biobank
Bild från biobanksprojektet, Linköping.

Nationell modell för sjukvårdsintegrerad biobankning

I dag görs provtagning främst för att ge den enskilda patienten rätt vård och behandling. När biobankning blir en del av vårdens provtagningsrutin uppstår nya möjligheter. Vi kan följa upp enskilda patienter över lång tid, vi kan ta fram och jämföra data för att utveckla behandling och läkemedel och vi kan använda äldre prover för att ta oss an helt nya hälsoutmaningar. Vi kan med andra ord kombinera patientperspektivet med forsknings- och samhällsperspektivet.

Rita Jedlert, ordförande i Skånes biobanksråd samt biträdande hälso-och sjukvårdsdirektör för Region Skåne

Sedan 2015 stödjer Swelife införandet av sjukvårdsintegrerad biobankning av vätskebaserade prov för forskning. Det är en del av vårt arbete för nationell skalbarhet.

I Sverige finns det cirka 450 registrerade biobanker, de allra flesta hos landstingen och regionerna. Ett blodprov som sparas och dokumenteras i en biobank på ett kvalitetssäkrat, sökbart och likvärdigt sätt ger förutsättningar för medicinsk forskning. I förlängningen kan det ge en förbättrad hälso- och sjukvård.

Ett projekt i flera steg

Den första delen av projektet handlar om att få en standardiserad hantering från provtagning till infrysning.
Fördelar med standardiserade hanteringen är

  • ökat patientunderlag
  • ökad spårbarhet
  • ökad kvalitets- och patientsäkerhet
  • minskad tidsåtgång
  • minskade kostnader.

Jag är engagerad i Swedeheart, ett nationellt kvalitetsregister som samlar data om patienter med en hjärtinfarkt eller utredning och operation av hjärtats kranskärl. Sedan tre år ber vi våra patienter att i samband med provtagning få ta ett extra rör som går direkt till biobankning. När vi kommer upp i lite större antal och fler händelser har hunnit inträffa kommer proverna möjliggöra både bredare och djupare förståelse av sjukdomen. Vi arbetar för att sprida rutinen och målet är att alla svenska sjukhus ska ansluta sig.

Stefan James, professor, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

I dag har 22 sjukhus infört sjukvårdsintegrerad biobankning (oktober 2018).

Nytta för vården, forskningen och patienterna

  • Laboratoriepersonalen lägger avsevärt kortare tid på hantering per prov: det som tidigare tog en halvtimme tar vid fullt införd modell bara fem minuter. Forskningsproven beställs i remiss enligt gällande sjukvårds-rutin och kan tas av rutinpersonal under alla dygnets timmar.
  • För den enskilda forskaren kan förberedelsearbetet inför en provinsamling för nationella studier bli enklare och ta väsentligt mindre tid. Ett ökat patientunderlag och en dokumenterat hög och jämn provkvalité möjliggör fler typer av analyser.
  • För patienten ökar transparensen och delaktigheten. Detta eftersom rapporter om provtagningen hamnar i ordinarie journalsystem, följer patienten genom hela vårdkedjan och gör det enkelt att se vilka prov som sparats i en biobank.

Pilotprojekt om uttag ur biobanker

Swelife finansierar även ett pilotprojekt på tre sjukhus om uttag från biobanker. De sjukhus som deltar har redan infört sjukvårdsintegrerad biobankning, och nu undersöker de hur man på ett effektivt sätt kan ta ut prover för forskning från sina biobanker.

Under många år tog provhanteringen mycket tid för min personal. Allt gjordes för hand. Små frysar med prover som forskarna sparat stod runt om på sjukhuset som isolerade biobanker. Idag är hanteringen av biobanksprover helt integrerad i arbetet på vårdavdelningar och på laboratoriet. All personal kan hantera alla prover dygnet runt, och eftersom vi på laboratoriet numera arbetar med robotar har vi ökat kapaciteten från hantverk till fabriksnivå. Det blir snabbare, billigare och säkrare.

Karin Fugmann, sektionschef vid klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala

Fakta

Vad är en biobank?

En biobank kan innehålla en eller flera provsamlingar bestående av biologiskt material som samlas in, förvaras, registreras och analyseras i avsikt att bevaras för olika ändamål exempelvis:

  • För uppföljning av din framtida vård och behandling
  • För framtida generationers diagnos, vård och behandling, vid t ex genetiska sjukdomar
  • För att löpande utveckla bättre och säkrare analyser
  • För utbildning av personal inom vården
  • För medicinsk forskning som förbättrar vården.

All forskning prövas av en etikprövningsnämnd
Källa: biobanksverige.se 

Vår biobanksklina är helt standardiserad sedan 2014. Förr behövde personalen särskilda instruktioner för varje specifik studie, men nu kan vi hantera alla prover på samma sätt, från stick till infrysning. Det ger hög kvalitet på allt som stoppas in i biobankerna, vilket gör att vi kan erbjuda forskarna prover även från andra sjukhus och garantera att de är fullt jämförbara.

Helena Isaksson, biträdande biobankssamordnare, universitetssjukhuset i Örebro

Projektnummer

2015-06433, 2016-04950, 2018-00834, 2019-04894

Stöd från Swelife

4 604 953 kronor, 3 612 359 kronor, 995 861 kronor och 3 075 839 kronor

Kontakt

Projektet är avslutat. Kontakta Swelifes programkontor för mer information.