sweper

Sweper avslutas: “Vi söker nytta utifrån datapunkterna”

Swelifes projekt för systematiska hälsodata, Sweper, avslutas vid halvårsskiftet. Sweper har varit ett nationellt initiativ som förbättrat möjligheterna för life science-sektorn i Sverige att få tag i och använda data. Data som kan bidra till precisionshälsa.

Sweper startades under 2017 och avslutas nu fyra år senare. Det bestod av fem arbetspaket och sex case. Projektet har sammanställt en antologi med rapporter från alla delprojekt.

Sweper – en antologi (pdf)

Lars Lindsköld: Sweper avslutas
Lars Lindsköld

Huvudprojektledare Lars Lindsköld, som även är portföljansvarig inom Swelife, ser att Sweper-projektet gjort stor nytta:

– Jag har sett Sweper som ett nyttoskapande projekt ur många avseenden. Jag upplever att hela världen söker nyttan i vad vi redan vet, och det har vi alltid gjort. Nu söker vi också nyttan utifrån datapunkterna. Där har Sweper bidragit och satt data i en kontext.

Fokus på realtidsdata

Redan från start var styrgruppen för projektet fokuserad på realtidsdata, berättar Lars Lindsköld. Istället för att använda data till att i efterhand konstatera faktum i exempelvis ett sjukdomsförlopp – ”patienten avled på grund av …” – så kan man med realtidsdata göra insatser här och nu – ”patienten har högt blodtryck och vi kan därför sätta in en behandling”. Artificiell intelligens, patientfokus och precisionsmedicin är trender som stärkt den här utvecklingen.

Insatsen Sweper gjort för att utreda juridiken kring hälsodata har skapat nytta.

– Vi lyfte upp tankesättet att digitalisera juridiken. Att ett beslut på en nivå skulle kunna gå till nästa utan omprövning. Vi måste våga lita på juridiken på ett hela annat sätt i dag än tidigare, och göra den enklare för gemene man att förstå vad man ger tillåtelse till. Dataskyddsförordningen GDPR är ett utmärkt ”förslag” för att öka individens kontroll av sina egna data, men det kräver också att vi tydliggör för den enskilde hur hens data kan bidra till nytta även för andra.

Upphandling av innovation

Genom ett av arbetspaketen som arbetade med att ta fram en process för upphandling av innovation i offentlig sektor, och som resulterade i Spelplanen, bidrog Sweper till att stärka småföretags möjligheter att göra affärer med offentliga organisationer på ett korrekt och effektivt sätt.

Ett annat område som flera arbetspaket och case arbetat med, är att vidareutveckla det digitala språk som behövs användas för att ”översätta” information från vårdvardagen till datasystemen: semantisk interoperabilitet.

–  Bidraget vi gjort är att vi sagt: Låt professionen använda det språkbruk det är vant vid och använd tekniken för att göra det transparent för andra. För att alla ska kunna förstå varandra kan det vara bra att använda en gemensam ordbok, ett semantiskt maskinläsbart lexikon.

Alla behöver inte arbeta på samma sätt

Lars Lindsköld lyfter också tanken att det är viktigt att man i sin digitaliseringsiver inte tvingar alla att arbeta på exakt samma sätt. Använd data som en möjlighet att inte behöva detaljstyra processen. Fokusera istället på ett gemensamt resultat som enkelt kan jämföras med andras!

– Saker sker på olika nivåer – nationellt, regionalt, lokalt. Man kan inte bestämma i förväg att alla som har just denna diagnosen ska göra likadant. Här finns risk att vi hamnar på efterkälken om vi blir alltför processorienterade och tänker att allt kan ske på samma sätt överallt.

Återuppfinn inte hjulet!

Ett av Lars Lindskölds återkommande begrepp är att ”använda det som är gjort till det som är ogjort”. Att inte uppfinna hjulet igen och igen.

– Som jag ser svensk life science har vi har en otrolig förmåga att tänka kreativt, men vi fastnar ofta i att vi gör det som projekt. Projekten får ofta starta från noll i stället för att bygga på saker som redan blivit gjorda. Där har vi ett bra exempel i IPÖ som byggde vidare på redan gjort arbete. Gör vi det tillsammans med flera finns det risk (sic!) för att det går mycket fortare …

Sweper avslutas – många utmaningar kvar

Men är allt löst nu, när Sweper packar ihop? Nej, det återstår förstås många utmaningar för datadriven hälsa, tycker Lars Lindsköld.

– Den stora utmaningen för datadriven hälsa är vår förmåga att använda den i preventivt syfte. Vår förmåga att kommunicera med individerna i civilsamhället om hur de kan ta egna initiativ för att förbättra sin egen hälsa. Digital health literacy heter det på engelska.

Rapporten går att ladda ner här (pdf)

Mer om Sweper.

Fler berättelser
Mätning, uppföjning, datahantering. Foto av barn som jobbar med padda.
Arbetspaket 4 Mätning, Uppföljning och Datahantering – MUD, Prevention barnfetma