Swelife har skickat in ett inspel till den forsknings- och innovationsproposition som ska presenteras av regeringen nästa år. Här kan du läsa det.
Sammanfattning
Sverige är ett starkt life science-land, med en stark industri, världsledande forskning, sjukhus i toppklass och en relativt frisk befolkning. Men utvecklingen går snabbt, och Sverige måste göra långsiktiga och kraftfulla investeringar för att hantera nuvarande utmaningar och vara internationellt attraktivt och konkurrenskraftigt.
Swelife vill lyfta fram tre punkter i inspelet till forsknings- och innovationsproposition 2024:
- En uppdaterad life science-strategi ska innehålla en tydlig, nationell vision för hälsa och life science. Den ska användas vid prioriteringar och beslut på nationell, regional och lokal nivå. Strategin ska vara framåtsyftande med ett fokus både på prevention av ohälsa och på utveckling av precisionsmedicin. Den ska ha tydliga och mätbara mål som används för planering, framdrift och utvärdering.
- Life science-kontoret ges ett tydligt mandat och förstärks med adekvata resurser: ett tiotal medarbetare som samordnar och styr uppdatering, genomförande och uppföljning av den nationella life science-strategin samt utvecklar en systematisk, internationell benchmark. Det ska finnas en struktur för ett kollektivt lärande av insatserna. Kontoret ska bestå både av personer med djup förståelse av politik och offentlig förvaltning och av personer med djup förståelse av hälsa och life science.
- Infrastrukturer som utgör en förutsättning för genomförande av den nationella life science-strategin ska samordnas och finansieras långsiktigt för drift, förvaltning och vidareutveckling.
Nationell samordning på en internationell arena
Med en lång rad vetenskapliga upptäckter och innovationer inom hälsa och life science har Sverige historiskt skapat välstånd genom starka företag och en god hälso- och sjukvård för alla. Vi har, med rätta, kunnat marknadsföra landet som en toppnation inom hälsa och life science – läkemedelsbranschen är fortfarande en svensk basnäring och även den medicinsktekniska branschen står stark. Dessutom har den svenska folkhälsan förbättrats.
Vi ser dock starka indikationer på att den positiva utvecklingen i Sverige stannar av. Satsningar på forskning och utveckling inom medicin och hälsovetenskap i relation till såväl vårdkostnader som BNP minskar. Investeringar inom forskning och utveckling, oavsett disciplin, minskar medan de i andra länder ökar. Antalet kliniska prövningar minskar.
Det som ännu visar en uppåtgående trend är vår export av läkemedel, men hur länge kommer detta att fortsätta? Här måste vi återigen mobilisera vår vetenskapliga och innovativa kraft för att säkerställa att Sverige fortsätter att vara en global ledare inom hälsa och life science. Vi måste investera i forskning och utveckling för bättre hälsa, främja vetenskaplig excellens och stödja kliniska prövningar. Sverige har en rik historia av att forma framtiden inom detta område, och det är dags att regeringen tar ansvar för att säkerställa Sveriges framtida position inom hälsa och life science.
En uppdaterad life science-strategi
I december 2019 lanserades en life science-strategi för Sverige. Det var ett första steg, men den behöver uppdateras och skärpas till. Strategin ska utgöra ett konkret arbetsverktyg och visa vägen för alla som kan bidra till dess förverkligande. Den ska tydligt ta ställning för vilka områden Sverige ämnar prioritera och ska därmed styra framtida investeringar och insatser.
Ett större fokus bör läggas på insatser som förebygger att människor över huvud taget blir sjuka. Prevention är samhällsekonomiskt sunt samtidigt som det minskar det mänskliga lidandet.
Den uppdaterade strategin för hälsa och life science behöver även ta hänsyn till den internationella utvecklingen, inte minst inom EU. Hälsa och life science är ett område där omvärlden rör sig snabbt, och där andra länder satsar för att bli ledande life science-nationer.
Ett exempel är den life science-enhet som finns på det danska Ehrvervsministeriet, där Strategi for life science och Aftale om strategi for life science förstärktes med finansiering på 400 miljoner danska kronor. I Storbritannien lanserades i våras Life Science For Growth-paketet där 650 miljoner brittiska pund avsattes för att stärka tillväxt och innovation inom brittisk life science.
