Instrument och metod för framtidens diagnostik inom patologi

Karta visar vägen till snabbare cancerdiagnos

Målet är en ”styvhetskarta” på cellnivå av ett vävnadsprov, där de olika komponenterna i vävnaden syns som områden med olika styvhet och där styva cancerceller tydligt skiljer sig från friska och mer elastiska celler. Det skulle göra det lättare och snabbare att skilja frisk vävnad från sjuk och diagnoserna skulle bli mer specifika.

– Vi har nu en prototyp på instrumentet som skapar den kartan, som kan liknas vid en topografisk bild där ”höjdskillnader” motsvarar styvhetsgraden i vävnadsprovet. Vi har även ett antal vetenskapliga artiklar där vi visar att vi kan skilja mellan frisk vävnad och cancerceller, säger Britt Andersson.

Hon är disputerad senior forskare med expertis inom materialfysik, elektronik och medicinsk teknik vid Umeå universitet.

Läge att skala upp tekniken

Dagens histopatologiska analyser av vävnadsprover, till exempel för att hitta prostatacancer, görs manuellt genom att studera mikroskopibilder. De tar lång tid och kräver också väldigt stor yrkeserfarenhet – samtidigt som bristen på patologer blir allt större. Bara i USA väntas det år 2025 saknas 6 000 patologer.

Det är hög tid för en större teknisk landvinning, som kan påskynda och förbättra analyserna.

Vibrationer skapar karta

– Vår unika produkt är ett instrument som skannar ytan på ett vävnadsprov. Själva instrumentet är en ytterst tunn stav som sätts i vibration. När staven förs över ytan på vävnadsprovet ändras vibrationerna beroende på cellernas mekaniska egenskaper, det vill säga utifrån graden av styvhet. Genom att mäta vibrationsskillnaderna kan vi generera en ”kartbild” som visar variationer på styvhet i ett tunt vävnadsprov, förklarar Britt Andersson.

Funktionen är bevisad

Den nya typen av bilder kan till att börja med skynda på dagens analyser och tillsammans med de traditionella mikroskopibilderna ge säkrare diagnoser. Metoden ger också möjlighet till hög grad av automatisering och kan kanske på sikt ersätta de manuella analyserna.

Britt Andersson och teamet har i studier visat att metoden verkligen kan skilja på frisk och sjuk vävnad i prostatan. Kollegor i Japan har använt metoden på kärlväggar och visat att man även i sådan vävnad kan särskilja cellers mekaniska egenskaper.

Femårsperspektiv

– Internationellt finns konkurrens i form av företag som arbetar med automatiserad bildanalys, men för att de ska bli slagkraftiga krävs bättre algoritmer. Man har hållit på i många år men ingen sådan metod används, vad vi vet, kommersiellt.

Stödet från Swelife har inneburit viktig hjälp med feedback och kontakter. Våren 2018 inleds en studie där metoden ska användas för att komplettera analysen av patienter med misstänkt prostatacancer.

– Inom fem år räknar jag med att vi har utvecklat produkten och kommit närmare en kommersiell lansering, säger Britt Andersson.

Varför investera i er?

– Vi har både instrument och metod för ett nytt, snabbare och säkrare sätt att göra histopatologiska analyser, framför allt vid misstänkt cancersjukdom, säger Britt Andersson

– Vi har visat att vår metod fungerar för att skilja mellan frisk och sjuk vävnad och vi är ensamma om vår lösning.

Text: Jörgen Olsson

Uppdaterad: 2017-12-11

Fakta: Projektet

  • Projektnamn: Instrument och metod för framtidens diagnostik inom patologi
  • Kategori: Diagnostik
  • Klinisk nytta: Snabbare och säkrare cancerdiagnoser
  • Diagnos: Misstänkt cancersjukdom
  • Projektets huvudsökande organisation: Umeå universitet
  • Belopp medel från Swelife och Medtech4Health: 900 000 kr

Fakta: teamet

PI är Britt Andersson, universitetslektor och forskare vid Umeå universitet.

Olof Lindahl, professor i medicinteknik och avdelningschef vid Västerbottens läns landsting.

Ville Jalkanen, doktor i medicinsk teknik, Umeå universitet.

Anders Berg, professor i patologi vid Västerbottens läns landsting.

Yoshinobu Murayama, forskare inom instrumentteknik och elektronik vid Nihons universitet i Japan.

Kontakt

britt.andersson@umu.se

Kontakt

Projektledare