Hur ska vi tänka kring …?

Hur ska vi tänka kring …?

Livsmedel för medicinska ändamål

Projektet ska leda till livsmedelsinnovationer som med kliniskt dokumenterad effekt bidrar till förbättrad hälsa eller förebygger ohälsa.

Exempel på livsmedelsinnovationer kan vara:

  1. Livsmedelsprodukter eller -ingredienser med kliniskt dokumenterade hälsoeffekter – för en frisk befolkning eller för en viss riskgrupp
  2. Innovationer (tjänster, processer eller andra lösningar) med kliniskt dokumenterade effekter som kan öka konsumentens vilja och möjlighet att välja hälsosammare kost
  3. Livsmedelsprodukter eller -ingredienser för speciella medicinska ändamål, utvecklade för personer med ett visst sjukdomstillstånd

För att ha möjlighet att marknadsföra hälsosamma livsmedelsprodukter är det viktigt att göra rätt från början. Ni kan kartlägga möjligheten att ta fram ett hälsopåstående eller utveckla ett livsmedel för speciella medicinska ändamål redan innan projektet startar, och planera projektet utifrån det. Samarbeta gärna med någon aktör som har erfarenhet av detta.

Jämställdhet

Swelife och Vinnova strävar efter en jämställd samhällsutveckling. Jämställdhet, inkludering och mångfald ska därför genomsyra hela projektet, exempelvis för

  • val av projektledare
  • sammansättning av projektgrupp/projektdeltagare
  • arbetsfördelning, makt och inflytande i projektet
  • involvering av målgrupp
  • utveckling av idéer och lösningar.

Resonera kring jämställdhet, mångfald och inkludering. Även om det finns utmaningar i projektet, exempelvis att alla i projektet är av samma kön, så är det viktigt att ni tar upp och resonerar kring det. Undersökningar visar att en jämn fördelning mellan kvinnor och män ökar framgången för ett företag. Det finns inte ett rätt sätt att göra saker på, så det vi vill veta är hur ni tänker kring det. Hur gör ni för att öka mångfalden? Hur inkluderar ni fler?

 Verktyg och inspiration kring hur ni i projektet kan arbeta med jämställdhet och mångfald

Exempel på tidigare finansierade projekt som utvecklat idéer och lösningar med jämställdhetsfokus:

Vad är jämställd innovation?

Vinnova har tagit fram ett material som förklarar och inspirerar kring jämställd innovation. Gå gärna igenom det!

Jämställd innovation (Vinnova)

Hållbarhet

Swelife utgår från de globala målen i sitt hållbarhetsarbete. Målen rör ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi vill att ni i er ansökan resonerar kring hur ni arbetar med hållbarhet i projektet. Kanske väljer ni aktivt bort produkter och tjänster som inte är hållbara. Kanske tar ni hänsyn till miljömässiga och sociala faktorer. Men ännu hellre är ert projekt en lösning på ett ekologiskt, ekonomiskt eller socialt samhällsproblem som kan bidra till att förändra världen.

Verktyg och inspiration kring hur ni i projektet kan arbeta med hållbarhet.

De globala målen

Exempel på tidigare finansierade projekt som utvecklat idéer och lösningar med hållbarhetsfokus:

Aktörer och samverkan

Antal projektparter/aktörer

Det kan kännas hårt att vi kräver att det ska vara så många aktörer med i projektet. Men kravet finns med av en anledning. Swelife och Vinnova ser att ju fler aktörer längs med hela värdekedjan som är med från början, desto större sannolikhet att projektet att lyckas.

Samverkan

Det är bra att tänka långsiktigt vad gäller samverkan. Vad händer när projektet är klart? Vad händer när det ska implementeras, rullas ut, komma ut på marknaden? Vem äger rättigheterna till patent? Vilken strategi ska ni ha om slutkunden är offentlig sektor, då exempelvis Lagen om offentlig upphandling och Kommunallagen (särskilt paragrafen om Stöd till andra näringsverksamheter) kan utmana.

Upphandling/konkurrensutsättning

För att införa nya, kommersialiserbara lösningar i offentlig sektor behöver en konkurrensutsättning göras enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU). Om slutkund är offentlig sektor (exempelvis sjukhus eller kommunal omsorg), är det därför viktigt att projektets aktörer har en strategi för hur projektresultaten förväntas tas vidare och hur de kan bli möjliga att handla upp.

Vi har tagit fram en guide för upphandling ur hälso- och sjukvårdens synvinkel, Spelplanen, som även projekt kan inspireras av.
Spelplanen

Om en offentlig aktör inte kan delta på grund av exempelvis LoU, men projektet behöver tillgång till aktören för att exempelvis testa en produkt, så kan det lösas genom köp av tjänst. Då köper projektet den önskade tjänsten från den offentliga aktören. Den offentliga aktören blir då leverantör och inte part i projektet.

Ställs krav på offentliga upphandlingsregler vid upphandling av tjänster?

Grundläggande så beror det på vilka parter som ingår i projektet. Även andra faktorer påverkar detta.

Se gärna Spelplan för bättre utveckling och upphandling.

Krav på omsättning

Nytt för i år är kravet på omsättning eller eget kapital. Det finns beskrivet i utlysningstexten, men gäller alltså nettoomsättning eller ett eget kapital som uppgår till minst 25 procent av bolagets totala projektkostnad. Projektkostnaden är det belopp som organisationen söker i utlysningen plus egen finansiering.

Hur kan man visa en garanti om 25 % för start-ups som har inte bokslut än? Räcker det med bild på bankontotot till exempel?

I utlysningstexten står det att man ska skicka med ett revisorsintyg eller liknande: ”Om detta krav inte är uppfyllt i senaste årsredovisningen ska ni bifoga ett revisorsintyg eller ett intyg från auktoriserad redovisningskonsult som visar att kravet är uppfyllt vid tidpunkten för ansökan.” Så även om det är exempelvis en start up som inte har gjort sitt första bokslut så bör det finnas ett intyg som stärker det. Ett bankutdrag är inte tillräckligt.

Det räcker alltså att vid den tidpunkten visa att kravet uppfylls? Inte över en period?

Det är en klurig fråga. Syftet med att ha intyget är att få en bild över företagets ekonomi och dess förutsättningar att ingå i ett projekt. Så om företaget inte kan visa en årsredovisning måste de uppvisa att det finns kapital. De får gärna redovisa för den tid de har, men – som det står i utlysningstexten – så räcker det att visa att det finns kapital vid tidpunkten de söker.

Under vårt utlysningsseminarium resonerade vi kring omsättningskravet. Se filmen nedan:

Prevention

Utlysningen pekar på förbättrad prevention. Inkluderar detta även hälsofrämjande (promotion) projekt där fokus är på förbättrad hälsa vilket oftast leder till minskad sjukdom?

Vi vill nå hälsofrämjande lösningar, men det är ett svåravgränsat område. Det är troligen nödvändigt att tydligt peka ut de kommande medicinska nyttorna för att kunna komma ifråga. Observera bedömningsutmaningen här – det ligger på projektet att visa nyttan.