modeller för mätning

Nya modeller för mätning

Ett viktigt område inom Prevention barnfetma handlar om att hitta hälsoekonomiska modeller som kan mäta vinsterna av samhällsbaserade multiinterventioner. Det vill säga en modell som kan mäta långsiktiga vinster på såväl lokal som regional och nationell nivå.

Barnfetma är ett komplext problem som ofta angripits genom kortare projekt som fokuserat på avgränsade områden. Det kan handla om informationsinsatser till föräldrar eller rörelseprojekt på förskolan. Insatserna kan ge positiv effekt på kort sikt, men när projektet avslutas avtar effekterna snabbt.
En av utmaningarna i att göra en förflyttning från kortsiktiga och avgränsade projekt till permanenta insatser på samhällsnivå, handlar om svårigheten med att mäta den ekonomiska vinningen av det som görs.

-Vi har tagit fram en systematisks översikt av olika modeller för att mäta kostnadseffektivitet, det vill säga hur mycket man får för pengarna som investeras. Men det finns inte många modeller som testats som passar för prevention barnfetma, säger Solveig Petersen, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet och delaktig i arbetspaket 5 Incitament, ersättningsmodeller och affärsmodeller.

Målet är att hitta en modell som kan mäta effekten av komplexa multikomponentinsatser med många olika aktörer, olika riskfaktorer och implementering på olika nivåer i samhället.

Workshop med kommun och region

Såväl litteraturstudier som genomgång av genomförda projekt pekar på att det som behövs för att nå långsiktig förändring är att samhället äger och driver insatserna. Det som görs ska inte främst ske i projektform, utan som en permanent del av den ordinarie verksamheten i en kommun.

-Vi tittar just nu på en australiensisk modell som är intressant. Där inleds arbetet med särskilda workshoppar med kommunerna eller regionerna där deras samhällsledare och nyckelpersoner som driver utvecklingen i kommunen deltar, berättar Solveig Petersen.

Identifiera nyckelfaktorer

Tillsammans skapar deltagarna i workshoppen ett diagram där de identifierar nyckelfaktorer som driver barnfetma i just deras kommun eller region. De tittar också på hur faktorerna samverkar med varandra. Forskarna är med och stöttar i genomförandet av workshopparna och bidrar med kunskap om olika insatser som kan vara intressanta, men det är kommunen som själva äger genomförandet av insatserna.

-I nästa steg bjuder man in en större del av samhället, det kan vara nyckelpersoner från förskolor, barnhälsovården, idrottsföreningar, handeln och livsmedelsindustrin. De får ta del av diagrammet och komma med synpunkter kring om det stämmer med deras bild av situationen, berättar Solveig Petersen.

Därefter enas deltagarna tillsammans om punkter i diagrammet som känns möjliga att börja arbeta med, både utifrån att det är ekonomiskt hållbart och att det finns aktörer i kommunen som kan ta ansvar för genomförandet. Målet är att enas om ett antal inledande insatser. Det kan var allt från att förskolorna hittar hälsosammare alternativ till socker i kakorna till att bygga nya cykelvägar så att föräldrar och barn kan cykla till förskolan.

Aktionsgrupp

För att det ska bli hållbart krävs att det finns en aktionsgrupp inom samhället som tar på sig den drivande rollen. Det kan vara allt från rektorn på en förskola eller en BVC-sköterska till en sportförening eller trafikkontoret.

-Ytterligare ett viktigt steg är att identifiera en så kallad backbone-organisation, någon som ska hålla i insatserna på övergripande nivå. Både för att stötta, följa upp, mäta och utvärdera, och löpande titta på om det man gör faktiskt leder dit man tänkt det ska göra, säger Solveig Petersen.

Det kan till exempel vara folkhälsoenheten på kommunkontoret. Det som är viktigt för att nå långsiktighet är att förändringsarbetet drivs av kommunen och inte av universitetet eller någon grupp utifrån. Det är också betydelsefullt att ansvaret ligger hos ordinarie personal och inte en tillfälligt anställd projektledare.

-Det behöver finnas strukturer och människor som kan jobba med de här frågorna under förhållanden som inte inger osäkerhet. I kortare projekt har projektledaren ofta nätt och jämnt hunnit börja innan den börjar se sig om efter nytt jobb. Då blir både engagemang och långsiktigt lärande svårt, säger Peter Bergsten professor vid Uppsala universitet och från 1 juli huvudprojektledare för Prevention barnfetma.

Inom ordinarie budget

Ytterligare en komponent som ses som betydelsefull för långsiktigheten är att insatserna finansieras inom ramen för ordinarie budget, och inte med projektmedel som bara finns under en avgränsad period. Däremot kan Prevention barnfetma vara med och bedöma vad som är mest kostnadseffektivt att finansiera.

-Det behövs ett bra ramverk för mätning och för att se de olika vinsterna. I första hand handlar det om barnet själv och dess hälsa och livskvalitet. Här kan vi mäta BMI, men också fysisk aktivitet, kostintag och kvalitetsjusterade levnadsår, säger Solveig Petersen.

Andra exempel områden som kan mätas är om samhällsledarna ökar sitt nätverk och samarbetar med fler aktörer för att skapa förändring, och vilka nya policys som implementeras. Det handlar om att skapa en ledarskapsmiljö och en infrastruktur som gör det möjligt att lyckas.

Vinster på lång sikt med modeller för mätning

Den hälsoekonomiska modellen behöver också kunna beräkna vinster på lång sikt i sparade sjukvårdskostnader, produktivitet och framtida inkomstnivåer, för både individ och samhälle.

-Dessutom vill vi kunna dela upp beräkningarna och titta både på det lokala perspektivet och på samhällsperspektivet. Vi vill att både beslutsfattare på lokal nivå och regional och nationell nivå ska ha bra underlag för sina beslut, säger Solveig Petersen.

Sammantaget handlar det om att hitta en modell som kan påvisa vinsterna över tid på alla nivåer i samhället, samtidigt som den tar hänsyn till den lokala kontexten och ger ägande och ansvar till kommunerna själva.

Fler berättelser
Toleranzia: Biomarkörer för Myastenia Gravis som stöd för utveckling av en sjukdomsspecifik behandling