En sjuksköterska håller en patients hand. Implementering av digitalisering i vården kan ta tid

Rapport: Vad vi kan lära oss av införandet av nya terapier för Skelleftesjukan 

Den snabba utvecklingen av cell- och genterapier (ATMP) och andra nya innovativa läkemedelsbehandlingar gör att fler patientgrupper än tidigare kan behandlas. Men implementeringen har sina utmaningar, inte minst ekonomiskt. För att utforska möjligheter och utmaningar med nya betalningsmodeller har en djupdykning skett i ett verkligt fall: de nya terapierna mot Skelleftesjukan. Nu publiceras en rapport om detta.

Det nu avslutade projektet Swelife-ATMP har bland annat haft ett delprojekt som arbetat med affärsmodeller och hälsoekonomi. Förra året presenterades delprojektets slutrapport som innehöll många lärdomar.

Delprojektet behövde dock ett konkret användarfall för en mer praktisk tillämpning inom området och fann det i Västerbotten.

– I Västerbotten har vi arbetat fokuserat med frågan sedan 2019 utifrån de nya terapierna mot Skelleftesjukan, säger Elham Pourazar, strateg på Region Västerbotten. De nya innovativa särläkemedlen för sällsynta sjukdomar kommer med samma typer av utmaningar som ofta diskuteras för ATMP. Därför var Skelleftesjukan ett bra case i sammanhanget.

Det blev starten för Swelife-ATMP:s tillämpningsprojekt. Ett stort fokus har legat på de ekonomiska perspektiven på implementering och hur de nya terapierna ska kunna göras tillgängliga. I arbetsgruppen fanns representanter för regionerna (Västerbotten, Stockholm, Skåne), SME-företagen (Idogen) och industrin (Lif, Pfizer och från början även Novartis).

Utfallsbaserade betalningsmodeller

Rapporten beskriver bland annat utfallsbaserade betalningsmodeller – något som många ser som en nyckel. För att det ska fungera är det många pusselbitar som behöver falla på plats, inte minst behöver man ha tillgång till relevanta och tillförlitliga data för uppföljning, något man också undersökt i projektet.

Projektet har inte bara tittat på hälsodata, utan även på tillgängliga vård- och kostnadsdata. De är en förutsättning för att kunna göra en bredare typ av uppföljning av de nya terapiernas effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet. Juridiska och praktiska förutsättningar för dataanvändning lyfts också fram som viktiga.

– Vi har försökt väga in olika perspektiv – framför allt regionerna och företagens – kring utformningen av betalningsmodeller, avtal och uppföljning för att se vad som är möjligt och inte och när det eventuellt behövs kompromisser, säger Elham Pourazar.

Hon fortsätter:

– Det är inte helt skrivet i sten vad som är juridiskt och praktiskt genomförbart i den svenska kontexten så ett gediget utvecklingsarbete ligger framför oss. Här har även statliga myndigheter en viktig roll som möjliggörare.

”Intressant lösning”

– Samskapandet i det här projektet pekar på en möjlighet som svensk sjukvård skulle kunna ta tillvara på, säger Dag Larsson, sakkunnig på Lif, branschföreningen för de forskande läkemedelsföretagen. Det skulle vara fantastiskt om hälso- och sjukvården tillsammans med företagen kan etablera en högkvalitativ uppföljning av nya behandlingsmetoder. Det skulle möjliggöra riskdelning som en väg till fortsatt evidensgenerering på samma gång som patienter ges tillgång till behandling. Det kan vara en intressant lösning på dilemmat att det regulatoriska premierar medicinska behov samtidigt som underlaget uppfattas som otillräckligt i den hälsoekonomiska utvärderingen.

Det här är frågor som är viktiga för alla invånare, inte bara de särskilt drabbade individer och anhöriga som lever med en sällsynt eller svår sjukdom.

Elham Pourazar, Region Västerbotten

– Det pågår en flera bra initiativ och det har vi velat lyfta fram i vår slutrapport, men nu skulle vi behöva kraftsamla, säger Elham Pourazar. Det här är frågor som är viktiga för alla invånare, inte bara de särskilt drabbade individer och anhöriga som lever med en sällsynt eller svår sjukdom. Zoomar man ut så handlar det om vilken hälso- och sjukvård vi vill ha i Sverige. Då måste vi hitta modeller som hjälper oss att prioritera de offentliga resurserna på ett sätt som tillgodoser individers behov och på sådant som ger verklig effekt, samtidigt som vi minimerar riskerna för undanträngning av annan vård och hälsa. Inte helt lätt kanske, men definitivt inte omöjligt.

Viktiga begrepp

  • Utfallsbaserade betalningsmodeller innebär att ersättningen för en viss produkt styrs av om det överenskomna utfallet förverkligas eller inte.
  • Utfall från behandling kan till exempel vara att patienten verkligen blir friskare, undkommer allvarliga biverkningar och slipper efterföljande vård.
  • Utfallsbaserad betalning innebär att köparen betalar hela eller delar av det överenskomna priset utifrån det faktiska utfallet. Utbetalning kan ske i förväg med eventuell framtida återbetalning av företaget, eller längre fram, vid en eller flera givna tidpunkter där utvärdering av det faktiska utfallet sker.

Rapporten

Implementering av avancerade terapier och innovativa läkemedel i svensk hälso- och sjukvård. Vad vi kan lära oss av införandet av nya terapier för Skelleftesjukan (pdf)

Mer läsning

Slutrapporten för hela delprojektet om hälsoekonomi och ATMP

Projekt om hälsoekonomi och ATMP ger stora lärdomar

Lärorikt projekt om hälsoekonomi samlar ett brett nätverk