Alzinova: Zebrafisken kan lösa Alzheimers gåta

Det finns ett stort behov av nya läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom, och Alzinova utvecklar ett sådant. Ett viktigt och anmärkningsvärt steg i studierna är att man använt sig av zebrafiskar för att studera hur effektivt läkemedlet är.

– Genom att använda zebrafiskmodellen kan vi mer specifikt studera effekten på inlärningen i ett intakt centralt nervsystem hos ett ryggradsdjur. Zebrafiskars hjärnor har liknande strukturer och signalmolekyler som människors hjärnor. Modellen är dessutom lika snabb som de system som använder cellkulturer, säger Anders Sandberg.
Han är disputerad forskningsdirektör på Alzinova och har lång erfarenhet av att studera just de giftiga peptider – fragment av protein – som förstör synapserna i hjärncellerna och med tiden dödar dem.

Behöver ”mänskliga” modeller

De djurmodeller av Alzheimers sjukdom som brukar användas i effektstudier av potentiella läkemedel är inte särskilt användbara för utvärdering av den typ av läkemedel som Alzinova utvecklar. Djur får inte den mänskliga formen av sjukdomen och därför är behovet av nya modeller som istället bygger på mänskligt material stort.
– För att kunna utvärdera våra produkter på mänskligt material inledde vi ett samarbete med Petronella Kettunen vid Göteborgs universitet. Hon har forskat på hur hjärnextrakt från avlidna alzheimerpatienter påverkar inlärningsförmågan hos zebrafiskyngel.

Fiskarna får mänskligt hjärnextrakt

Genom samverkan med Oxford Brainbank har man fått tillgång till hjärnor som avlidna alzheimerpatienter donerat till forskning. Extrakt från dessa har i form av en lösning sprutats in i zebrafiskyngels hjärnor. Vissa fiskar har fått ett extrakt som behandlats med Alzinovas antikroppar.
– Därefter mäter man inlärningsförmågan hos fiskarna. Det går till så att de får en liten stöt som de ska lära sig att reagera på. De som fått obehandlat extrakt lär sig inte detta, medan de som fått antikroppen behåller sin inlärningsförmåga.

Antikropparna fungerar

– Slutsatsen av detta är att våra antikroppar har förmåga att känna igen och binda till det som orsakar den toxiska effekten i hjärnan. Eftersom vi på det här sättet testar på mänskligt material tror jag att vårt läkemedel kommer att ha stor terapeutisk effekt i människor, säger Anders Sandberg.

Relevant material

Det finns andra metoder att studera effekten av hjärnextrakt på. Ofta bygger de på någon form av cellkulturer där man tittar på hur väl cellerna överlever eller hur signaleringen dem emellan påverkas i närvaro av oligomerer.
– Men Petronellas forskning har visat att zebrafiskyngel kan användas istället. Det är alltså riktigt, fysiologiskt relevant, material som studeras – inte syntetiska varianter av de sjukdomsalstrande oligomererna, säger Anders Sandberg.

Vaccin på väg in i klinik

Fler zebrafiskar har nu testats och en publikation håller på att skrivas. Alzinova planerar att ta sitt vaccin, ALZ-101, in i klinisk fas inom några månader. Marknaden för nya läkemedel inom Alzheimers sjukdom är mycket stor. Det är en sjukdom som orsakar mycket lidande och kostar samhället mycket pengar.
– Betalningsviljan är stor. Marknadsanalytiker talar om en potentiell global marknad på över 15 miljarder USD för sjukdomsmodifierande läkemedel. Om fem år har vi tagit vårt vaccin en bra bit genom den kliniska fasen, troligtvis tillsammans med ett medelstort eller stort läkemedelsbolag, säger Anders Sandberg.

Uppdaterad: 2018-09-20
Text: Jörgen Olsson

 

Anders Sandberg är PhD, forskningsdirektör och grundare av Alzinova AB.

Varför investera i er?

– Vi utvecklar en terapi som kan leda till ett definitivt slut på Alzheimers sjukdom

Fakta: projektet

  • Projektnamn: Validering av ny modell och terapi för Alzheimers sjukdom
  • Kategori: Läkemedel
  • Klinisk nytta:
  • Diagnos: Alzheimer
  • Projektets huvudsökande organisation: Alzinova AB
  • Deltagande sektorer: Akademi och industri
  • Regional tillhörighet: Västra Sverige
  • Belopp medel från Swelife/Medtech4Health: 999 900 kr
  • Finansierad period: 2016–2017

Fakta: teamet

  • Petronella Kettunen – Phd vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi och vice föreståndare för Centrum för kognitiv medicin vid Göteborgs universitet, samt gästforskare vid Oxford university. PI för den akademiska delen av projektet
  • Anders Sandberg – Phd, forskningsdirektör och grundare av Alzinova AB.
  • Malin Rosengren – disputerad forskare, Alzinova AB.
  • Professor Jan Holmgren, dr Björn Löwenadler, dr Clas Malmeström och dr Carol Routledge – samtliga i Alzinovas styrelse.

Kontakt:

anders.sandberg@alzinova.com