I exempelvis Nederländerna har man ett tydligt mission-baserat angreppssätt genom sin storsatsning Health Holland. Även Frankrike, Kanada och Sydkorea är exempel på länder som gör betydande investeringar inom life science. Med bakgrund av detta är det viktigt att den statistik över svenska life science-företag, som Vinnova gör på uppdrag av regeringen, fortsättningsvis innehåller internationella jämförelser.
Swelife anser att följande behöver prioriteras:
- En uppdaterad life science-strategi ska innehålla en tydlig, nationell vision för hälsa och life science som ska användas vid prioriteringar och beslut på nationell, regional och lokal nivå. Strategin ska vara framåtsyftande med ett fokus både på prevention av ohälsa och på utveckling av precisionsmedicin. Den ska ha tydliga och mätbara mål som används för planering, framdrift och utvärdering.
- De nationella satsningarna på life science ska ligga i paritet med jämförbara länder, som Danmark och Storbritannien.
- Den uppföljning och statistik som görs av life science i Sverige ska ha en internationell benchmark.
Ett förankrat, nationellt life science-kontor för ökad samverkan och konkurrenskraft
Sverige är ett litet land, och vi måste samarbeta och samverka för att vara framgångsrika och konkurrenskraftiga. Samverkan sker inte av sig själv och det behövs resurser för att kunna stimulera samverkan mellan olika aktörer – i hela Sverige.
Projekt och andra insatser inom hälsa och life science genomförs ofta utan nationell koordinering, vilket medför kostsamt dubbelarbete och fragmentering. Uppföljning och lärande av pågående och avslutade projekt bör därför genomföras mer systematiskt och strukturerat innan nya projekt startar. Här skulle man kunna använda sig av såväl artificiell intelligens som en strukturerad lärandeprocess hos finansierande myndigheter.
Det nationella life science-kontoret, som är en del av Regeringskansliet, har under sina första verksamhetsår avsevärt ökat samverkan inom sektorn, inte minst genom en första life science-strategi och arbetet med samverkansgrupperna. Emellertid har det varit uppenbart att kontorets resurser varit för små för att kunna bidra till utvecklingen fullt ut.
För att möta de pågående och framtida utmaningarna krävs ett life science-kontor som är beslutsamt och handlingskraftigt, men också inkluderande och kommunikativt. Det är ett nödvändigt nästa steg för att säkerställa att Sverige fortsätter att vara en ledande aktör inom life science i en allt ökande global konkurrens och att vi fortsätter att utveckla och införa banbrytande innovationer.
Swelife anser att följande behöver prioriteras:
- Life science-kontoret ges ett tydligt mandat och förstärks med adekvata resurser: ett tiotal medarbetare som samordnar och styr uppdatering, genomförande och uppföljning av den nationella life science-strategin samt utvecklar en systematisk, internationell benchmark. Det ska finnas en struktur för ett kollektivt lärande av insatserna. Kontoret ska bestå både av personer med djup förståelse av politik och offentlig förvaltning och av personer med djup förståelse av hälsa och life science.
- Ett life science-råd tillsätts enligt liknande modell som Nationella vårdkompetensrådet.
Förutsättningar för excellens inom life science
Ett hållbart och sammanhållet system av infrastrukturer
En förutsättning för effektiv forskning, utveckling, testning och uppföljning av innovation – som i sin tur är förutsättningar för excellens inom hälsa och life science – är tillgång till forskningsinfrastruktur av hög kvalitet. Det kan vara infrastruktur som databaser, biobanker och annan avancerad teknisk utrustning, men även regelverk, finansiering, stödfunktioner etc.
Nationella forskningsinfrastruktursatsningar som Genomic Medicine Sweden, Biobank Sverige, ATMP Sweden, Testa center, CCRM Nordic, OligoNova, Scilifelab, MAX IV och ESS är alla viktiga för att Sverige ska ligga i täten inom forskning och innovation för bättre hälsa. Flertalet av dessa satsningar bedrivs i dag som projekt, när de istället behöver en långsiktigt hållbar finansiering. Kan vi fortfarande påstå att vi är ”världsledande” och ”i framkant” om vi inte säkerställer att våra främsta forskningsinfrastrukturer har de resurser de behöver?
Swelife anser att följande behöver prioriteras:
- Infrastrukturer som utgör en förutsättning för genomförande av den nationella life science-strategin ska samordnas och finansieras långsiktigt för drift, förvaltning och vidareutveckling.
