Sweper

Sweper

Sweper är ett nationellt initiativ som vill förbättra och stödja möjligheterna för life science-sektorn i Sverige att få tag i och använda data. Många av dessa lösningar kommer att kunna bidra till det vi kallar precisionsmedicin – men även kunna bidra till precisionshälsa. Projektet är avslutat.

Sweper betyder Swedish Personalized Medicine.

Antologi

När projektet avslutades sammanställdes en antologi. Den går att ladda ner här (pdf).

Läs intervju med projektledare Lars Lindsköld: “Vi söker nytta utifrån datapunkterna”

Om hälsodata

Mängden data om varje individ växer snabbt. Det kan vara den information som patienten ger vid besök inom vården – exempelvis all data som ett vanligt blodprov kan ge – men också data som individen själv producerar, exempelvis genom hälsoappar. All data om individen som har betydelse för välbefinnandet kan kallas för systematiska hälsodata.

Rätt använda skulle de systematiska hälsodata som finns kunna användas för att ge en hälso- och sjukvård specialanpassad för var och en av oss, så kallad precisionsmedicin. Individen skulle också kunna använda dessa data för precisionshälsa.

Men i dag ligger sjukvårdens och de regulatoriska myndigheternas arbete efter, vilket gör att vi inte kan använda våra systematiska hälsodata fullt ut. Det vill Sweper-projektet ändra på.

Så arbetar Sweper

Tillsammans med patientföreningar, näringslivet och akademin belyser Swelife-projektet vad som måste göras för att svenska hälsodata ska bli det stöd som krävs för att dra maximal nytta av potentialen inom precisionsmedicin. Utöver detta tar projektet fram vägledningar och genomför konkreta projekt för att visa på möjligheter. För att resultaten långsiktigt ska kunna genomföras, identifierar och förankrar projektet lämpliga mottagare av resultaten.

Målet med Sweper

Målet för hela projektet är att kunna använda systematiska hälsodata på ett effektivt och enhetligt sätt, för att skapa innovativa lösningar för bättre hälsa som är skalbara nationellt och internationellt. Med bibehållen integritet för patienten, ska hälso- och sjukvården tillsammans med näringsliv och akademi kunna dra nytta av hälsodata. Detta skulle kunna åter placera Sverige i tätpositionen för utvecklingen inom life science.

Projektnummer

2017-02451


Delprojekt

Arbetspaket 1: Projektledning

Arbetspaket 2: Juridik

Undersökte juridiska hinder inom hälsodataområdet.

Arbetspaket 3: Konkurrensneutralitet

Arbetspaketet skapar en vägledning för att förstå hur systematiska hälsodata kan hjälpa näringslivet och hälso- och sjukvården till nya och innovativa lösningar.

Arbetspaket 4: Semantik

Hur ska hälsodata vara beskrivna så att de blir användbara i digitalisering av processer? Det undersöker detta delprojekt.

Med gemensamma termer, begrepp och kodverk kan olika datasystem ”prata” med varandra över hela Sverige – och världen. Ett gemensamt dataspråk kan skapa effektivare processer och nya affärsmöjligheter.

Arbetet i projektet utgår från vårdprofessionens termer och drivs av kliniskt aktiva personer inom respektive område.

Om Snomed (Socialstyrelsen.se)

Arbetspaket 5: Kunskapsutveckling

Detta arbetspaket utgår från vad vi lärt oss från arbetspaket 2–4, och hur vi kan förvandla detta till kunskapsutvecklande projekt.

Patientöversikter inom cancervården

Synoptisk rapportering inom patologin

Projektet syftar till att främja utveckling och användning av standardiserade och strukturerade elektroniska svarsmallar inom cancerdiagnostiken.

Projektets mål är att skapa förutsättningar för bättre återanvändning av patientinformation genom att processer skapas för en långsiktigt hållbar utveckling och förvaltning av informationsstrukturen. Standardiseringen har stor potential att

  • minska dubbelarbete vid registrering av information för patientvården (dokumentation, remisser, osv.) och för uppföljning
  • öka användbarheten av informationen för kvalitetsregister, beslutsstöd och forskning.

Standardisering av strukturdefinitioner inom strålbehandling

Projektet genomförs av representanter från den nationella kvalitetsregistergruppen inom strålbehandling. Det bygger på tidigare framgångsrika standardiseringsinitiativ gällande nomenklatur och datahantering inom området – där Sverige blivit första och enda landet i världen som implementerat en nationell nomenklatur för strålbehandling.

För att harmonisera det underliggande dataformatet engageras nu landets samlade strålonkologiska expertis. Uppdraget är att nå konsensus kring hur riskorgan ska definieras anatomiskt i dosplaneringssystem som används för planering av behandlingen.

Inom ramen för detta projekt kommer sedan en mappning mot accepterade kodverk göras för att riktlinjerna på sikt ska kunna bli maskinläsbara och ytterligare förbättra förutsättningar för

  • kvalitetskontroll
  • verksamhetsutveckling
  • forskning inom strålbehandling.

En pilot för precisionsmedicin inom KOL-vården

Precisionsmedicin kräver att strukturerade data fångas upp under vårdprocessen, för att på så sätt fortlöpande kunna utvinna information. Informationen kan senare användas till kliniska beslut, kvalitetsarbete och forskning.

Standarder för terminologi och kliniska modeller (vårdplaner) existerar, men spelar ännu en marginell roll i vården. Det vill detta projekt ändra på.

Projektet kommer att rikta in sig på vårdprocessen för KOL-patienter. KOL betyder kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Målet är att förbättra vården av KOL-patienter genom att öka möjligheten för tvärprofessionell kommunikation och inkludera patienten. Projektet ska utvärdera och validera en generell skalbar modell för att möta behoven hos patienter med kroniska sjukdomar. Utvärderingen sker som en observationsstudie som genomförs med hjälp av det utvecklade kliniska informationsstödet.

Egeninsamlad data

Projektet undersöker individers användning av egeninsamlad hälsodata. Det identifierar vilken nytta individerna har av datan och vilka drivkrafter som ligger bakom att man samlar in data.


Relaterade projekt och rapporter

Kontakt

Lars Lindsköld
0705-40 65 20
lars.lindskold@swelife.se