biomarkörer skapar nytta . På bilden provrör med blod.
Foto National cancer institute

Robusta biomarkörer skapar nytta

Biomarkörer blir allt viktigare eftersom de bidrar till att det ska gå att använda modern precisionsmedicin på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Därför är det centralt att biomarkörerna blir jämförbara och robusta ända in på kliniken. Det tittar ett Swelife-projekt på.

Biomarkörer kan mätas i blod eller vävnad och de ger information om tillståndet i kroppen. Det kan exempelvis vara ett blodprov eller en temperaturmätning. I det projekt som Swelife finansierar, Robusta biomarkörer, är det proteiner och metaboliter (restprodukter från ämnesomsättningen) i blodet som är i fokus. En robust biomarkör har förutsättningar att replikeras i flera studier och därför nå ända till klinik.

Möjliggör upptäckt av robusta biomarkörer

Projektets syfte är att undersöka hur man på ett hållbart sätt genomför studier på biobanksprover för att hitta robusta biomarkörer för sjukdom och sjukdomsutveckling.

– Vi gör en förstudie för att möjliggöra upptäckter av robusta biomarkörer. Tanken är att rapporten ska bli ett verktyg som andra kan använda, säger Matilda Rentoft.

Matilda Rentoft är första forskningsingenjör vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, och den som driver projektarbetet.

Analysmetoderna för proteiner och metaboliter har genomgått ett generationsskifte. När vi tidigare kunde analysera ett fåtal molekyler på ett fåtal prover, kan vi i dag analysera tusentals molekyler på många prover. Det skapar förutsättningar för storskaliga studier. 

Stor potential

– Biomarkörsforskningen är fortfarande i sin ungdom, berättar Matilda. Det finns stor potential men i dag är det inte så många biomarkörer som når klinikerna. Det finns många orsaker till det, men en kan vara att vi behöver ha större studier med fler individer, som ger mer generaliserbara svar. Vi behöver även analysera fler molekyler.

Ett annat problem är variabilitet.

– Med stor variabilitet mellan och inom individerna blir är det svårt att hitta biomarkörer som robust indikerar ett tillstånd. Dessutom är proteiner och metaboliter olika känsliga för hantering, till exempel klarar en del inte att frysas medan andra kan vara svåra att mäta på ett jämförbart sätt över tid.

Sparad data skapar värde för fler

Men vilka molekyler är lämpliga biomarkörer?

–  Vad gäller metaboliter och proteiners stabilitet finns det en hel del forskning idag. En stor del av arbetet kommer att vara litteraturstudier och att sammanställa litteraturen, men också att göra en egen analys på nyare och bredare analysplattformar. Syftet är att undersöka proteiner och metaboliters stabilitet. Det kan översättas med deras lämplighet som möjlig biomarkör.

Förutom att öka kunskapen om vilka molekyler som lämpar sig som biomarkörer, ska även rapporten bidra till att skapa förutsättningar för att skapa större dataset. Hur kan vi slå samman data från olika studier? Hur ser jämförbarheten för de olika analysplattformarna ut över tid? För blodprover i en biobank har i sig inget forskningsvärde, utan det är först när det begärts ut, genomgått etisk prövning och man gjort analys på dem som de kan ge insikter. Om man istället sparar den data man får ut och delar med sig av den, skapas ett större värde för fler.

Läs mer om projektet Robusta biomarkörer här.

Institutionen för medicinsk kemi och biofysik