Men hur gör man då – hur kan vi förebygga folksjukdomar? Vad skulle en miljard för prevention av ohälsa kunna användas till? Under ett Almedalsseminarium gavs några exempel.
Lars Hammarström, direktör och avdelningschef för Hälsa på innovationsmyndigheten Vinnova, berättade att Vinnova satsar mer på prevention av ohälsa. Detta för att stävja den ohållbara ekvationen med en snabb utveckling av folksjukdomar, en åldrande befolkning och hälso- och sjukvårdskostnader som ökar dramatiskt. Han såg också ett ökat fokus på hälsa och prevention inom de europeiska finansieringsprogrammen, som Horizon Europe och Cancer Mission. Insikter som bidragit till en förändring på Vinnova.
– Vi har tjugodubblat vår finansiering som rör preventivt arbete, men det är fortfarande en mindre del som går till förebyggande av ohälsa, sa Lars Hammarström. Under 2021 uppskattar vi att det satsades 32 miljoner kronor på projekt med tydliga inslag av preventionsarbete, men totalt finansierar vi 800 miljoner inom hälsa och Vinnovas hela budget är 3,2 miljarder.
Han noterade också att den nuvarande regeringen gett flera uppdrag om preventiva insatser, exempelvis den senaste veckan till Folkhälsomyndigheten.
Vi har tjugodubblat vår finansiering som rör preventivt arbete.
Lars Hammarström, Vinnova
Ett komplext område
Så det är en förändring på gång, men prevention är ett komplext område, särskilt när det gäller primärprevention. Primärprevention handlar om möjligheten att förebygga en sjukdom innan den uppstår. Ett exempel på det är vanan av att äta hälsosam kost, men det kan också handla om ett vaccinationsprogram eller att bygga en säker miljö för att undvika olycksfall.
Kanske beror svårigheterna på att arbeta effektivt med prevention på en kunskapsbrist. Det är svårt att hitta tydliga kopplingar i orsakssammanhangen – vad påverkar vad? Inom antibiotikaresistens och diabetes finns det tydligare fakta om vad som påverkar, och då kan man agera på det, men det finns fortfarande mycket forskning kvar att göra.
Utveckla innovationer för export
– Det är svårt att designa de beteenden som behövs i systemet, fortsatte han. Exempelvis pandemier och klimatutmaningar hade säkert kunnat undvikas i viss mån. Men vi människor är bekväma och reaktiva.
Vinnova ger möjlighet att skapa modeller, lära sig av de goda exempel som finns så att de kan skalas och delas i landet – och spridas internationellt.
– Alla dessa frågor har en internationell karaktär, och där har Sverige en enorm potential att utveckla innovationer som vi kan exportera på sikt, och vara ett framgångsland.
Erfarenheter om komplexa förändringar
Därefter gick ordet till professor Peter Bergsten som är projektledare för det Swelife-finansierade projektet Prevention barnfetma:
– Prevention barnfetma handlar om att skapa erfarenhet om hur man kan göra en komplex förändring, hur man kan flytta ett samhälle från att vara reaktivt till att tänka mer förebyggande.
Han berättade om hur projektet inleddes med en mobilisering – tunga myndigheter och stora företag, regioner och kommuner, patientföreningar och fristående organisationer: alla skulle med. De undersökte också vilka lärdomar och goda exempel som finns inom förebyggande av barnfetma, både i Sverige och internationellt.
Kommun och projekt bygger gemensam kunskap
Projektet har nu samarbetat med pilotkommunerna Ånge, Storfors och Värnamo under ett år, och tillsammans bygger de kunskap:
– Vi ser det som strategiskt att arbeta fram evidens, sa Peter Bergsten. Datadrivenhet är en av de uppgifter vi tog på oss, och på det viset bygger vi en ”digital samhällstvilling” så att vi kan se vad som händer, kunskapsbaserat. Vilka interventioner verkar vara lovande för att nå uthållighet? Ambitionen är att det här ska ut inte bara i Sverige, utan även internationellt. Det här är ett globalt problem.
