Marianne Larsson

Marianne Larsson: “1 + 1 kan bli 5”

Sedan årsskiftet är Marianne Larsson ny ledamot i Swelifes styrelse. Hon kommer in i arbetet med såväl en bred näringslivserfarenhet som ett brinnande intresse för health tech.

Marianne Larsson arbetar på Innovation Skåne, vars uppgift är att samla skånsk innovationskraft – det vill säga skånska entreprenörer, teknologier och kompetenser – som kan lösa samhällsutmaningar som är olösta. På så sätt kan man göra nytta både hemma och i världen, och dessutom skapa mer ekonomisk tillväxt hemma, menar hon.

– Nettotillväxten i nya jobb ger nya skatteintäkter för välfärden. Den kommer främst i just sådana nya innovativa företag som lyckas internationellt. Det är för få som gör det i dag. Så att kombinera olösta samhällsutmaningar med kompetenser som kan lösa dessa, och sedan stimulera deras framgångar såväl hemma som internationellt, ger en win-win-situation.

Nordiskt samarbete ger kraft

Även om hon är stationerad i Lund, är inställningen nordisk och internationell, snarare än lokal och regional. Tillsammans med kollegor och nordiska partners leder hon HealthTech Nordic. Många ser på de nordiska länderna som föregångsländer, bland annat eftersom vi har ett väl utbyggt välfärdssystem med en befolkning som är bland de friskaste i världen.

– Vi arbetar nordiskt därför att det gör större kraft även för oss, säger Marianne Larsson. Vi är helt övertygade om att 1 + 1 kan bli 5.

HealthTech Nordic har 310 medlemmar, varav drygt 200 har verifierade lösningar som finns på marknaden, inom Norden och internationellt. Det är en av världens starkaste health tech-noder. Health tech har en verkligt internationell marknad under snabb utveckling, berättar Marianne Larsson.

– I både rika och fattiga delar av världen ser vi att även om vi har en global hälsa som är fantastiskt mycket bättre idag än vad den var för trettio år sedan, tack vare exempelvis vaccinationsprogram, så gör livsstilsförändringar och åldrande befolkning att vi får en högre förekomst av till exempel kroniska sjukdomar. Vi har också en ökning av mental ohälsa. Men resurserna ökar inte i samma takt, och hälften av världens befolkning har inte tillgång till vård.

Health tech kan bidra till god och jämlik vård

Hon ser health tech som en viktig pusselbit i såväl den svenska välfärden som internationellt, med målet om god och jämlik vård för alla, med samma resurser.

– Med verktyg för individen och professionen kan man minska behovet av sjukvård för människor med kronisk sjukdom med 50 procent. Individerna blir friskare, mår bättre och känner sig tryggare med bättre verktyg. Jag vill särskilt lyfta fram att vi ser alltfler exempel med riktigt gamla utan teknikvana, som fått verktyg designade för dem. Det är något som många inte ser framför sig. Professionen kan få verktyg att följa patienter på distans, prioritera och hantera patienter när de behöver det, både tidigare och effektivare. På så sätt kan man exempelvis förebygga accelererande tillstånd. Allt fler studier visar på möjligheten att sänka behovet av sjukvård med 50 procent. Kroniska sjukdomar kostar 80 procent av vår sjukvård idag, så det är en fantastisk möjlighet att både bli friskare och använda resurserna bättre och till fler.

Engagemang för innovation

Marianne Larsson har tidigare arbetat inom internationellt näringsliv, med bland annat affärsutveckling på TetraPak och Alfa Laval. Dessutom har hon varit managementkonsult och företagare. Under den perioden väcktes hennes engagemang för innovation för framtida välfärd och ekonomisk utveckling.

– Jag blev plötsligt orolig: kommer jag få en höftledsoperation när jag behöver det? Vi pratar om ekonomisk utveckling och mängder av nya bolag som ska växa och bidra till vår välfärd med nya jobb och skatteintäkter. Men jag såg inte det hända. Jag såg en stor mängd innovativa men icke lönsamma bolag i innovationssystemet och alldeles för få som verkligen lyckades. Här ville jag engagera mig.

