effektivare utveckling av innovationer - en bild på start
Det ska vara smidigt att starta!

”Systemet ska vara som en barbapappa”

I och med att Swelife går in i sin Etapp 3, har programmet vässat sin strategi. Insatserna fokuseras nu på fyra områden. Vi har pratat med fyra personer i life science-ekosystemet som har gett sina tankar om de olika områdena. I den här artikeln ger Jennie Ekbeck, vd på Umeå Biotech Incubator, sina tankar kring insatsområdet Effektivare utveckling av innovationer.

Hur kan innovationer utvecklas mer effektivt?

Jennie Ekbeck ser två områden som det behövs skruvas på: dels att nationella satsningar ska finansieras av nationella medel och inte medfinansieras av lokala eller regionala medel, dels att innovationssystemet är för projektstyrt istället för att vara målstyrt.

Umeå Biotech Incubator, Jennie Ekbeck
Jennie Ekbeck. Foto: Malin Grönborg

Risken med att nationella satsningar i hög grad är regionalt och lokalt finansierade, är att det blir för spretigt och dåligt samordnat.

– Det lokala och det regionala är inte fel, säger Jennie Ekbeck, men till exempel när man byggde upp innovationskontor 2010 gav man universiteten i uppdrag att göra det. Det ledde till att vi fick olika verksamheter med olika fokus på alla lärosäten i hela Sverige. Sedan kom det en utredning som säger att det inte är samordnat, ingen samordning eller styrning. Nej, för man riggade det inte så.

Nationell samordning gör det lättare att samarbeta

Blir de nationella satsningarna mer tydligt nationella, även till finansieringen, kan det bli lättare att arbeta tillsammans för Sverige, menar Jennie Ekbeck. Det finns även styrkor i det lokala och regionala som kan tas bättre vara på om det får odla sin särart.

– De lokala och regionala satsningarna, som exempelvis innovationskontoren, behöver inte alltid ska vara så strömlinjeformade. Systemet ska vara som en barbapappa. Vi ska ta form efter den kontext vi befinner oss i. Beroende på hur den lokala eller regionala kontexten ser ut behöver kanske ett stödsystem se olika ut. De som agerar lokalt och regionalt måste vara anpassade för det, men de som agerar på en nationell nivå, en samordningsnivå, måste vara lite mer samma, lika. Det är olika nivåer.

Stöd till innovationer i projektform

Innovationsstöd ges oftast i form av pengar till definierade projekt, och det är praktiskt när det kommer till uppföljning av vad exempelvis statliga medel gått till. Men ger det mest innovation för pengarna? Jennie Ekbeck tror inte det.

– Det är för inrutat hur man ska använda medlen, vilket gör att det blir ineffektiv resursanvändning. Min pappa brukade säga: Vi tar det som finns och stoppar dit det behövs. Så skulle jag önska att vi tänkte. Vi är projektstyrda, inte målstyrda.  

Det är problematiskt att det är ett sådant fokus på detaljer kring hur exempelvis projekt genomförs, inte vad som görs, tycker Jennie. Fokus borde ligga på vad som ska uppnås.

Nationella satsningar är värdefulla även för lokala aktörer

Jennie Ekbeck är engagerad i satsningar som Ignite där startups träffar storbolag. Även om det inte alltid är bolag från Umeå eller Region Västerbotten som deltar i satsningen, är det ändå värdefullt att engagera sig.

– Jag bygger nätverk med de andra aktörerna nationellt. Det är ett värde för då vet jag vem jag kan ringa och prata med när jag behöver tips, råd och dåd om ett bolag. Jag bygger också en relation med storbolagen som kan vara värdefullt för andra bolag i ett senare skede. Det är ju indirekta effekter. De kontakterna kan vara ovärderliga i ett senare läge och de är extremt svåra att mäta.

Snuttifierad finansiering problem

Ett av det vanligaste problem nystartade företag har är ”skedmatning och bromsa i uppförsbacke”, alltså att man inte tar in tillräckligt med kapital i början för att sedan kunna få utväxling på insatsen. Det tar resurser att ta in nytt kapital, och tar man in för lite i taget blir det förhållandevis dyra pengar.

– Företagen backar inte men de kommer inte framåt heller. Det kostar pengar att resa pengar. Det kostar nästan lika mycket att resa två miljoner som tjugo miljoner – det vill säga nominellt är det inte så stor skillnad men procentuellt är det så. Det är kanske bättre att få in 20 miljoner på rater [stegvis] och fokusera på att leverera på milstolpar, än att få in två miljoner och sedan jaga ytterligare två miljoner – du kan inte göra verkstad av pengarna utan pengarna går till att jaga nya pengar, så du tar dig inte vidare. Det är investerarsystemet som har gjort att det blivit så här. 

Viktigt med breda nätverk

En annan utmaning för bolag är rekryteringen. Ofta letar man kompetenser i sina egna nätverk. Man har kvar samma styrelse trots att företaget utvecklas.

– Utvecklingsbolagen går genom olika faser och det borde synas i styrelsen. Styrelsen bör även besättas av personer som överlappar varandra till viss del, så att det aldrig blir någon som blir allvetande på ett ämne. Det måste finnas ett hälsosamt ifrågasättande i styrelsen för att spärra mot vd. Där tror jag att vi i life science-Sverige kunna bli bättre.

Öka förutsägbarheten!

Något Jennie Ekbeck efterlyser är större förutsägbarhet i de nationella stödsystemen. Det är för mycket kortsiktighet och korta projekt, vilket gör det svårt för dem som står närmast de nyfödda startupbolagen – innovationskontoren och inkubatorerna – att kunna ge det stöd de vill. Det skapar inte förutsättningar för ”AB Sverige” att lyckas. Ett exempel på något som skulle förenkla är att ha mer förutsägbara utlysningar, som återkommer i liknande form och vid samma tidpunkt, år efter år.

– Byter finansiärerna kriterier varje gång de gör utlysningar, hur ska företagen kunna anpassa sig utifrån det? Är de inte konsekventa i tid när utlysningarna går, hur ska företagen kunna planera när de ska ta in ägarkapital för att motfinansiera?  Man måste ha respekt för att det är så många grejer som ska lira samtidigt för att lyckas med att utveckla life science-idéer.  Detta är inte en idé som en ensam innovatör kan sitta på sin kammare och snickra ihop och sedan gå internationellt med. Det kräver enorma nätverk av kompetens och enormt kapital. Det kräver tid och mod att vilja göra det.


En effektiv utveckling av innovationer gynnar såväl individerna och hälso- och sjukvården som företag och innovatörer. På sikt stärks även Sveriges tillväxt. Därför har Swelife ett insatsområde som heter Effektivare utveckling av innovationer. Swelifes insatser består av kravställningar i utlysningar, rådgivning, vägledning och policyarbete för att snabba upp innovationsprocessen och på så sätt effektivisera utvecklingen.

Att lära och lyssna är en viktig del i Swelifes arbete, och efter intervjun med Jennie Ekbeck har vi bland annat sett över kommunikationen kring vår öppna utlysning. (Den öppnar i september. Som vanligt.)

Läs mer