– Vi har en stor erfarenhet av interventioner av obesitas [fetma] hos barn, eftersom det är ett tillstånd vi levt med under decennier. Insatserna har fokuserat på individen, och handlat om sådant som fysisk aktivitet och sömn. Det är viktigt, men siffrorna går trots det åt fel håll. Vi behöver titta på hälsans bestämningsfaktorer, allt från individen till hur exempelvis skattesystem påverkar individens hälsa.
Här kan du läsa mer om projektet Prevention barnfetma – för en jämlik hälsostart.
Stöd för nya affärsmodeller
Tomas Bokström, projektledare RISE Social and health impact center, presenterade sedan. Centret bidrar till systemomställning mot preventiva snarare än reaktiva arbetssätt inom hälsa och välfärd. Det ger stöd offentlig sektor i utformning, genomförande och utvärdering av nya lösningar och kontraktsmodeller.
Han menade att det inte i första hand handlar om resursbrist när preventiva arbetssätt ska införas.
– Det handlar om att allokera resurser där de gör nytta så att man kan jobba långsiktigt och uthålligt. Vi jobbar bland annat med sociala utfallskontrakt där en finansiell logik identifieras för relevanta aktörer. Hur likriktar man allas incitament så att man kan jobba mot ett långsiktigt mål?
Krävs olika typer av insatser
Ett verktyg är att arbeta med upphandlingar, men det finns många olika angreppssätt. Och det måste vara så:
– Det räcker inte med en insats. Det är komplexa utmaningar där flera aktörer behöver arbeta ihop. Det handlar också om förändrande beteenden på individ- och organisationsnivå, och om både digitala och analoga aktiviteter – ja, då behöver man jobba mer systematiskt och sofistikerat för att få alla elementen på plats. Där kan sociala utfallskontrakt komma in.
Han exemplifierade med försöken med hälsoobligationer i Region Stockholm, och upphandlingar med syfte att hjälpa ungdomar att komma igång med fysisk aktivitet.
– När vi gör det här lär vi oss vad som fungerar. Vi bygger upp kunskapen och sprider den, och förhoppningsvis kan vi hitta praktiska modeller att jobba vidare med.
Det behövs ett ramverk
En utmaning kan vara att det inte alltid så smidigt att samarbete mellan offentlig och privat sektor.
– Det finns en rädsla att göra fel i offentlig sektor, och med interaktion med industrin finns en risk. Då gäller det att tydliggöra lagens krav på transparens.
Det behövs tydliga riktlinjer och ramar:
– Vad är rimligt som entreprenör att tjäna på positiva utfall? Man ska kanske inte kunna tjäna hur mycket som helst på att förbättra hälsoutfallet, utan det behövs ett ramverk.
Fokusera för att bygga tillit
Nästa talare var Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare på Nollvision cancer, som har som mål att eliminera cancer som dödsorsak. Eftersom vart tredje till vartannat cancerfall kan förebyggas, är det viktigt att satsa mer på förbyggande insatser och tidig upptäckt.
Nollvision cancer valde att börja med lungcancer som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Målsättningen att halvera antalet människor som dör till följd av lungcancer till 2030. Det kräver innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.
Nollvision Cancers strategi är att initialt fokusera på ett cancerområde, lungcancer, för att bygga tilliten i systemet. Hur kan man jobba bättre tillsammans, i Sverige och internationellt, för att fortsätta att ha en cancervård i världsklass?
Inom Nollvision Cancer ligger fokus särskilt på det som kallas för sekundärprevention. Sekundärprevention handlar om tidig upptäckt av sjukdomar. Ett exempel på det är mammografi, där man i bästa fall mycket tidigt kan upptäcka bröstcancer och undvika att den sprider sig.
Men det är dyrt och ineffektivt att screena hela befolkningen. Eftersom Nollvision Cancer fokuserar på lungcancer, arbetar de för att man ska starta ett nationellt screeningprogram för högriskgrupper för den cancertypen, det vill säga rökare och tidigare rökare. Den viktigaste orsaken till lungcancer är tobaksrökning.
