covid-19 säkra tester

Säkra tester en viktig del i kampen mot covid-19

En viktig del i kampen mot covid-19 är att över huvud taget få syn på viruset i befolkningen, eftersom man kan bära på smittan utan att visa symtom. Vem är smittad, och var ska exempelvis smittspårningsresurser sättas in? Det gäller att ha säkra tester.

Ett sätt för att få fler provsvar, även från de som är symtomfria, skulle kunna vara att medborgarna fick testa sig själva. Det finns många sådana snabbtest på marknaden, men de är inte tillåtna för hemmabruk i Sverige, eftersom de inte är verifierade på ett oberoende sätt. En sådan oberoende verifiering av snabbtester genomför Anna Fogdell-Hahns forskarteam vid Karolinska institutet i ett Swelife-finansierat projekt.

– Vi har utvärderat en del av de testerna för antikroppar, efter en metod där man lägger proverna sida vid sida och jämför med varandra, för att se hur många som ger samma testresultat, säger Anna Fogdell-Hahn.

Testbatteri med prover

Forskargruppen studerar immunologiska reaktioner mot kroppens egen vävnad – så kallade autoimmuna sjukdomar som exempelvis multipel skleros (MS). Därför har de tillgång till en mängd blodprover från tiden innan pandemin slog till – något som kommer väl till pass nu. De olika proverna bildar tillsammans med nytagna blodprover ett testbatteri som kan användas för att verifiera flera tester.

Här kan du läsa en artikel om projektets start.

Projektet undersöker hur säkert och tydligt de olika snabbtesterna visar på antikroppar, vilket indikerar om man har haft virusinfektion och nu är immun. Ska ett prov kunna användas hemma måste det vara lätthanterligt och tydligt, som ett graviditetstest. Det ska inte heller vara falskt positivt – alltså visar på antikroppar fast personen inte varit infekterad – eller falskt negativt – alltså inte visar på antikroppar fast personen varit har haft en infektion.

Falsk positiv respons

Först tittade forskargruppen på om antikroppstesterna visade en falskt positiv respons. Då kom forskargruppens blodprover från tiden före pandemin väl till pass. Rimligtvis borde ingen kunna påvisa covid-19, eftersom smittan inte fanns då. Men de fick ett oväntat svar …

– Vi började med att ta fram proverna från före april 2019, och det ska per definition vara negativa. Vi tog de negativa proverna och körde igenom ett tjugotal antikroppstester, och över hälften fick positiva svar!

Vad kunde detta bero på? Jo, eftersom forskarna forskar på autoimmuna sjukdomar, så visste de att även om man inte har antikroppar från covid-19, kan ändå andra faktorer finnas i blodet från personer med dessa sjukdomar som kan ställa till med immunologiska spratt och ge falskt positivt testresultat.

– En av dessa faktorer är reumatoid faktor, som binder ihop antikroppar på andra ställen än det som binder viruset. Det här är ett problem vi känner till väl från de utvärderingar vi gjort av tester för anti-läkemedels-antikroppar.

Viktigt med tydlig information

Underliggande sjukdom, som reumatism, kan alltså ställa till det och göra snabbtesterna osäkra. Kanske kan detta också vara bakgrunden till att man hittat vad man trott vara covid-fall från tidigt år 2019 i en italiensk studie. Det blir ett mätfel om man inte har försäkrat sig om att den metod man använder har kontrollerats mot serum från denna patientgrupp, vilket de inte visade att de gjort i den Italienska artikeln. Därför, menar Anna Fogdell-Hahn, är det viktigt med tydlig information när snabbtester görs, så att inte det misstaget uppstår.

– Det ska stå i instruktionerna för tester om negativa kontroller från reumatiska sjukdomar används och vad resultatet blev.

Ingen av proverna från MS-patienterna gav några falska positiva svar.

Falsk negativ respons

Nu arbetar gruppen med att analysera resultaten från arbetet med falsk negativ respons för antikroppstester, alltså där den testade individen blir ”frikänd”, trots att hen har varit infekterad av viruset. Då måste man ha en positiv kontroll, med blodprover som är PCR-verifierade för covid-19 och som analyserats med en metod som ger mätvärde på hur höga nivåer av antikroppar man har.

– Detta har vi gjort tillsammans med Sophia Hober på SciLifeLab, berättar Anna Fogdell-Hahn. En orsak till att man får ett falskt negativt svar är att provet har alltför låga nivåer av antikroppar, vilket kan hända eftersom det är stor variation mellan individer när det gäller hur starkt man svarar mot en viss del av viruset. Det innebär inte att man inte har svarat på viruset, utan bara att man kanske svarat bättre mot en annan del av viruset än just den som testet mäter.

