flickor som går

Många har uppdraget, men ingen har huvudansvaret

Hur kan hälsofrämjande och preventiva insatser bli en ekonomiskt hållbar affär? Vilka incitament, ersättningsmodeller och affärsmodeller kan bidrar till att flytta fokus från sjukvård till förebyggande hälsoarbete inom prevention av barnfetma? Det är frågor som ställs i arbetspaketet Incitament, Ersättningsmodeller och Affärsmodeller.

Det kan tyckas enkelt, att det genom att förebygga till exempel diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar finns stora besparingar att göra. Det finns OECD-beräkningar som visar att varje krona investerad i förebyggande arbete, senare sparar sex kronor i sjukvårdskostnader.
OECD: The Economics of Prevention

Då handlar det dessutom enbart om ekonomiska kostnader på samhällsnivå och inte mänskliga kostnader för den enskilda individen. Men verkligheten är mer komplex än så.

– Vi ser att alla tycker det är viktigt att jobba preventivt, men det är svårt att få en långsiktighet i arbetet då alla hela tiden tycker att någon annat ska göra något. Alla har uppdraget, men ingen har huvudansvaret, säger Maria Bjerstam, innovationsledare inom hälsa på Innovation Skåne som leder arbetet inom Incitament, Ersättningsmodeller och Affärsmodeller.

Förstudie har undersökt incitament

Under 2020 har en förstudie tittat på olika incitament för hälsofrämjande och preventiva insatser mot barnfetma. I rapporten beskrivs olika ersättningsmodeller i offentlig sektor, främst med koppling till hälso- och sjukvården. Dessutom görs ett försök att beskriva relationer för och definition av affärsmodeller i kommersiell sektor.

– Utmaningen ligger i att det här är ett långsiktigt arbete och det tar tid att se effekterna, och så fungerar varken budgetar i offentlig sektor eller affärsplaner i privat sektor, säger Maria Bjerstam.

Mycket tyder på att det behövs någon form av programstyrning, där flera aktörer samarbetar och har en gemensam målbild. Nästa fråga är hur kontexten ska avgränsas och förstudien visar att det lämpligaste sannolikt är att avgränsa utifrån kommun eller, i större städer, utifrån stadsdel och fokusera på invånare inom ett visst geografiskt område.

En mängd aktörer påverkar

Men även inom ett geografiskt avgränsat område finns en mängd aktörer som har möjlighet att påverka om ett barn utvecklar fetma eller inte. Både nära aktörer som mödravård, barnhälsovård och förskola, aktörer inom det geografiska området som den lokala livsmedelsbutiken och plan- och byggnämnden och aktörer långt borta som TV-spelutvecklare och marknadsförare.

– Vi ser inte att det finns en modell som fungerar för alla, utan det är olika delar som behöver kombineras, kanske med utgångspunkt i en gemensam ersättningsmodell, säger Maria Bjerstam.

Både rotorsak och systemnivå

För att verkligen nå förändring är det viktigt att hitta och adressera rotorsakerna till barnfetma och samtidigt arbeta på systemnivå. I dag finns varken en helt klar bild av samtliga rotorsaker eller tydliga incitament att göra något åt dem.

– Det som är positivt och som blivit tydligt under arbetes gång är viljan från alla som vill hjälpa till att förändra. Att det är så många som verkligen är engagerade i den här frågan. Men många famlar i blindo och springer på en massa hinder som vill tillsammans behöver adressera, säger Maria Bjerstam.

Under 2021 är fokus att, i dialog med övriga arbetspaket, ta fram ett första förslag till en modell att testa i minst en, men gärna två olikartade kommuner.

Relaterade länkar

Fler berättelser
Neosense Technologies: System för övervakning av syrgasbehandling inom neonatalvård