samarbete med kommuner och regioner

Nästa steg: samarbete med kommuner och regioner

Projektet Prevention barnfetma går nu in i nästa fas. Efter en inledande period med litteraturstudier, enkätundersökning och intervjuer har dialog nu inletts med flera kommuner och regioner som är intresserade av att delta i projektet.

-Vi ser att den spelplan, där vi hittar många av de aktörer i samhället som vi behöver engagera för att nå långsiktig förändring, är just kommuner och deras tillhörande regioner, berättar Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet, som från 1 juli tar över som huvudprojektledare för Prevention barnfetma.

Fem pilotkommuner och regioner

Målet är att under 2021 inleda samarbete med fem pilotkommuner och regioner. Exakt hur upplägget kommer att se ut arbetas fram i dialog med varje enskild kommun och region. De olika kommunerna har varierande förutsättning, kontext och behov. I varje samarbete handlar det om att utgå från kommunens ingångsperspektiv och utifrån det se vilken form av expertis och stöd som Prevention barnfetma kan bidra med.

Ny vision

En kommun som för dialog om medverkan är Ånge där projektet ligger väl i linje med den nya vision som kommunen just nu skissar på.

– Det är verkligen rätt läge då vi just nu gör stora satsningar och förändringar. I vår nya vision är både barn och unga och hälsa fokusområden, berättar Elin Rapp, kanslichef på Ånge kommun.

Initiativet att delta i projektet kom från regionens folkhälsosamordnare som rekommenderade Ånge som pilotkommun. Dels utifrån att det finns ett tydligt behov i kommunen att göra något åt problematiken, dels utifrån att det är en lagom stor kommun med snabba beslutsvägar som befinner sig i precis rätt läge för att göra satsningar.

– Idag har vi inga specifika insatser för åldersgruppen upp till sex år. Om politiken tar beslut om medverkan är vår förhoppning att forskarna ska hjälpa oss med struktur, tips och råd. Att det inte bara görs enskilda satsningar på måfå, utan är väl underbyggda och rekommenderade satsningar, säger Elin Rapp.

Kortsiktig effekt

Det som står klart efter en genomgång av såväl litteratur på området som redan genomförda projekt är att traditionella insatser som vänder sig mot individen kan ha effekt på kort sikt, men efter att projektet avslutas avtar effekten snabbt.

– Erfarenheten visar att det inte räcker att vända sig till en miljö, till exempel förskolan eller hemmiljön, utan vi behöver vända oss till många miljöer, det vill säga hela samhället. Vi måste involvera många olika aktörer och verksamheter. Vidare måste det vara ett långsiktigt arbete då det ta tid att få nya vanor att fastna, säger Peter Bergsten.

Samverkan

I nästa steg av Prevention barnfetma samverkar de olika delarna i Prevention barnfetma i ännu högre grad än tidigare. Det handlar om att, med lärdom från tidigare projekt, gemensamt hitta en flexibel och långsiktigt hållbar modell som går att anpassa till olika kommuner och regioners behov. Samtidigt som det finns tydliga indikatorer för vad som ska mätas och följa upp för att säkerställa kvalitén i det som görs.

– Vi ser också flera nya intressanta applikationer och instrument som kom fram genom vårt Hackathon. Under tävlingen kom bidrag fram i form av appar, som ”assisterar” familjer och gravida kvinnor till hälsosam livsföring, och system för att lagra och analysera en kommuns data utifrån ett barnhälsoperspektiv , säger Peter Bergsten.

Samhällsförflyttning

För att nå en verklig samhällsförflyttning behöver också incitamentsmodellerna förändras för att flytta fokus från sjukvård till förebyggande arbete. En ny rapport, som tagits fram inom projektet, visar på svårigheten med att ge ekonomisk ersättning för något som aldrig händer, det vill säga att barn inte utvecklar fetma. Det behövs därför incitament, ersättningsmodeller och arbetsmodeller som bidrar till att flytta fokus från sjukvård till förebyggande hälsoarbete.

– Det vi vill är att skapa kunskap om hur man förändrar ett helt samhälle. Om vi alltid har gjort på ett visst sätt och det inte blivit bra så kanske vi måste göra på ett annat sätt. Men vi kan inte förvänta oss att det nuvarande systemet kan avvara resurser åtminstone inte i det kortare perspektivet. Allt är dimensionerat och slimmat och det finns inte resurser för systemförändringar. Därför måste vi också tänka kring hur vi kan skapa nya resurser som behövs i den här övergångsfasen, avslutar Peter Bergsten.

Är din kommun intresserad av att vara testkommun?

Kontakta

Huvudprojektledare Peter Bergsten, peter.bergsten@mcb.uu.se