Marianne van Rooijen är intresserad av ledarskap och har ett brett intresse av hela det medicinska området, och det har lett henne till dagens position som sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det breda intresset kommer väl till pass som ny styrelseledamot i Swelife.
Marianne van Rooijen är i botten gynekolog och förlossningsläkare. Hon är utbildad på Karolinska och skrev en avhandling om p-piller på Karolinska Institutet.
Ledarskap ett intresse
– Hela livet har jag varit intresserad av ledarskap. I förlossningssituationen har man ett ledarskap som läkare. Ledarskapsintresset har lett till att jag haft många olika chefspositioner, först på Karolinska. Jag flyttade till Uppsala 2013 för att jag ville jobba mer övergripande, och där fick jag en roll i sjukhusledningen. Jag fick också ett uppdrag i kunskapsstyrningen i Uppsala-Örebro och ledde dess kunskapsstyrningsgrupp. När det nya kunskapsstyrningssystemet kom, satt jag i den nationella beredningsgruppen.
Sedan 2021 är hon sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset, en roll som hon trivs med. Som direktör har hon tillgång till hela sjukhuset och möter många människor.
– Det är kul att vara i olika forum där man ytterst kan göra bra för patienterna. Oavsett om man är ingenjör, vårdpersonal eller administratör så gör man ju bra för patienterna.
Viktigt att påverka
En viktig del av hennes arbete är att påverka politiker och höga tjänstemän, inom näringsliv, politik och universitet. På så sätt kan de få kunskap om vad som fungerar bra eller dåligt på sjukhuset så att de kan ta informerade beslut.
– Min roll är egentligen att alla medarbetare ska förstå och hjälpa till att göra våra beslutsfattare bra – samtidigt som jag får beslutsfattarna att förstå hur de gör oss bra.
Det är en utmaning att använda de begränsade resurserna på bästa sätt. Att budgeten sätts per år, när man egentligen behöver arbeta långsiktigt, är en annan utmaning. Det kan ta flera år innan effekter syns och därför kan de inte räknas hem direkt.
Ett brett anslag
Som universitetssjukhus har Akademiska ett nära samarbete med Uppsala universitet, och det var där Marianne van Rooijen hörde talas om Swelife för första gången. Projektet Prevention barnfetmas projektledning sitter nämligen på Uppsala universitet, på det biomedicinska centrumet.
– Vi pratar om Prevention barnfetma när vi vill ha bra saker att prata om. Då började jag googla på det och landade in på Swelifes hemsida.
Det breda anslaget i programmet ger en bred projektportfölj. Exempelvis vänder sig Swelife till hela akademin, och inte ”bara” medicinska fakulteter.
Swelifes tankebanor upplever hon som närmast altruistiska:
– Vi går in här utan ett eget vinstintresse för att stötta både innovationsprojekt och andra projekt, med målsättningen att det ska bli en bättre folkhälsa – inte för att människorna som driver projekten ska tjäna mycket pengar. Man går in och faciliterar processer och initiativ för att de på sikt ska vara bra för människan.