barn som ritar Grand Challenge

Om Prevention barnfetma

Projektet är avslutat. De flesta projektsidor kommer dock ligga kvar under Swelifes programtid som referens. Kontakta Swelifes programkontor för eventuella frågor.


Prevention barnfetma (PBF) är ett nationellt initiativ som har som syfte att förebygga övervikt och fetma bland barn 0-6 år i Sverige och därmed bidra till att minska psykisk ohälsa, utveckling av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

Tillsammans med individen, hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet arbetar PBF för visionen noll barnfetma vid skolstart 2030. Det görs genom den breda förankringen som initativet har bestående av 24 formella parter och ett nätverk av aktörer. Alla fem arbetspaket drivs nationellt och lösningarna är nationellt skalbara.

Prevention barnfetma utgör ett första nationellt mission-orienterat case med fokus på förebyggande hälsoinsatser och systemtransformation ur ett Frisk-Risk-Sjuk-perspektiv.

Det nationella programområdet (NPO) Barn och ungdomars hälsa inom regionernas nationella kunskapsstyrning spelar en nyckelroll i implementeringen av den kunskap som genereras av initativet.

Läs mer om Frisk-Risk-Sjuk.

Dessa gynnas av PBF

  • Individerna, vi alla. Barn i åldrarna noll till sex år – och deras familjer – ska ges de bästa förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv och ha en hälsosam vikt för att förebygga framtida ohälsa.
  • Hälso- och sjukvården. Nationella riktlinjer, insatser och gemensamma mätetal för prevention av övervikt och fetma ger jämlikhet för alla barn oavsett var man bor. Detta frigör resurser för de sjukdomar som inte går att förebygga.
  • Akademi. Mer forskning inom området med fokus på bevarandet av hälsa utöver behandling av övervikt och fetma.
  • Näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor. Projektet arbetar för att utveckla nya typer av incitament, ersättningsmodeller och affärsmodeller som gör det fördelaktigt och lönsamt att ha verksamhet inom Frisk, ur ett Frisk-Risk-Sjuk-perspektiv. I dagens läge är merparten av incitament, ersättningsmodeller och affärsmodeller gjorda för Sjuk-delen.
Prevention barnfetma bild Emma W
Hur upplever vi det när vi besöker vården? Upplevelserna är olika, här är en. Illustration Emma Wärnström

Det mission-orienterade arbetssättet bidrar till ökad konkurrens- och attraktionskraft och hållbar tillväxt för svensk life science-industri. Det öppnar upp för fler aktörer utöver den offentligt finansierade hälso- och sjukvården att bidra med lösningar.

Satsningen på systemtransformationen skapar förutsättningar för ytterligare innovation.

Läs mer om mission-orienterat arbetssätt här.

Det här ska PBF uppnå

  • Åstadkomma en systemtransformation, ökad investering och ekonomisk verksamhet inom förebyggande insatser.
  • Kunna hantera data mellan Frisk-Risk-Sjuk mellan regioner och olika aktörer i Sverige.
  • Markant minska andelen 0–6 åringar i Sverige med övervikt och fetma.
  • Implementerade incitament, ersättnings- och affärsmodeller som främjar evidensbaserade, förebyggande insatser mot barnfetma.

Delprojekt

Nationell koordinering (NK)

Arbetspaketet arbetar med strategisk inriktning, koordinering och ledning av det nationella projektet för att säkerställa samverkan. Ansvara för kommunikation, ekonomi och internationalisering.

Kontakt: Peter Bergsten
peter.bergsten@mcb.uu.se

Implementering

Implementering har till syfte att bygga upp en relation med kommuner och regioner för att initiera en dialog om ett brett samhällsbaserat angreppsätt, göra medvetna om process för att komma igång med arbetet och ge stöd om så önskas.

Hälsoekonomer arbetar med modeller för multiinterventioner med ett gemensamt utfallsmått i form av ett livskvalitetsmått samt framtagande av en cost of illnesstudie för barnfetma.

