man som bär barn

En gemensam räls för mätning, uppföljning och datahantering

Vad är det egentligen som ska mätas, vilka gemensamma termer ska användas och var finns intressant dataunderlag för analys i arbetet med att förebygga barnfetma? Det är frågor som arbetspaketet Mätning, Uppföljning och Datahantering tittar på.

Enkelt beskrivet handlar det om att bygga en gemensam räls eller infrastruktur, som också underlättar nya digitala arbetssätt och datautbyte. Den digitala infrastrukturen behövs både för att bedöma nuläget och för att utvärdera de insatser som kommer att genomföras framåt.

Under hösten 2020 har en omfattande inventering genomförts för att ta reda på vilka termer och mätindikatorer som används i arbetet med prevention av barnfetma. Inverteringen har gjorts i såväl kommuner och landsting, som på nationell och internationell nivå.

Intrastrukturen kommer att ligga till grund för mycket av arbetet som görs inom övriga arbetspaket inom Prevention Barnfetma, till exempel Best Practice och Grand Challenge.

Två workshoppar

Ett annat viktigt område handlar om att ta reda på var olika typer av data, som kan kopplas till prevention av barnfetma, finns. För att inte fastna i det traditionella sättet att tänka har två workshoppar arrangerats där representanter för många olika aktörer har bjudits in.

– Vi fastnar lätt i att tänka hälso- och sjukvård såsom mödravårdscentraler, barnavårdscentraler och barnmottagningar, men det finns många andra viktiga aktörer. Allt från lekfull träning såsom på Friskis (Hoppis och Skuttis) till den lokala livsmedelsbutiken och biblioteket. Genom att ta in data från många olika håll kan vi få en bättre helhetsbild kring barnet, säger Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi och överläkare på Drottning Silvias Barnsjukhus, som leder Mätning, uppföljning och datahantering.

Dra nytta av ny teknik

Det handlar också om att – på ett sätt som säkerställer individens integritet och datasäkerhet – kunna dra nytta av ny teknik vid lagring, delning och användning av data.

– Sverige är mitt i en IT-revolution och arbetet med E-hälsa har påbörjats inom sjukvården, men vi är sena jämfört med näringslivet med att dra nytta av IT-lösningar, säger Jovanna Dahlgren.

Ett viktigt fokus för arbetet under 2021 är att få en tydlig bild av vad som är juridiskt möjligt, till exempel hur regionerna kan lagligt dela data mellan sig.

– Det blir mer och mer tydligt att det är föräldrarna som bör ha lätt tillgång barnens data. Till exempel kan det finnas en databas, som på sikt kopplas till en app, där familjerna ser vilken data som finns lagrad om barnet och själva väljer vilken data de vill att olika aktörer ska få ta del av, säger Jovanna Dahlgren.

Viktigt med samverkan

Eftersom fokus ligger på det förebyggande arbetet skulle det innebära att familjer också kan plocka ner hälsoinformation själva och genom appen kanske kunna ta del av olika utbildningar som är relevanta utifrån barnets hälsodata.

– Det som framför allt har blivit påtaglig för mig är hur viktigt det är att olika aktörer samverkar ännu mer kring barnet för att få till ett framgångsrikt förebyggande arbete vad gäller det multifaktoriella tillståndet barnfetma. Det har också varit glädjande att se hur många aktörer vi är som brinner för de här frågorna och verkligen vill bidra till förändringar, säger Jovanna Dahlgren.

Relaterade länkar

Fler berättelser
Karolinska institutet foto Stefan Zimmerman
KI: MTHFD2-inhibitorer för behandling av akut myeloid leukemi