Viktigt med tillgång till prover

För att kunna göra dessa utvärderingar av tester är det viktigt att det finns tillgång till prover. En del av projektet har därför gått ut på att samla in mer prov från både positiva och negativa individer.

– Vi har på detta sätt skapat ett testbatteri med prover som innehåller serum från individer med höga, medel och låga nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2, samt negativa prover från MS-patienter och knepiga prover från patienter med reumatisk sjukdom. Genom att dela med oss av detta testbatteri hoppas vi att fler tester skall kunna bli verifierade.

Fler anledningar till mindre säkra tester

Det finns fler anledningar till varför vissa tester visar fel.

– Virus skulle också kunna hämma bildandet av antikroppar som ett sätt att komma undan immunförsvaret, vilket skulle kunna förklara varför vissa som haft tydliga covid-19-symtom ändå inte blir positiva i testerna. Nu är det inte bara en enda typ av antikropp som bildas, utan man har alltid ett mycket bredare immunsvar från flera B- och T-celler. Så fort man fått ett positivt svar på antikroppar vill man veta hur länge just de antikropparna är kvar och om de är skyddande (neutraliserande). Chansen för detta ökar om man har höga nivåer av antikroppar. Men om man bara koncentrerar sig på att mäta en enda typ av antikropp så får man inte hela bilden – det finns ju ett helt kompani av soldater av både minnes B-celler och T-celler i kroppen som hjälper till att göra dig immun!

Snabbtester för virusantigen

Under pandemiåret har det också utvecklats snabbtester för virusantigen, vilket kan påvisa aktiv infektion och om man är smittsam. Flera studier visar att viruset kan finnas i saliven och med snabbtester för antigen i saliv skulle man kunna hitta vilka som sprider viruset, även de som inte har symptom.

Att både kunna mäta antigen och antikroppar i snabbtest skulle kunna ge många fördelar. Forskarna lägger nu till ett salivtest, där man mäter antigen, till sina studier. Det är ett test som, liksom snabbtesterna för antikroppar, är snabbt och enkelt – individen spottar ner i en reagens, sätter detta på snabbtestet och man får svar efter en kort stund.Från våra tidigare herpesvirusstudier vet vi att man kan fortsätta att utsöndra virus i saliv fastän man har utvecklat antikroppar mot viruset. Detta är viktigt att kontrollera för SARS-CoV-2 eftersom det skulle innebära att viruset kan finnas kvar i befolkningen fastän de flesta blir vaccinerade och immuna.

– Även med salivtesterna behöver vi göra en oberoende kvalitetssäkring först, på samma sätt som vi gjorde med antikroppstesterna. Vi har fått tillgång till klass-3-labb, och där har vi positiva kontroller som vi späder för att se hur bra testerna plockar upp olika nivper av virusantigen jämfört med PCR tester (sensitiviteten). Vi har även salivprover sparade i vår biobank sedan före pandemin, som blir våra negativa kontroller för antigen (specificiteten). Vi kan sedan se om vi hittar om några av de individer som lämnat blod till oss också har positiv antigentest i det salivprov som vi också samlade in samtidigt.

Enkla hemtester

Viruset kan finnas, förutom i näsa och svalg, också i saliv och avföring, så enkla hemtester som använder någotdera vore smidigt för exempelvis smittspårning – och inte bara av SARS-CoV-2. Det hade kunnat vara ett public health tool, ett folkhälsotest, som hade kunnat ändra spelplanen för framtida epidemier så vi på ett mycket snabbare och effektivare sätt kan ringa in var infektionen finns i befolkningen.

– Här finns även stort utrymme för många fler framtida innovationer. Tänk om man kunde smittspåra flera virusinfektioner med hjälp av salivtester, kanske genom ett tuggummi som ändrar färg vid smitta. Ännu bättre vore att ha sätt att kunna begränsa spridning via saliv genom att blockera viruset redan i munnen, en åtgärd man skulle kunna utveckla nationellt, men där vi först skulle behöva använda de snabba och enkla metoder som finns för att identifiera både antigen och antikroppar mot viruset.

Mer om projektet

Mer om Anna Fogdell-Hahns forskargrupp

Fler berättelser
Linköping universitet
Linköpings uni: Digitala tvillingar i sjukvården. Modellvalidering, co-design och klinisk utvärdering