prevention barnfetma foto Natasha ivanchikhina
Foto Natasha Ivanchikhina/Unsplash

Många goda initiativ, men få varaktiga resultat

Vilka framgångsrika, evidensbaserade insatser finns idag för att arbeta med barn som lever med fetma och övervikt? Den frågan ställs i arbetspaketet Best Practice, som under hösten 2020 genomfört en omfattande kartläggning av olika insatser, såväl nationellt som internationellt.  Målsättningen är att nå en gemensam syn på vad som borde göras för att förebygga barnfetma i Sverige.

För att få en så omfattande bild som möjligt undersöks både traditionella insatser riktade direkt till barn och familj, från exempelvis hälso- och sjukvård och förskola, och insatser på övergripande samhällsnivå. Dessutom har en enkät skickats ut till ett stort antal aktörer för att fånga upp initiativ som pågår runt om i Sverige, och som inte går att hitta via litteraturstudier.

– Det vi ser är att det görs en mängd saker, men nästa fråga vi behöver ställa oss är vad som kan göras bättre. Det som görs i dag är tyvärr inte tillräckligt bra och i dagsläget finns det inget varaktigt sätt att minska barnfetma, säger Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet och ledare för Best Practice.

Fem testkommuner

Arbetet med att utveckla mer effektiva insatser, som ger långsiktigt hållbara resultat, är redan påbörjat. Nästa steg blir att hitta kommuner där de nya idéerna kan testas. Målsättningen är att under 2021 etablera samarbete med fem kommuner, och tillhörande regioner, från olika delar av Sverige med olika befolkningsmängd och förutsättningar.

– Kommunerna som väljer att delta kommer få många fördelar. Det här är ett samhällsproblem med höga kostnader, både mänskligt och ekonomiskt, som alla kommuner och regioner brottas med, säger Peter Bergsten.

Kraftfullt nätverk

En fördel för de fem testkommunerna är att de kommer ingå i ett kraftfullt nätverk aktörer från hela Sverige – regioner, statliga myndigheter, företag och frivilligorganisationer – som alla arbetar för förändring. Kommunerna kommer att vara delaktiga i hela processen så att de nya metoderna verkligen får fäste i verksamheten, och så att de utvecklas efter realiteterna ”på golvet”. Teori ska möta praktik.

Arbetet sker på systemnivå, det vill säga istället för att fokusera på individen, familjen, den enskilda förskolan eller liknande, så ser man till en helhet. Det ger erfarenheter och verktyg till kommunerna att också attackera andra liknande samhällsutmaningar.

– Frågan vi behöver ställa oss är hur man får ett helt samhälle att förflytta sig. Det vi ser är att det ofta är implementeringen som fallerar. Det kan finnas jättebra idéer, men sedan är det ingen mäktar med att genomföra, säger Peter Bergsten.

De första tre åren kommer arbetet att ske tillsammans med dem fem testkommunerna, nästa steg är att skala upp till 50 kommuner, för att slutligen nå alla 290 kommuner.

Är din kommun intresserad av att vara testkommun?

Kontakta

Relaterade länkar

Fler berättelser
Bild på Sveriges lantbruksuniversitet
SLU: Spinal fusion – ny teknik