I dialog med representanter från livsmedelsindustrin, detaljhandel och livsmedelsverket görs ett försök med att hitta ett nytt projekt för att utvärdera hållbara affärsmodeller för hälsosam mat.

En mindre gruppering ser över vilka former av föräldrastöd som kan användas för att stötta familjer till goda levnadsvanor i linje med socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.  

Datahantering

Datahantering har som syfte att förflytta samhället mot förebyggande åtgärder på ett datadrivet sätt. En första prototyp av en databasinfrastruktur byggs för öppna jämförelser där hela systemet går samman och hälsodata länkar samman aktörer för att därigenom lagra, analysera och visualisera data utifrån datasäkerhet, legala och juridiska parametrar till involverade kommuner och regioner.

Tidigare delprojekt

Best Practice (BP)

Arbetspaketet kartlägger och utvecklar de framgångsrika, evidensbaserade insatser som finns för att arbeta med barn som lever med fetma och övervikt. Detta för att nå en gemensam syn på vad som borde genomföras för att förebygga barnfetma i Sverige.

Mer om Best Practice

Grand Challenge (GC)

I början av 2021 genomfördes en nationell idétävling, en Grand Challenge, med målsättningen att generera systemförändrande lösningar som förflyttar oss mot visionen om Noll Barnfetma vid skolstart 2030. Fram till december 2021 utvecklas de vinnande idéerna i labb och testmiljö och under 2022 sker en uppskalning och marknadsintroduktion.

Mer om Grand Challenge.

Mätning, Uppföljning och Datahantering (MUD)

Arbetspaketet tar fram termer och dataanalys för arbetet med att förebygga av barnfetma. På så sätt underlättas digitala arbetssätt.

Mer om Mätning, Uppföljning och Datahantering

Incitament, Ersättningsmodeller och Affärsmodeller (IEA)

Hur ska förebyggande hälsoarbete bli en ekonomiskt hållbar affär?

Mer om Incitament, Ersättningsmodeller och Affärsmodeller

Följ projektet

Kontakta Prevention barnfetma Prenumerera på nyhetsbrevet

Foto: Natasha Natasha Ivanchikhina/Unsplash

Om barnfetma

Andelen barn med övervikt och fetma har ökat drastiskt de senaste decennierna. Globalt har andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma ökat från 11 miljoner 1975 till 124 miljoner 2016. Om utvecklingen fortsätter att följa samma mönster kommer det att finnas fler barn och ungdomar med fetma än barn och ungdomar med undervikt år 2022. Övervikt och fetma som etableras i de yngre åldrarna tenderar att följa med in i vuxenlivet. Hela 60 procent av alla barn som lever med övervikt eller fetma före puberteten kommer fortsätta att leva med det i vuxen ålder.

Runt 11 procent av barn i 4-årsåldern i Sverige levde med övervikt eller fetma 2018. Av fyraåringarna levde cirka 9 procent med övervikt och 2 procent med fetma. Att leva med övervikt och fetma var vanligare bland flickorna (13 procent) än bland pojkarna (10 procent) och det fanns regionala skillnader.

Fetma är en sjukdom som orsakar såväl personligt lidande som samhällsekonomiska förluster. Nästan fyra procent av alla dödsfall som inträffade i Sverige 2016 kan härledas till fetmarelaterad sjuklighet. Fetma kostade det svenska samhället 25,2 miljarder kronor samma år (2016), och övervikt kostade 23,4 miljarder.

Mer att läsa

Dokument/redovisningar

Systemkartläggning december 2019.

Leveranskonferens december 2020 (film)

Årsrapport 2020 (pdf)

Projektfakta

Klicka här för projektfakta.

Kontakt för projektet Prevention barnfetma

Nationell koordinator

Peter Bergsten
+46 70 870 22 10
peter.bergsten@mcb.uu.se

Biträdande nationell koordinator

Avesta Starkholm
+46 72 444 52 44
avesta.starkholm@swelife.se

Projektledare

Nils-Olof Jönsson
+46 72 579 87 00
nils-olof.jonsson@fsi.lu.se