För att på ett effektivt sätt sprida kunskap om vad man ska tänka på när man utvecklar life science-innovationer, skapas nu Kunskapsportalen. Här ska informationsfilmer och annat kunskapshöjande material finnas. Efter sommaren är portalen klar för lansering, men redan nu kan du bidra till innehållet.
Bakom projektet, som Swelife finansierar, står inkubatorer och innovationskontor med life science-inriktning. Syftet är att nå entreprenörer som är på väg in i eller redan är knutna till inkubatorer och innovationskontor.
Tanken är att samla kunskap som finns i innovationssystemet på ett enda ställe, så att det är enkelt för entreprenörerna att ta del av den. I portalen kan man djupdyka inom olika områden – som Från ax till limpa inom medicinteknik eller Mjukvara som medicinteknisk produkt – i form av filmer, uppdelade i kortare moduler.
Kunskapshöjning
Jennie Ekbeck, som är styrelseordförande för life science-inkubatorernas förening ALIS och ordförande i projektets styrgrupp:
– Inkubatorerna och innovationskontoren gör många kunskapshöjande aktiviteter, men vi gör samma saker. Det är resursineffektivt i Sverige att hålla på så. På det här sättet får vi synergier och mer pang för pengarna.
Genom Kunskapsportalen sprids kvalitetssäkrad information till en större grupp människor än vad innovationsstödjarna i vanliga fall hinner och kan nå. Entreprenörerna får till sig kunskap i rätt tid.
Viktigt med tidig hjälp
Andy Browning är projektledare för Kunskapsportalen och arbetar till vardags på UU Samverkan som är en del av Uppsala universitets innovationskontor:
– Just att ta hjälp tidigare är en nyckel till allting. När vi pratar med företagsrådgivare som Almi berättar de att de ser bolag som kommit rätt långt i sin utveckling innan de inser att de tagit fel beslut – allt för att de inte haft rätt kunskap i tid. Regulatorisk kunskap kan inte komma tidigt nog.
Även för inkubatorer utan hälsoinriktning
Kunskapsportalen kan även stödja inkubatorer som gärna vill arbeta med life science och hälsa men som inte har den erfarenhet som kan krävas för att bistå ett projekt inom exempelvis läkemedel eller medicinteknik.
– När man sitter som utvärderare på exempelvis Vinnova, kommer det ibland en idé från en inkubator eller stödsystem där de inte är så vana att jobba med life science eller den typen av idéer, säger Jennie Ekbeck. Då ser man att de borde göra på ett annat sätt. Men som utvärderare ligger man under sekretess, och därför kan jag inte gå till den inkubatorn eller företaget och säga: ”Jag har lite idéer om hur du skulle kunna lösa detta”. Det finns jättemycket potential i Sverige som går om intet på grund av okunskap.
Ger effektivare möten
Nu pågår arbetet med att knyta upp leverantörer av informationsfilmerna. Tidiga att komma med var Patent- och registreringsverket PRV, som bland annat berättar om IP (intellectual property, på svenska: immaterialrätt) för life science. Även Läkemedelsverket och Business Sweden är involverade. Framtida områden på Kunskapsportalen kan handla om patent, produktutveckling, regelverket, hälsoekonomi, behovsverifiering och liknande.
Stödsystemet kan be entreprenörerna att inför ett möte titta igenom filmer inom ett visst område.
– Då kan man ha mycket bättre dialog vid nästa tillfälle, säger Andy Browning. Vi har använt det även mot forskare och studenter. Det är ett jättebra sätt för dem att få del av kunskap utan att vi behöver föreläsa om det vid upprepade tillfällen.
Ett insteg till kunskap
Varför ska detta betalas med offentliga medel när det redan finns företag som erbjuder utbildningar?
– Detta är insteget till kunskap så att du förstår vad du inte kan och även kan uttyda vilken utbildning som du sedan ska gå (köpa) för att fördjupa dig inom området, säger Åsa Wallin, som är ansvarig för projektet på Swelife.
– Fördelen med det vi gör, säger Jennie Ekbeck, är att vi kan förflytta innovatör och företag från ett område där de inte vet att de har okunskap, till att medvetandegöra: ”Det här är ett område vi inte kan någonting om”. Då kan man förstå att man behöver ta in expertis. Kritiken kan ju komma att vi ska använda mindre konsulter, men nej. Detta kommer att bidra till att tjänstesektorn inom life science blir ännu mer relevant, eftersom entreprenörerna blir mer medvetna om sina kunskapsluckor.
Samarbetar kring life science-innovationer
Kunskapsportalen samarbetar med Drug Discovery and Development Platform (DDD) på ScilifeLab. Här kan Kunskapsportalen fungera som ett sätt att överbrygga fackspråk mellan läkemedelsindustri och forskare.
– När forskaren sedan träffar DDD kan de bättre förstå vad de säger och ta till sig deras tips och råd på ett helt annat sätt, säger Jennie Ekbeck. Så det är ett sätt att få ihop de nationella satsningar vi gör. Vi vill ju få ut så mycket kraft ur svensk life science som möjligt, men det hela handlar om att förstå vad man inte förstår.
Kunskapsportalen testas just nu i en betaversion av inkubatorerna och dess bolag. Mer material laddas upp efter hand, och efter sommarsemestrarna blir det lansering. Sedan gäller det att hitta en bra modell för att finansiera verksamheten framöver, så att portalen uppdateras och materialet är fräscht, år efter år.
– Detta ska inte bara bli ett projekt som finns under projektperioden, säger Jennie Ekbeck. Så vi måste lösa affärsmodellen för plattformen framåt. Vi har ju tänkt att det här ska fortsätta.
Har du material du vill dela med dig av?
Kanske sitter du på kunskap som skulle kunna sitta som en smäck i Kunskapsportalen. Kanske är den redan inspelad och klar? Hör då av dig till Andy Browning, andy.browning @ uu.se
Skulle du vilja spela in material?
Kanske jobbar du på en myndighet eller ett företag med kunskap som skulle kunna spridas på Kunskapsportalen – men du har det inte inspelat. Hör då av dig till Andy Browning så kan han berätta om vilka luckor som finns i portalen och om hur ditt material ska vara för att bäst passa in. Projektets budget är begränsad så det är en fördel om du gör filmen pro bono.
Mejla till andy.browning @ uu.se
Tips från Andy och Jennie på bra film:
- Dela upp i moduler. Max 10–15 minuter ska din film vara.
- Mindre är mer. Det går bra att ha en presentation som består av powerpointbilder som du berättar till.
- Lägg tid på ditt manus. Öva in texten innan du spelar in, så slipper du att snubbla över orden. Freestajla inte – det blir tråkigt att lyssna på.
- Om du talar god engelska, ha då engelsk speakertext. Om din engelska är knackig är det bättre att tala in på svenska och ha engelsk undertext.