Det är en känd utmaning att det ofta tar lång tid för en ny idé att bli en implementerad hälsoinnovation – att gå från idé till verkstad. Men vilka hinder finns det? Och när det går snabbare, vad har hänt då? Det här är frågor som förprojektet Siish – Snabbare från idé till implementering för sjukvård och hälsa undersöker.
– Idén bakom projektet är att snabba på implementeringen av innovationer. Det finns de som tycker att det tar för lång tid att få saker som är lovande i praktisk användning, berättar projektledare Anneli Eriksson, Region Örebro.
Under våren genomförs att förprojekt som samlar in olika aktörers upplevelser av hinder och framgångsfaktorer för implementering.
– Det är aktörer från innovationsstödssystemet – som universitetens innovationskontor, regionernas innovationsverksamheter och inkubatorerna – patientföreträdare och innovativa småföretag. I förprojektet inventerar vi hinder och framgångsfaktorer och utifrån det skapar vi ett huvudprojekt där vi vill stimulera det som är framgångsrikt eller arbeta för att riva identifierade hinder.
De hinder som prioriteras kommer att vara sådana som kan vara till nytta nationellt och för många aktörer. Regionala eller lokala knutar får lösas på sina respektive nivåer, utanför projektet.
Förprojektet är i en uppstartsfas, men räknar med att ha resultat att dela med sig av framåt halvårsskiftet. Just nu sker en inventering där de ovannämnda aktörerna får definiera framgångsfaktorer och hinder. Sedan följer workshops som tar fram en prioriterad lista och handlingsplan som går att arbeta vidare med i det tänkta huvudprojektet.
I det tänkta huvudprojektet är målet att ta itu med förbättringar, både på kort och lång sikt, för att innovationer snabbare ska kunna implementeras i exempelvis hälso- och sjukvården.