet och industri, med stor erfarenhet från kliniska studier.

Två styrkor

Sverige har två styrkor inom kliniska studier, menar Elisabeth Björk:

– Dels studier där man med ett begränsat antal patienter försöker förstå mekanismer och där man jobbar mycket nära med patient och prövare.  Dels stora studier som bygger på våra högkvalitativa hälsodata som kan komma från patientjournaler, kvalitetsregister eller liknande och vara insamlade via vårdinrättningar eller individen själv. Både observationella studier och randomiserade registerstudier lämpar sig väl i Sverige och vi kan bli världsledande inom dessa områden. 

Det som ligger mittemellan – stora, snabba, världsomspännande studier med många patienter till låg kostnad – är inte Sveriges styrka, utan det finns andra länder som genomför dessa bättre och mer effektivt.

Mer som gynnar kliniska studier i Sverige

Det finns annat som gynnar Sverige som plats för fler kliniska studier:

– I stort har vi en läkare- och sjuksköterskekår som är intresserad av forskning, och en befolkning somär intresserad av innovation och ny teknik. Sammantaget finns det mycket som gynnar.

Att kunna närvara vid kliniska studier är viktigt för att få fler unga forskande läkare inom sjukvården, och här hoppas Elisabeth Björk på en utveckling:

– Det är bra att lära sig forskning på alla plan. Forskning och utveckling tror jag kommer att bli en mer naturlig del av sjukvården. Närheten sjukvård, universitet och bolag – stora och små – gör att det kommer att bli mindre skarpa gränser. Vi kommer att bättre förstå varandras kompetenser.

Regelverk kring hälsodata

Swelife har valt kliniska studier som ett insatsområde, eftersom det finns en del utmaningar att lösa. Ett exempel är att regelverket runt nyttiggörandet av hälsodata – för patienter, vården, forskning och innovation/företag – är otydligt och behöver förbättras och förtydligas – till gagn för oss alla.

– Det är något vi tittar på i hälsodataprojektet vid life science-kontoret. I dag måste man fråga varje distriktsläkare för att få tillgång till försökspersoner, och då tappar man ju en stor del av idén med registerstudier.

Det finns några risker om kliniska studier inte görs i Sverige – eller i varje fall i de länder som har ett liknande sjukvårdssystem som vi har, som de nordiska länderna. För det gäller ju inte bara att den innovativa produkten eller tjänsten fungerar rent medicinskt. Den ska ju förhoppningsvis kunna användas och komma till nytta för patienter och profession.

– För nya behandlingar och principer vill man gärna att de är gjorda på samma sjukvårdssystem som vi har, så att vi vet att de fungerar i vår vardag. Det gäller att vara så nära hur vår sjukvård ser ut som möjligt. Till exempel hjärtsviktspatienter som går mellan primärvård och specialistvård – hur ser den patientresan ut? Den resan är väldigt viktig för att man ska få de läkemedel som krävs.

Bra uppföljning

En annan fördel med att genomföra kliniska studier i Norden gäller uppföljning.

– Det är en sak om man gör studier innan läkemedel är godkänt, men man behöver få till en bra uppföljning också. Man behöver göra implementeringsstudier och testa hur det fungerar i vår verklighet. Det är bättre att kunna göra det i de skandinaviska systemen.

Att genomföra kliniska studier här är också viktigt för Sverige som innovationsland:

– Om man inte får till det med experimentella studier, om det inte finns en sådan miljö här, är det på sikt dåligt om inte svenska läkare och forskare fortsätter att utvecklas. Det behövs en miljö som stimulerar fler att forska och starta företag.

Mycket att lära av andra länder

Det finns mycket att lära sig från andra länder, och här lyfter Elisabeth Björk upp randomiserade IT-studier som framför allt Storbritannien är framgångsrika inom.

–  England har gjort ett system där man samlar allt under en hatt. Grundprincipen är att man har ett universitet, sedan har man en organisation där man genomför kliniska prövningar, och sedan får man leta upp patienter i register eller journalsystemen hos NHS [National Health Service]. Så NHS skulle kunna leta upp till exempel 600 000 patienter som skulle kunna passa, och så skickas ett brev ut till de patienterna direkt, utan att gå över behandlande läkare. Om man kan tänka sig att koppla ihop flera olika, till exempel genetiska kohorter, så har man en plattform för detta där man har gjort etikprövningar och liknande. Även Finland har börjat titta på det här. Grundläget är att man är villig att vara med i en prövning om man inte aktivt väljer att inte delta. Även Danmark har kommit längre än Sverige. Principen är alltså om man tar del av sjukvård är det självklart att mina data avanonymiseras och kan studeras.

Stort intresse för hälsodata kan gynna

Så vad väntar vi i Sverige på?

– Jag tror att vi som folk är där, och att vår lagstiftning är mer konservativ än vi som befolkning är. Om man verkligen förstod vad avanonymiserade data i stora paket betydde, så hade nog de flesta tyckt det var okej.

Det stora intresset för hälsodata kan vara en framgångsfaktor för kliniska studier i Sverige.

– Jag tror att allt fler aktörer på alla plan – universitet, sjukhus, företag, patientorganisationer – tycker att det är viktigt att vi använder den information som finns för patienters bästa. Jag tror att det blir en resa men att vi kommer att ta detta vidare.

Läs mer

I våras intervjuade vi fyra personer ur life science-ekosystemet som gav sina tankar om insatsområdena. Här kan du läsa intervjun med Frida Lundmark, sakkunnig på Lif, som gav sina tankar kring insatsområdet Innovativa, företagsinitierade kliniska studier