Andra preventionsinsatser handlar om rökavvänjning, att förbjuda tobaksrökning för framtida generationer och att introducera riskvärderingsverktyg baserade på AI i primärvården så att fler fall av lungcancer kan upptäckas tidigt när det finns möjlighet att bota sjukdomen.
Koordinera krafterna för att förebygga folksjukdomar
Efter presentationerna följde ett samtal, som leddes av moderatorn Anders Ekholm. Här är några citat från den:
– Problematiken med obesitas och barn är komplex, sa Peter Bergsten. Det är en svårighet att vi måste få till stånd många olika saker. Därför försöker vi koordinera krafter. Visst finns det vedersakare när det gäller det enskilda, till exempel sockerskatt. Man kan dividera kring det mesta kring prevention. Så det kan verka förvånande att det görs så litet trots konsensus. Här krävs det mod hos politiker och ekonomer!
– Vi behöver mod att jobba på andra sätt tillsammans, sa Ebba Hallersjö Hult. Alla fastnar i hur:et. Det handlar om att tänka nytt och utveckla nya modeller.
– Högspecialiseringen kan försvåra systemperspektivet, sa Tomas Bokström. Regionerna kan ju inte lägga sig i en kommuns budget och vice versa. Poolade resurser är en väg att gå, och att jobba med flera saker samtidigt.
Hälsofascister eller möjlighetsförespråkare?
Anders Ekholm undrade då: Är ni de nya hälsofascisterna som sliter fredagsgroggen och chipspåsen ur det arbetande folkets händer? Nej, det höll ingen i panelen med om. Det gäller att undvika pekpinnar på individnivå, utan istället visa på möjligheterna. Organisationer har större möjligheter att styra, men det är en kunskapsresa.
– Pilotkommunerna i Prevention barnfetma – det är alltid de som sitter i förarsätet, sa Peter Bergsten. Sedan kommer vi med kunskapsstöd och evidens. Då kan man gradvis öka kunskapen, men det är de som behöver ta besluten. Samhällskontraktet blir så viktigt! Det tar en stund att övertyga ett samhälle att det behöver flytta sig.
Nuding – fast på systemnivå
Anders Ekholm lyfte beteendeförändring genom nudging, och att bygga system som gör det lätt att göra rätt.
– Vi hamnar fort i diskussionen kring individen, och det är så klart viktig för vi vill befordra dess hälsa, sa Peter Bergsten. Men jag vill lyfta upp diskussionen till de andra nivåerna som är svårare. Tänk om vi struntade i nudging och rekommendationer för individen, och fokuserade på miljön! Att få till en situation där det är enkelt att göra rätt. Det är så vi diskuterar med kommuner och regioner.
– Vi har ett projekt som vi arbetar med som handlar om att se till att barn fullföljer skolan, för det har en stark korrelation kring att hamna i kriminalitet, självmord och missbruk, sa Lars Hammarström. Ingen vill ju ha en misslyckad utbildning, så det är en win-win. Att bryta en nedåtgående spiral står ju inte mot individens frihet.
Viktigt med nya modeller
Från publiken kom frågan från en entreprenör om affärsmodeller för prevention. Vem ska betala? Investerare är tveksamma.
Och här ligger en utmaning, eftersom mycket av ”vinsten” från prevention blir samhällsvinster, som exempelvis ett minskat produktionsbortfall. Det ger inte reella pengar på banken. Här är RISE arbete något som kan bidra till en förändring.
– Någonstans kommer ju de som har ansvar för utfallet att behöva betala, sa Tomas Bokström. Värdet kan ju uppstå i bättre hälsa. Här behöver vi hjälpa regioner med hjälp. Alla preventiva insatser kommer inte att löna sig, vare sig på kort eller lång sikt, och det blir inte pengar på banken att ta av.
Foto: Kristin Blom & Maria Bergenheim