prevention barnfetma - barn som leker i vattenpölar
Foto: Xavi Cabrera/Unsplash

Prevention barnfetma – för en jämlik hälsostart i livet

Prevention Barnfetma är ett nationellt initiativ som har som syfte att förebygga övervikt och fetma bland barn 0-6 år i Sverige och därmed bidra till att minska psykisk ohälsa, utveckling av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

Tillsammans med individen, hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet arbetar projektet för visionen noll barnfetma vid skolstart 2030. Det görs genom den breda förankringen som projektet har bestående av 24 formella parter och ett nätverk av aktörer. Alla fem arbetspaket drivs nationellt och lösningarna är nationellt skalbara.

Prevention barnfetma utgör ett första nationellt mission-orienterat case med fokus på förebyggande hälsoinsatser och systemtransformation ur ett Fris-risk-sjuk-perspektiv.

Det nationella programområdet (NPO) Barn och ungdomars hälsa inom regionernas nationella kunskapsstyrning spelar en nyckelroll i implementeringen av den kunskap som genereras av projektet.

Läs mer om Frisk-Risk-Sjuk.

Dessa gynnas av projektet

  • Individerna, vi alla. Barn i åldrarna noll till sex år – och deras familjer – ska ges de bästa förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv och ha en hälsosam vikt för att förebygga framtida ohälsa.
  • Hälso- och sjukvården. Nationella riktlinjer, insatser och gemensamma mätetal för prevention av övervikt och fetma ger jämlikhet för alla barn oavsett var man bor. Detta frigör resurser för de sjukdomar som inte går att förebygga.
  • Akademi. Mer forskning inom området med fokus på bevarandet av hälsa utöver behandling av övervikt och fetma.
  • Näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor. Projektet arbetar för att utveckla nya typer av incitament, ersättningsmodeller och affärsmodeller som gör det fördelaktigt och lönsamt att ha verksamhet inom Frisk, ur ett Frisk-Risk-Sjuk-perspektiv. I dagens läge är merparten av incitament, ersättningsmodeller och affärsmodeller gjorda för Sjuk-delen.
Prevention barnfetma bild Emma W
Hur upplever vi det när vi besöker vården? Upplevelserna är olika, här är en. Illustration Emma Wärnström

Det mission-orienterade arbetssättet bidrar till ökad konkurrens- och attraktionskraft och hållbar tillväxt för svensk life science-industri. Det öppnar upp för fler aktörer utöver den offentligt finansierade hälso- och sjukvården att bidra med lösningar.

Satsningen på systemtransformationen skapar förutsättningar för ytterligare innovation.

Läs mer om mission-orienterat arbetssätt här.

Det här ska projektet uppnå

  • Åstadkomma en systemtransformation, ökad investering och ekonomisk verksamhet inom förebyggande insatser.
  • Kunna hantera data mellan Frisk-Risk-Sjuk mellan regioner och olika aktörer i Sverige.
  • Markant minska andelen 0–6 åringar i Sverige med övervikt och fetma.
  • Implementerade incitament, ersättnings- och affärsmodeller som främjar evidensbaserade, förebyggande insatser mot barnfetma.

Delprojekt

Projektet är uppdelat i fem arbetspaket:

Nationell koordinering (NK)

Arbetspaketet arbetar med strategisk inriktning, koordinering och ledning av det nationella projektet för att säkerställa samverkan. Ansvara för kommunikation, ekonomi och internationalisering.

Kontakt: Ebba Carbonnier
ebba.carbonnier@swelife.se

Best Practice (BP)

Arbetspaketet kartlägger och utvecklar de framgångsrika, evidensbaserade insatser som finns för att arbeta med barn som lever med fetma och övervikt. Detta för att nå en gemensam syn på vad som borde genomföras för att förebygga barnfetma i Sverige.

Kontakt: Peter Bergsten
peter.bergsten@mcb.uu.se

Grand Challenge (GC)

År 2021 genomförs en nationell idétävling, en Grand Challenge, med målsättningen att generera systemförändrande lösningar som förflyttar oss mot visionen om Noll Barnfetma vid skolstart 2030.

