Tre nya rapporter
Foto: Christin Hume

Nya rapporter lyfter brister och behov

Vad är det egentligen som ska mätas, vilka gemensamma termer ska användas och var finns intressant och tillgängligt dataunderlag för analys i arbetet med att förebygga barnfetma?

Dessa frågor lyfts i tre nya rapporter från Prevention barnfetmas fjärde arbetspaket Mätning, uppföljning och data. Rapporterna bygger på en omfattande litteratursökning och inventering av termer och mätindikatorer samt datakällor och databaser.

-Det vi ser är att det idag finns tydliga brister, både vad gäller tillgänglighet av data och samsyn kring vilka indikatorer som bör mätas och vilka termer vi använder. Dessutom ser vi ett stort behov av att hitta juridiska lösningar för datadelning, sammanfattar Jovanna Dahlgren, Professor och överläkare, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, som lett arbetet med att ta fram rapporterna.

Datakällor och databaser

Utgångspunkten är att det för en bättre översikt av den rådande situationen och trenderna kring barnfetma före skolålder, behövs lättillgänglig nationell analys och dataåtkomst. I rapporten Mätning, uppföljning och data för tidigt förebyggande av barnfetma inventeras vilka tillgängliga datakällor och databaser som finns. Dessutom katalogiseras vilka huvudmän dessa tillhör samt hur öppna datakällorna är för nedladdning av data.

Fyra nivåer för datasökning

I rapporten lyfts fyra olika nivåer där data bör sökas:nationellt genom att få tillgång till databaser över populationen i realtid,

  1. nationellt genom att få tillgång till databaser över populationen i realtid,
  2. regionalt vad gäller både hälsodata respektive sjukvårdsdata,
  3. kommunalt om närmiljö och tillgänglig kommunal service,
  4. samt allt som rör individen och dess familj.

Bättre samordning

I arbetet med att inventera tillgängliga databaser har det blivit tydligt att det finns ett stort behov av bättre samordning och enhetligare datainfrastruktur nationellt. Olika databaserna behöver harmonisering för automatiskt uttag.

En annan viktig fråga som lyfts i rapporten är kravställning på landsomfattande anslutning till de större kvalitetsregisterna såsom BHVQ för barnhälsovården och motsvarande kvalitetsregister för skolhälsovård/elevhälsa.

Juridiska lösningar för datadelning

Den juridiska grunden för datautbyte och åtkomst är inte tillräckligt definierad, men en utredning har påbörjats och i rapporten Juridiska lösningar för datadelning granskas detta och en sammanställning med fördelar och nackdelar med olika lösningar presenteras.

Dialogen behöver utvidgas till aktörer såsom kommuner, där fokus bör vara på kommunernas behov av IT-lösningar för inventering av dagsläget och utvärdering av insatser.

-Vi ser också att det är viktigt att tillgängliga data paketeras om i enlighet med en nationell standard. När vi framåt vill bygga en infrastruktur för datadelning är det viktigt att använda sig av vedertagna termer och enheter, säger Jovanna Dahlgren.

Indikatorer för barnfetma

Den tredje rapporten Indikatorer för barnfetma bygger på en litteratursökning av indikatorer för barnfetma, eller medicinskt uttryckt barnobesitas, och dess följdsjukdomar. Resultatet visar att vissa variabler är givna att följas eftersom de är viktiga indikatorer. Detta är till exempel längd, vikt för att beräkna BMI och omvandla detta till standarddeviationer för att ta hänsyn till ålder och kön med tanke på att man följer ett växande barn. Vid födelsen behöver man korrigera för om barnet var för tidigt fött.

Dessutom rekommenderas mätning av midjemått, men detta är inte implementerat i de nationella hälsoprogrammen inom BVC eller skolhälsovård. I rapporten konstateras att det är anmärkningsvärt att det inte verkar finnas en sammanhållande bild i internationell litteratur av vad som bör mätas.

Snabbmat, läsk och snacks

Indikatorer som också visat sig ha stor betydelse är närhet till snabbmatskedjor, lokal försäljning av läsk (tex i skolor), speciella närbutiker som främst erbjuder snacks samt frukostservering på förskola/skola. Rapporten lyfter därför att dessa indikatorer är viktiga att få med vid framtida inventering av data i samhället.

Nationellt mätdataregister

Ett av de viktigaste resultaten i litteratursökningen är att det saknas ett nationellt mätdataregister (0-18 år) för att kunna dra korrekta slutsatser. Det är av stor betydelse att identifiera sjukdomen så tidigt som möjligt. Därför är det viktigt att mäta och väga förskolebarn regelbundet för att kunna erbjuda förebyggande, hälsofrämjande och behandlande insatser liksom utredning och bedömning innan obesitas har etablerats.

Rapporten lyfter att utgångspunkten under förskoleåren bör vara patienters rätt till att få sin obesitas identifierad, men att det är viktigt att adressera viktfrågan på ett respektfullt och icke stigmatiserande sätt. För identifiering föreligger stort behov av att utveckla verktyg, till exempel kunna mäta ätbeteenden eller andra obesitas-relaterade beteenden tidigt i livet och då verktyg som täcker flera domäner.

Länkar till samtliga rapporter

Mätning, uppföljning och data för tidigt förebyggande av barnfetma

Juridiska lösningar för datadelning

Indikatorer för barnfetma