Vad är life science? Vi reder ut begreppen

Vad är life science? Så här definierar vi:

Life science, livsvetenskaperna, är ett brett begrepp som kan beskrivas som det fält inom vetenskapen som i någon form studerar levande organismer. Kunskapen utvecklas vanligen ur forskning inom naturvetenskap, medicin och hälsovetenskap, men kan också vara tvärvetenskaplig och inkludera områden som teknik, etik, samhällsvetenskap och humaniora. (Källa: Vetenskapsrådet)
Life science-sektorn omfattar de företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer på kommunal, regional och statlig nivå, som genom sin verksamhet bidrar till att främja människors hälsa. Sektorn omfattar forskning, högre utbildning och innovation, utveckling av läkemedel, medicintekniska produkter och behandlingar, samt prevention, implementering och uppföljning. (Källa: Nationella life science-strategin)
Till den kommersiella life science-branschen räknas företag som har aktiviteter inom forskning, utveckling, tillverkning samt återförsäljning av produkter eller tjänster som bidrar till människors hälsa. (Källa: Vinnova)

Vad är precisionsmedicin?

Precisionsmedicin är karakterisering av individers fenotyper och genotyper – exempelvis molekylär profilering, medicinsk avbildning, livsstilsdata – för att (antingen eller, eller både och)

skräddarsy diagnostik och rätt terapeutisk strategi för rätt person, vid rätt tidpunkt,
fastställa predisposition för sjukdom
leverera snabba och riktade förebyggande åtgärder.

Källa: Europeiska unionen

Life science i Sverige

Sverige är ett starkt life science-land, med en stark industri, världsledande forskning, sjukhus i toppklass och en relativt frisk befolkning. Men utvecklingen går snabbt, och Sverige måste göra långsiktiga och kraftfulla investeringar för att hantera nuvarande utmaningar och vara internationellt attraktivt och konkurrenskraftigt.

Läs gärna Swelifes inspel till forsknings- och innovationspropostionen 2024.

Life science-Sveriges styrkor

Sverige har en stark ställning internationellt med en historik av forskning och utveckling i världsklass inom både läkemedel och medicinsk teknik, där flera helt livsavgörande innovationer har sitt ursprung i Sverige, exempelvis Losec, pacemakern och dialysmaskinen.

Den privata sektorn omfattar cirka 51 000 arbetstillfällen, och står i dag för en betydande del av exportintäkterna och uppvisar ett ökande antal små forskningsbolag.

Statistik över svenska life science-företag (Vinnova)

Sveriges styrkor beror bland annat på en

hög utbildningsnivå
stark forskningstradition
högkvalitativa kliniska prövningar
välutvecklade kvalitetsregister och biobanker
en tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård.

Utmaningar för hela life science-systemet

Bristande tradition av samarbete och samhandling inom hela life science-ekosystemet.
Eftersom life science-produkter i hög grad utvecklas genom prövning på patienter och i klinisk verksamhet (alltså inom hälso- och sjukvården), är samarbete mellan näringsliv och hälso- och sjukvård ofta en förutsättning för nya läkemedel, medicinsk teknik och diagnostik.
Svensk hälso- och sjukvård är satt under mycket stark press (ekonomiskt och personellt).
Det kommunala självstyret i de 21 svenska regionerna har gjort att exempelvis datasystem inte integrerats över regiongränserna. Många lösningar (t ex datasystem, men också ”mjukare processer”) är sjukhusunika.

Att se upp med

Den globala konkurrensen ökar inom hela hälsoområdet.

I dag finns svenska startups inom life science sällan med på listorna över ”hetaste startupföretagen i världen”, utan först när konkurrensen smalnar av. Flera av våra grannländer har lyckats med att skapa en snabbt växande life science-sektor, medan Sverige ligger still (sett över tid). Exempelvis har Danmark varit snabbt igång med en tillväxtstrategi för life science – man har dock fokuserat på enbart läkemedelsbranschen, på gott och ont.

Även nya aktörer påverkar marknaden – allt från nya apoteksföretag och nätdoktorer till rena IT- och gamingföretag.

Det finns stora möjligheter

Sveriges styrkeområden inom life science behöver vidareutvecklas kraftfullt för att bibehålla konkurrenskraften.

Hälso- och sjukvården i Sverige har stor potential som

kompetent beställare
utvecklare tillsammans med näringslivet
mottagare av nya innovativa lösningar.

Patienternas involvering är en allt viktigare del av innovation för bättre hälsa, och på senare år har flera initiativ tagits för att stärka patientens roll i vårdutvecklingsprocesser – både från traditionella patientorganisationer och från nyare konstellationer.

I de senaste forsknings- och innovationspropositionerna noteras den strategiska betydelsen av life science-området.

Swelife ska bland annat verka för samverkan mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv eftersom detta stärker Sveriges position på området och bidrar till förbättrad hälsa och samhällsutveckling. Sådan samverkan ger ökad innovationskraft, ökad kompetens och ett effektivare nyttjande av befintliga resurser.

Nya, innovativa läkemedel, metoder och tekniker håller på att utvecklas, och här finns en möjlighet för Sverige att vara med i matchen. Men då krävs det långsiktiga satsningar på exempelvis genomik i vården och cell- och genterapier.

Sveriges relativt höga kompetens inom IT, AI och kvantdatorer kan ge enormt stora fördelar för svensk life science, men då måste vi handla kvickt.

Sverige har en fördel i sin kompetens inom hållbarhetsarbete, och det skulle också kunna ge en innovativ fördel för svenska life science-ekosystemet, inte minst inom ekologisk hållbarhet. Sedan i december 2019 har Sverige en nationell life science-strategi, och den ger en möjlighet till samsyn och samarbete. I den står det bland annat:

”Sverige ska vara en ledande life science-nation. Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030.”
Life science-strategin