Kontakt: Ander Hjalmarsson Jordanius
anders.hjalmarsson@ri.se

Mer om Grand Challenge.

Mätning, Uppföljning och Datahantering (MUD)

Arbetspaketet tar fram termer och dataanalys för arbetet med att förebygga av barnfetma. På så sätt underlättas digitala arbetssätt.

Kontakt: Jovanna Dahlgren
jovanna.dahlgren@gu.se

Incitament, Ersättningsmodeller och Affärsmodeller (IEA)

Hur ska förebyggande hälsoarbete bli en ekonomiskt hållbar affär?

Kontakt: Maria Bjerstam
maria.bjerstam@innovationskane.com

Vill du följa projektet?

Anmäl dig här för att få nyheter från projektet.

Foto: Natasha Natasha Ivanchikhina/Unsplash

Om barnfetma

Andelen barn med övervikt och fetma har ökat drastiskt de senaste decennierna. Globalt har andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma ökat från 11 miljoner 1975 till 124 miljoner 2016. Om utvecklingen fortsätter att följa samma mönster kommer det att finnas fler barn och ungdomar med fetma än barn och ungdomar med undervikt år 2022. Övervikt och fetma som etableras i de yngre åldrarna tenderar att följa med in i vuxenlivet. Hela 60 procent av alla barn som lever med övervikt eller fetma före puberteten kommer fortsätta att leva med det i vuxen ålder.

Runt 11 procent av barn i 4-årsåldern i Sverige levde med övervikt eller fetma 2018. Av fyraåringarna levde cirka 9 procent med övervikt och 2 procent med fetma. Att leva med övervikt och fetma var vanligare bland flickorna (13 procent) än bland pojkarna (10 procent) och det fanns regionala skillnader.

Fetma är en sjukdom som orsakar såväl personligt lidande som samhällsekonomiska förluster. Nästan fyra procent av alla dödsfall som inträffade i Sverige 2016 kan härledas till fetmarelaterad sjuklighet. Fetma kostade det svenska samhället 25,2 miljarder kronor samma år (2016), och övervikt kostade 23,4 miljarder.

Mer att läsa

Dokument/redovisningar

Systemkartläggning december 2019.

Leveranskonferens december 2020 (film)

Projektfakta: Prevention barnfetma

Projektnummer

2020-02417

Stöd från Swelife

4,7 miljoner kronor det första året. Under samma tidsperiod tillkommer även medfinansiering från projektparterna.

Mål

Minskad övervikt och fetma för barn 0-6 års ålder år 2030 i Sverige. Det kommer att mätas övergripande regionvis och kommunvis.

Projektparter

Formella parter:

  • Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län
  • Generation Pep
  • HOBS
  • ICA
  • Innovation Skåne (1)
  • Innovation Skåne (2)
  • Livsmedelsföretagen
  • Livsmedelsverket
  • Lunds universitet – LU Innovation
  • Novo Nordisk
  • Region Skåne – Kunskapscentrum barnhälsovård
  • Region Skåne – Regional utveckling
  • Region Stockholm SLSO – Överviktscentrum
  • Region Västerbotten – Barnhälsovården
  • Region Östergötland – Folkhälso- och statistikenheten
  • RISE – Mobilitet och System
  • RISE – Mätteknik (1)
  • RISE – Mätteknik (2)
  • SAS Institute
  • Socialstyrelsen – Avdelningen för kunskapstyrning för hälso- och sjukvården
  • Socialstyrelsen – Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten
  • Stockholms universitet – Institutionen för data- och systemvetenskap
  • Uppsala universitet – Institutionen för medicinsk cellbiologi
  • Västra Götalandsregionen – Barnmedicin

Utöver de formella parterna deltar även ca 40 aktörer i projektet.

Tidsram

Åren 2020–2030.

Kontakt för projektet Prevention barnfetma

Huvudprojektledare

Ebba Carbonnier
+46 730 82 56 54
ebba.carbonnier@swelife.se

Biträdande huvudprojektledare

Avesta Starkholm
+46 70 272 13 56
avesta.starkholm@swelife.se

Fler berättelser
Lärorikt projekt om hälsoekonomi samlar ett brett nätverk