Nyfött barn som läggs på en våg
Foto: Christian Bowen

Evidensbaserade insatser för prevention av barnfetma

I tre nya rapporter från arbetspaket 2 Best Practice undersöks vilka framgångsrika, evidensbaserade insatser som idag finns för att motverka att barn utvecklar övervikt och fetma. Rapporterna är baserade på omfattande litteraturstudier samt enkät- och intervjuundersökningar.

För att få en så heltäckande bild som möjligt har både insatser riktade direkt till barn och familj, från exempelvis hälso- och sjukvård och förskola, och insatser på övergripande samhällsnivå undersökts. Såväl nationella som internationella insatser har inkluderats i undersökningen.

-Målet är att nå en gemensam syn på vad som bör göras för att förebygga barnfetma i Sverige, säger Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet, nationell samordnare för Prevention barnfetma och projektledare för arbetspaket 2.

Insatser på samhällsnivå

I rapporten Insatser på samhällsnivå för att förebygga övervikt och fetma bland barn 0–6 år undersöks om det finns effektiva interventioner på samhällsnivå som är särskilt lämpade för att förebygga övervikt och fetma bland barn 0–6 år samt huruvida de är användbara i en svensk kontext.

-Genom litteraturstudien fann vi flera framgångsrika interventioner, i framför allt Australien och USA, som har antagit en bredare samhällssyn och inriktat förebyggande insatser över flera samhällssektorer och miljöer, berättar Andreas Vilhelmsson, Folkhälsovetare (MPH, PhD), Innovationsledare på Innovation Skåne och forskare vid Lunds universitet, som lett arbetet med rapporten.

En slutsats i rapporten är att det i dagsläget finns för få tillräckligt omfattande samhällsinterventioner som kan visa på lovande resultat och det är ännu färre som är tillräckligt utvärderade eller riktade mot yngre barn 0–6 år. Det börjar dock utvärderas en del som ger möjligheter att bygga på kunskapsunderlaget, vilket litteratursammanställningen och kartläggningen visat.

Utmaningar att överkomma

Det som visat på bäst resultat är så kallade community intervention eller whole-of-community. För att bygga den typen av insatser finns vissa minsta gemensamma nämnare att tänka på. Ledande ord i processen är samarbete och kapacitetsbyggande. Från samhällsinterventionerna som detta underlag bygger på framkommer även ett antal gemensamma potentiella utmaningar som behöver överkommas:

  • Långsiktig finansiering
  • Otydlighet i roller
  • Personalomsättning av nyckelpersoner
  • Svikande politiskt engagemang
  • Att skapa ägarskap i mottagande kommun/region/samhälle
  • Få med förskolan
  • Långsiktigt stöd från involverade parter
  • Livsmedelutbud är en nyckelfaktor
  • Förändringen måste vara hållbar
  • Löpande och slutlig utvärdering
  • Ta hänsyn till de socioekonomiska faktorerna
  • Kunna bygga på och utveckla existerande system
  • Få fram data – Initialt är det värdefullt att ta fram uppgifter om förekomst av övervikt och fetma bland skolbarnen i kommunen. Dessa finns tillgängliga men måste sammanställas
  • Nå alla grupper i samhället och att alla dessa får komma till tals och påverka

Läs rapporten i dess helhet HÄR.

Interventioner på individnivå

I rapporten Best Practice för interventioner riktade till individen presenteras en systematisk sammanställning av forskning som studerat effekten av insatser riktade till blivande föräldrar eller familjer med barn fem år eller yngre. Insatserna har fokuserat på barnets viktstatus, som till exempel förändring i BMI sds eller förekomst av övervikt eller fetma. Rapporten inkluderar studier som fokuserar på både universella och riktade insatser. Studier om behandling av barn med övervikt eller fetma ingår inte.

Stort antal artiklar

Totalt 158 artiklar identifierades, vilket var en större mängd än förväntat och gruppen som arbetat med rapporten har därför fokuserat på de primärstudier som identifierats. Dessa har kategoriserats efter den arena där interventionen utfördes.

De studier som hittills har fulltextgranskats uppvisar generellt små effektstorlekar. Arbetet har påbörjats med att bedöma risken för systematiska fel i studierna, så kallad risk of bias. Likväl som en bristfällig design kan leda till att metoder felaktigt ser ut till att ha effekt kan metoder som har effekt missas.

-Därför är det viktigt att vi drar våra slutsatser utifrån studier med så bra design som möjligt för att minska risken för att systematiska fel påverkar resultatet. I nuläget behöver vi därför avstå från att dra några preliminära slutsatser tills vi hunnit granska alla studier mer detaljerat, säger Karl-Erik Flodmark, Docent i pediatrik och Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, som är en av rapportförfattarna.

Läs rapporten i dess helhet HÄR.

Enkätundersökning

Den tredje rapporten bygger på en omfattande enkätundersökning, med uppföljande intervjuer. Sammanlagt har 33 aktörer, som på olika sätt arbetar med barns hälsa, besvarat enkäten och samtliga enkätsvar har också följts upp med intervjuer.

-Tack vare undersökningen har vi fått en tydligare bild av det som inte gick att få fram i de litteraturstudier vi redan genomfört. Även om det inte är en heltäckande undersökning är svaren så samstämmiga att de ger oss god vägledning kring hur vi bäst går vidare, berättar Elin Glad, hälsoprocessledare i Region Östergötland, som varit sammankallande för enkätgruppen, som är en del av arbetspaket 2 – Best Practice.

Aktörer som svarat på enkäten kommer bland annat från region, kommun, barnhälsovården och mödrahälsovården. Gemensamt är att de alla drivit eller driver någon form av initiativ för att främja barns hälsa.

Läs rapporten i sin helhet HÄR.

Utmaningar, hinder och lärdomar

I rapporten identifieras ett antal utmaningar och hinder som de aktörer som utför interventionerna har eller har haft i sitt arbete. Dessa kan sammanfattas i tre övergripande teman:

  • Resursbrist
  • Kompetensbrist
  • Brist på genomslag

Dessutom lyfter rapporten fram ett antal lärdomar som de intervjuade funnit i arbetet med de olika insatserna, samt framtida behov för att lyckas med kommande insatser.

-Tyvärr har vi inte lyckats identifiera några initiativ i vår kartläggning som visar på direkt evidens för att minska barnfetma (BMI). Däremot finns positiva tendenser och förändringar när vi tittar på andra variabler och indikatorer som kan bidra till minskad barnfetma, sammanfattar Elin Glad.

Läs rapporten i sin helhet HÄR.

Länkar till samtliga rapporter

Insatser på samhällsnivå för att förebygga övervikt och fetma bland barn 0–6 år

Best Practice för interventioner riktade till individen

Prevention Barnfetma – Best Practice: Sammanställning från enkätgruppen