Projekt om hälsoekonomi och ATMP ger stora lärdomar

Swelife stora projekt om cell- och genterapier – Swelife ATMP – börjar lida mot sitt slut, och flera leveranser görs nu. Delprojektet om affärsmodeller och hälsoekonomi för ATMP publicerar i dagarna sin rapport. Swelife har pratat med projektledaren Anna Ridderstad Wollberg om lärdomar från projektet.

– Det är viktigt att förstå att man måste ha sikte längre bort än bara kliniska prövningar, säger Anna Ridderstad Wollberg. Egentligen är inte det så stor skillnad mellan att utveckla ATMP som att utveckla vanliga läkemedel. Kunskap om läkemedelsutveckling behöver appliceras in i cell- och genterapiområdet. Man måste generera evidens som styrker värdet av den slutliga produkten längs hela resan, så att man inte kommer för långt utan att ha samlat relevanta data.

Till skillnad från ett traditionellt läkemedel – som ofta är förhållandevis ”billigt” styckevis men ges vid upprepade tillfällen över en längre tid, och därför kan bli ”dyrt” i slutänden – ser ofta behandlingsupplägget för ATMP helt annorlunda ut. Det kan kosta mycket vid själva behandlingstillfället, men på sikt kan en initialt högre kostnad motiveras av ett större värde för patienten och samhället. Samtidigt behöver hälso- och sjukvården vara beredda att ta emot och kunna betala för nya läkemedel som har erhållit rekommendation om användning. Det är bland annat det projektet har tittat på.

Intressant för många

Projektrapporten är skriven i första hand med små företag och akademiska start-ups i åtanke, men den kan vara av intresse för många fler. Inte minst kan bilagorna vara matnyttiga för många. Här finns exempelvis en processkarta för läkemedelsutveckling av ATMP och en checklista för hälsoekonomisk analys av ATMP.

– Vi har samlat mycket kunskap i rapporten som i sig kanske inte är ny men som inte varit samlad före, säger Anna. Så sammanställningen är en bra kunskapsbank för många. I projektarbetet har vi identifierat många målgrupper som har nytta av den här kunskapen.

Under hela projektet har man arbetat aktivt för att bjuda in brett, exempelvis genom öppna projektmöten.

– På de öppna mötena har vi exempelvis bjudit in patientrepresentanter. De måste ju känna att de är delaktiga i det här sammanhanget och förstå var i processen patientens input kommer in – för det gör den ju, men det är inte självklart var.

Stor grupp, stor intresse

Intresset för projektet har varit mycket stort.

– Det har varit så kul för det har varit en stor projektgrupp. Det har kommit in fler aktörer längs vägen, exempelvis företag som önskat att komma med. Därför skapade vi de öppna mötena. Det här är ett projekt, inte en infrastruktur som kvarstår. Det har varit bra att vi har haft en öppenhet.

Den som följt Swelife ett tag känner igen Anna Ridderstad Wollberg från när hon arbetade med Swelifes utlysningar. Nu arbetar hon på RISE, där man nu kommer att arbeta vidare med den kunskap som projektet byggt. Och visst har projektet varit roligt, men en utmaning.

– Det började som en ganska utmanande uppgift att leda detta stora team på drygt 20 personer. Alla kom med sina olika bilder om hur det borde fungera. Så från början fokuserade jag på att få alla att släppa dessa bilder och börja jobba tillsammans. Jag har fått vara lite polis på mötena för att få folk att hålla fokus, men samtidigt har det varit ett kreativt projektarbete där alla har bidragit för att driva projektet framåt. En fantastisk grupp med otroligt kompetenta människor!

Öppen granskning

Rapporten var öppen för granskning under sommaren 2020 vilket genererade värdefulla kommentarer på innehållet. Det har också bidragit till en ökad delaktighet, inte minst sedan pandemin satte stopp för de öppna mötena.

– Det som var kul var att småföretagare lyfte fram hur användbar rapporten kommer att vara. Men även representanter för stora bolag kan visa upp den för internationella kollegor, eftersom den förklarar hur det funkar i Sverige. Det har varit värdefullt med granskningen. Vi har ändrat en hel del efter synpunkterna som kommit in.

Större delen av projektet avslutas nu, men en ett arbetspaket fortgår under våren 2021, då en grupp kommer att jobba med nationellt gångbara modeller för subventionering och betalning av ATMP, med Skelleftesjukan som ett skarpt exempel. Detta arbetspaket kommer också att arbeta vidare med intressentdialogen utifrån den publicerade rapporten och generera ett white paper med ytterligare resultat och slutsatser.

Tillgängligt för alla

Allt material är tillgängligt för alla, både de som varit med av projektet och alla andra.

– Exempelvis innovationskontor kan använda checklistor och generiska case för att stötta akademiska grupper med att förstå vad som krävs. TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) och SKR har ett uppdrag där de ska titta på betalningsmodeller för ATMP, och de har redan fått draftrapporten som underlag.

Så projektavslut betyder inte slut i detta fall, utan: Nu börjar arbetet.