Hans Johansson implementera

Vad är det egentligen vi ska implementera?

I och med att Swelife går in i sin Etapp 3, har programmet vässat sin strategi. Insatserna fokuseras nu på fyra områden. Vi har pratat med personer i Swelifes styrelse som har gett sina tankar om de olika områdena. I den här artikeln ger styrelseledamoten Hans Johansson sina tankar kring insatsområdet Framgångsfaktorer för implementering.

Implementering av innovationer – alltså att varaktigt införa nya metoder som avsett i en ordinarie verksamhet – är det som skapar nyttan av de insatser som Swelife gör.

– I vårt område, life science, är det lätt att fokusera på den vetenskapliga delen, säger Hans Johansson. Det finns en lång tradition av att stödja forskningsprojekt, medan den senare delen av innovationsprocessen – det vill säga implementeringen av nyheter i vården – inte har samma tradition, och den har inte satts i fokus. Men det är ju först när produkter eller nya metoder kommer till användning i vardagen som de verkligen betalar sig. Vi på Swelife, med det uppdrag vi har att stödja både nyföretagande och innovationer i vården, måste hitta ett sätt att säkerställa att det vi stöder också implementeras och ger patientpåverkan.

Vad ger patientnytta?

– Vi kan börja med mängden ny kunskap, fortsätter Hans. Hur ska vi sortera och prioritera vad som verkligen kan ge patientnytta? Mängden ny kunskap som mänskligheten skapar exploderar. Det publiceras miljontals vetenskapliga artiklar varje år, och många av dessa är inom medicin och annan life science.

–  Läkarna och annan personal inom vården, som lever i den här explosionen, måste kunna hantera den, sortera den, prioritera den, innan den kan göra nytta i vardagen. Det borde finnas en process för att kunna hantera all denna kunskap med syftet att fiska ut det som ska implementeras. Här har Swelife en roll att spela genom att stödja processer som hjälper till att filtrera och fokusera på rätt saker, det vill säga det som ger maximal inverkan på vårdprocesser och på patienten.

Internationell bransch

Life science-branschen är extremt internationell, och de allra flesta nya produkter, tjänster och metoder inom området är inte upptäckta eller uppfunna i Sverige. Eftersom Swelife har ett uppdrag som både innebär att stödja innovatörer, vilket leder till företagande, och att se till att svensk hälso- och sjukvård förbättras, är en viktig roll att implementera innovationer, oavsett varifrån de kommer.

–  Då blir implementationen det helt avgörande. Det vill säga om vi vill säkerställa en vård i världsklass måste vi bli riktigt bra på att implementera alla innovationer, inte bara svenska.   

Hans Johansson är civilingenjör i kemiteknik och har haft flera ledande positioner bland annat inom diagnostiskbranschen, exempelvis på Thermo Fisher. Hur ser en person med industriell bakgrund på implementering i den offentligfinansierade hälso- och sjukvården?

–  Grundbulten är att hitta en prioriteringsstrategi som gör att vi kan hantera det stora informations- och innovationsflödet och först tydliggöra vad vi verkligen vill implementera. Implementering kostar ju. Implementerar vi nyheter av fel anledning, har det ingen patientpåverkan. Så en vetenskaplig medicinsk filtrering behövs först. Vad ska vi implementera, vad är best practice och vad är ännu omoget?

Nationell strategi om vad vi ska implementera

Nästa steg är att det behövs nationell enighet kring en implementeringsstrategi:

–  Man kan ju tänka sig att även om man skulle skapa en vetenskapligt och medicinskt överenskommen prioriteringslista för en symptomgrupp eller ett terapiområde kan det ändå stöta på motstånd när man ska införa best practice i de olika regionerna. Nästa utmaning är därför att få regionerna att bli en del av en nationell implementeringsstrategi. Det finns alltför lite i styrmekanismerna i regionerna som stöder den nationella tanken.  Eftersom Swelife har ett nationell fokus så blir det viktigt för oss att hitta en styrprincip och se till att regionerna går i takt för att få maximal effekt av de insatser vi stödjer. Vi har exempel från Swelifes verksamhet där innovationsprojekt – utvecklade och utredda av ledande medicinska grupper – kommit till en situation där man inte vetat hur man skulle göra för att få nationell acceptans. Vem är ansvarig för nästa steg? Bristen på nationell implementationsstrategi blev pinsamt tydlig … De som blir lidande av detta är – patienterna!

En nationell koordinering ger skalfördelar, så att inte alla gör samma studier och samma misstag, menar Hans Johansson. Det är mer effektivt om regionerna lär av varandra. Att komma överens om nationella implementeringsprinciper vore en god start.

Följ upp implementationen

– Ett tredje steg är hur man lär sig av implementationen, hur man följer upp. Om vi kan åstadkomma en koordinerad implementering så underlättar det nog även utvärderingen av implementerade innovationer med avseende på hälsoekonomi, vårdutfall och så vidare, beroende på vad målsättningen varit.

Regionernas uppdrag och organisation påverkar implementeringen på djupet:

– Som jag uppfattar det har regionerna inte någon gemensam chef i dessa frågor. Ingen kan sätta ner foten och säga: Nu ska vi göra så här. Det är en strukturell fråga kring vården. Vi har, som exempel, från Swelifes sida varit i kontakt med utvecklingsgrupper i regionerna och det har framstått som att ett brett samarbete mellan regionerna är mer undantag än regel.  Vad gäller själva implementeringssteget för nya metoder eller produkter så måste man naturligtvis anpassa detta till de lokala förutsättningarna. Det lokala måste fungera, för patienterna bor där de bor och sjukhusen står där de står, men … implementationsprocessen skulle kunna förbättras avsevärt. Rollen saknas. Det saknas en mekanism.

Utred ansvaret

Rollfördelning och ansvaret för implementering av nya metoder är därför något som behöver redas ut:

– Om man nu kommit fram till att en metod som blivit accepterad och publicerad i andra länder, hur går man vidare med att implementera den i Sverige? Det behövs en rollfördelning som går ända ut i kapillärerna, från en nationell struktur. De olika regionerna har olika tidsaxlar, och det får vi leva med, men det borde finnas en nationell strategi för maximal patientnytta. Vem börjar? Var gör innovationen störst nytta?  Jag hoppas att Swelifes fokus på implementation av innovationer kan bidra till att Sverige blir världsklass på att kontinuerligt införa best practice nationellt inom vården så att hela Sveriges befolkning får tillgång till modern, innovativ och effektiv vård.

Läs mer

I våras intervjuade vi fyra personer ur life science-ekosystemet som gav sina tankar om Swelifes insatsområden.

Här kan du läsa intervjun med Maria Sörby, projektledare för införande av patientöversikter i cancervården på Regionalt cancercentrum, som gav sina tankar kring insatsområdet Framgångsfaktorer för implementering.

Mer läsning

Socialstyrelsen: Om implementering, 2012

Leading Healthcare: Perspektiv på implementering

http://blog.cdnsciencepub.com/21st-century-science-overload/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4911092/