Hon började arbeta som affärsrådgivare i innovationssystemet, på Teknopol. Skåne har länge varit en ledande region i världen då det gäller mobil kommunikation, med alla de ingredienser som krävs för att göra nytta även på hälsoområdet.

Målet är hälsa – medlet teknologi

HealthTech Nordic verkar för att använda modern teknologi för att skapa bättre hälsa för fler. Målet är hälsa – medlet är teknologi, inskärper Marianne Larsson.

– Så det är inte tech eller digitalisering för digitaliseringens egen skull, utan det är för att få bättre hälsa för pengarna.

Tech är en bransch med många buzzword, och ett är AI, artificiell intelligens. Ett överutnyttjat begrepp, menar Marianne Larsson, för vilka digitala hälsolösningar har inte i varje fall lite AI i sig i dag?

– Det är ju det som är medlet och som gör att det blir personcentrerat. Alla de möjligheterna skapas av AI, av sensorer, av cloud computing, av användardesign och så vidare. Sedan påverkas hälsan naturligtvis av motion och livsmedel. Men för att äta annorlunda, för att röra sig mer, så är faktiskt tech också en lösning. Det ser vi i studier. Med rätt design och beteendetriggers lever människor sundare och håller sig friskare, och då har du löst mycket i det långa loppet. AI är en av många ingredienser i lösningen, men det är nyttan som är poängen.

Förändra attityderna!

Marianne Larsson resonerar vidare:

– Swelifes effektmål om att Sverige ska ha en växande och internationellt konkurrenskraftig life science-sektor kräver att vi excellerar i aktuella och framtida hälsoutmaningar. Och troligen att vi kombinerar nödvändiga kompetenser, även utanför vad vi traditionellt ser som life science, för att lösa utmaningarna bättre och snabbare än andra. HealthTech är ett exempel på ny kombination. Risken är annars att länder som Kina och USA får ett ointagligt försprång. Sverige behöver arbeta med förändrade attityder för att kunna undanröja hinder för implementering av innovation.

Hon fortsätter:

– Hinder som lagstiftning kan man göra någonting åt, även om det tar tid. Vi pratar om ersättningsmodeller som är ett stort hinder, men det är ju bara en pappersunderskrift. Detta kan du ju ändra på. Det är inte ristat i sten. Det finns mycket som bara kräver att man är modig och vågar tänka i nya banor. Om man bara ville så skulle man också kunna. Vi såg detta när covid kom. Helt plötsligt så var alla fokuserade på att kunna hantera ett stort gemensamt och akut problem. Slussarna öppnades exempelvis för onlinemöten med doktorn. Då var det inte så svårt längre.

Hur kan vi göra istället?

Här ser Marianne Larsson en roll för Swelife och de andra strategiska innovationsprogrammen: att driva på. Hur får man de ”runda pluggarna” – innovationerna – att skapa underverk tillsammans i ”fyrkantiga strukturer” – det befintliga hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemet?

– Så länge vi försöker utveckla genom att anpassa runda pluggar till befintliga fyrkantiga strukturer – och då tänker jag inte på individer och professionen, utan jag menar verkligen strukturerna, till exempel ekonomiska silos, vad man mäts på i dessa silos, juridiken och så vidare – så kommer det att ta så lång tid så vi kommer att bli översköljda utifrån av exempelvis amerikanska och kinesiska lösningar på våra välfärdsutmaningar. Tänk om Swelife tillsammans med andra kunde stimulera fram goda exempel: Hur gör man istället för att få till den utvecklingen som man behöver få till stånd? Och som man dessutom kan göra före resten av världen.

Hon jämför med banktjänster som Swish. Här förändrades finansvärlden genom digitaliseringen – ett stålbad som många andra branscher gått igenom. Musik, film – och nu är det hälsa, vård och omsorgens tur. För det finns mer snabbrörliga nationer som greppar efter ledartröjan. Hon tar Kenya som exempel i bankvärlden:

– Kenya hade ju mobila betallösningar, M-pesa, långt innan vi hade det. Det var för att de inte hindrades av befintliga fyrkantiga strukturer. De kunde ta den runda pluggen direkt och lösa sina utmaningar, och sedan komplettera med värdefulla delar av de traditionella strukturerna.