Frisk-Risk-Sjuk en modell för bättre hälsa

Swelife har tagit fram och arbetar efter modellen Frisk-Risk-Sjuk.

Syftet med Frisk-Risk-Sjuk-modellen är att beskriva individens hälsoresa genom alla delar. Oftast är vi friska, eller upplever oss vid god hälsa. Ibland har vi av en eller annan anledning en ökad risk för fysisk eller psykisk ohälsa och kan då dra nytta av ny diagnostik för tidig upptäckt.

I bästa fall kan vi återgå till god hälsa med hjälp av adekvata livsstilslösningar samt vid behov tekniska lösningar, förebyggande eller lindrande läkemedel. Allt är inte möjligt att förebygga, och om vi blir sjuka, kan vi förhoppningsvis med hjälp av god vård och behandling återfå hälsan, eller åtminstone inte uppleva ohälsa.

Dagens forskning – morgondagens standardbehandling

Dagens vård och omsorg är gårdagens forskning och dagens forskning är morgondagens standardbehandlingar. Sverige har i dag en hälso- och sjukvård av hög internationell kvalitet. Samtidigt befinner sig hela hälso- och sjukvårdssystemet i stor förändring, inte minst genom ökade möjligheter till individanpassad vård.

Som ett verktyg inom individanpassad vård används begreppet precisionsmedicin. Precisionsmedicin innebär diagnostik och behandling som anpassas till den enskilda individen och syftar till att öka träffsäkerheten i främjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande och rehabiliterande insatser. Denna förändring kompletterar och utmanar rådande arbetssätt, prioriteringar och strukturer och skapar nya behov då implementering av innovationer bland annat kräver ny kompetens, ett nytt ledarskap, tid och resurser.

Hälsa byggs av flera komponenter

Genom tidig diagnostik ökar möjligheterna att förhindra eller mildra sjukdomar, men hälsa byggs upp av flera olika komponenter där beteende och livsstil är den i särklass viktigaste delen, följt av våra individuella förutsättningar (arv och miljö). Hälso- och sjukvård är alltså nödvändig men inte tillräcklig för att uppnå god hälsa.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO står det klart att förebyggande insatser behövs för att säkerställa ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem och för att säkra befolkningens hälsa. WHO uppskattar i dessa beräkningar att minst 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes samt en tredjedel av alla cancersjukdomar går att förebygga, men data från OECD visar att berörda länder under 2017 investerade i genomsnitt endast 2,8 procent av vårdens totala budget i förebyggande åtgärder mot sjukdom och ohälsa (3,3 procent för Sverige).

Baseras på data

Omställningen mot mer individanpassad hälsa, vård och omsorg baseras på data, något vi genererar hela vägen längs vår hälsoresa. Vi kan själva bidra med egenvårdsdata, kanske från en smartklocka eller genom annan data som vi samlar in, såsom blodsockermätningar i hemmet eller dagboksinformation om exempelvis stelhet och trötthet.

En annan stor datakälla är givetvis sjukvårdens och omsorgens data som står för merparten av data när vi har en ökad risk för ohälsa eller är sjuka, exempelvis genom journalsystem, och olika provresultat. Det är därför viktigt att se till alla delar i modellen för att säkerställa god hälsa. Swelife använder modellen för Frisk-Risk-Sjuk för att visualisera och diskutera var vi lägger våra resurser.

Ladda ner Frisk-risk-sjuk

Använda gärna Frisk-risk-sjuk-konceptet själv! För att du lättare ska komma igång har vi gjort ett paket med powerpoints och bilder i png-format. Finns även i psd-format om du vill ändra färger och typsnitt själv.

Här kan du ladda ner paketet.