- Kliniska prövningar ska ingå som en del av hälso- och sjukvårdens infrastruktur och innovationsledning, och verksamheterna ska få öronmärkta medel till detta ändamål.
Hälsodata
Ehälsomyndighetens uppdrag för den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården är ett steg i rätt riktning, men dess fokus är på effektiv sjukvårdsproduktion, inte forskning och utveckling. Tillgång till strukturerade hälsodata är av stor betydelse för forskning, utveckling och innovation. Det handlar om allt från att utveckla nya behandlingar, utvärdera nya läkemedel till att arbeta förebyggande och uppföljande, exempelvis vid en pandemi.
Swelife anser att följande behöver prioriteras:
- För att hälsodata ska kunna användas effektivt och även främja förebyggande hälsoarbete – vilket sparar resurser och minskar mänskligt lidande – uppmanas regeringen att uppdra åt myndigheterna och forskningsinfrastrukturer att utarbeta och implementera en nationell hälsodatastrategi som samordnar och harmoniserar informatik och datainfrastrukturer i enlighet med FAIR-principerna.
- Arbetet kring ett individuellt hälsokonto anpassas och utvecklas så att det främjar även forskning och innovation. I kontot ska individer ges rätt att enkelt komma åt och använda sin egenrapporterade hälsodata när de samverkar med hälso- och sjukvårdssystemet samt kunna ge samtycke till forskning.
Avancerade terapier och precisionsmedicin
Precisionsmedicin – där såväl molekylär precisionsdiagnostisk som avancerade cell- och genterapier ingår – bidrar redan till att rädda liv. Fler människor kan bli friska från sjukdomar som tidigare var kroniska och i värsta fall dödliga. Under de senaste åren har det gjorts stora investeringar inom området, exempelvis genom Genomic Medicine Sweden och CCRM Nordic. Detta är satsningar som bör fortsätta och stärkas, inte minst för folkhälsans skull. Med en stark svensk forskning och innovationsverksamhet inom precisionsmedicin säkerställer vi att de svenska vårdtagarna får bästa möjliga diagnos och behandling.
Det saknas dock nationell samordning och gemensam strategi inom området, vilket resulterar i okoordinerade insatser och en suboptimering av utvecklingen i Sverige. Detta innebär otydliga prioriteringar för både forskning och utveckling och onödig osäkerhet för investerare i sektorn. I slutändan drabbar detta patienterna som får vänta länge på tillgång till nya terapier.
Swelife anser att följande behöver prioriteras:
- För att bättre samordna insatser inom området precisionsmedicin – där såväl molekylär precisionsdiagnostisk som avancerade cell- och genterapier ingår – ska området samordnas och en nationell målbild och strategi utarbetas och resurssättas. Detta bör utgöra en delmängd av den nationella life science-strategin.
Ett tydligt innovationsledarskap
Värdeskapande innovationer löser verkliga behov och problem. Ska något bli en värdeskapande innovation, krävs en nära samverkan mellan många parter som bidrar med olika perspektiv. För innovationer inom hälsa och life science måste ”slutkund” – individer, patienter, forskare, företag och vårdpersonal – vara en del i hela utvecklingsprocessen för att skapa mesta möjliga nytta. Lösningarna ska införas och användas – i hela landet. Så är det inte i dag.
Swelife har, genom ett nationellt projekt (Siish – snabbare implementering av innovation i svensk hälso- och sjukvård), identifierat hinder som ligger i vägen för framgångsrik implementering av innovationer i hälso- och sjukvården. Det handlar om ledarskap, arbetssätt, kulturförändring och brist på strategier. I dag finns det mycket litet utrymme i den pressade vården att forska och implementera nya produkter, tjänster eller metoder. Om detta inte åtgärdas riskerar Sverige att halka efter i utvecklingen.
Swelife anser att följande behöver prioriteras:
- Det ska vara attraktivt och meriterande att forska inom offentlig verksamhet. För detta behövs öronmärkta resurser. Det ska exempelvis finnas resurser för att uppmuntra samarbete mellan universitet och universitetssjukhus för att stärka universitetssjukhusens roll.
- För att kunna implementera detta behöver verksamhetschefer på universitetssjukhusen ha ett intresse för frågor som rör forskning, utveckling och innovation (FoUI) samt ha egen erfarenhet av forskning.
Eva Sjökvist Saers Peter Nordström
Ordförande Swelife Programchef Swelife
Foto Beth Macdonald on Unsplash